Transporter

Kommuner kan göra det lätt för invånarna att välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för kollektivtrafik, gång och cykel. Behovet av transporter kan minskas genom att tänka igenom var man lägger bostäder, arbetsplatser, handel och andra verksamheter i förhållande till viktiga samhällsfunktioner och trafiksystem. Åtgärder som gröna resplaner för specifika verksamheter och områden, är ofta ett bra komplement till fysiska insatser.

Mål om ett transporteffektivt samhälle

Med transporteffektivitet menar vi att minska behovet av transporter, nyttja befintlig infrastruktur, likvärdig tillgänglighet till olika trafik- och fordonsslag och att det ska finnas förutsättningar för energieffektiv och miljövänlig fordonstrafik (definition från SOU Stärkt planering för en hållbar utveckling).

För en kommun innebär det tydliga målsättningar och ett strategiskt arbete med att genomföra åtgärder, både i infrastrukturen och för att förändra beteende.

Örebro kommun har i sitt Trafikprogram bland annat målsättningen att det inom Örebro tätort ska ta maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gång så lång tid att cykla jämfört med bil. Uppföljningen av trafikprogrammet sammanställs i Temarapport trafik.

Lunds kommun har länge intresserat sig för effekterna av transporter och hur man med styrning av transportsystemet kan uppnå olika resultat. Det miljöanpassade transportsystemet LundaMaTs, anger riktlinjer för alla som arbetar med stadens trafik och transporter. På det viset berör LundaMaTs alla som bor och vistas i Lund. Några av Lunds kommuns målsättningar för att uppnå transporteffektivitet är:

• Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 2,5 % per år. (resultatet 2019 är en årlig minskning med 3,7 % per invånare)
• Av alla resor inom Lunds kommun ska 70 % ske med kollektivtrafik, gång och cykel år 2020 och 75 % år 2030 (målet för 2020 uppnåddes 2019)
• Cykeltrafiken per invånare ska öka med 1 % per år
• Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år

Trafik- och transportplaner

Linköping växer och för att kunna fortsätta utveckla den livsvänliga innerstaden har kommunfullmäktige antagit Trafikplan för Linköpings innerstad. Syftet är att ge förutsättningar för Linköpings innerstad att växa och utvecklas samtidigt som stadens karaktär och goda kvaliteter bevaras. Bland annat föreslås Storgatan bli ett centralt gångstråk som stimulerar handeln och bidrar till mer puls och stadskärnans attraktionskraft. Läs mer här.

Nynäshamns kommuns Trafik- och mobilitetsstrategi ska att säkerställa att ett hållbarhetsperspektiv råder inom områdena trafik, mobilitet och parkering när det gäller befintlig bebyggelse, nyexploateringar och generellt kring kommunens utveckling. Det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt i Nynäshamns kommun oavsett ålder, kön eller funktionsvariation. Samtidigt gör kommunens geografiska läge och bitvis gles befintlig bebyggelse att transporter med bil är nödvändiga. Därför behövs också bränsleeffektivare fordon, mobilitetstjänster, tillgång till förnyelsebara drivmedel och färre resor med bil för att nå målet om ett långsiktigt hållbart samhälle och transportsystem. Läs mer här.

Tips för omställning

Sommargator

Ett populärt inslag i stadsmiljön är sommargator. Centrala gator stängs av för biltrafik under sommaren och fylls istället av gångstråk, växter, uteserveringar och sittplatser. Läs om hur Stockholm, Malmö och Uppsala jobbar med sommargator och sommarplatser för en trevligare stadsmiljö.

Byt bränsle.se hjälper bilförare att ställa om till fossilfritt

Många av dagens bilar kan tankas förnybart. Bilägare kan bidra till en snabb omställning till fossilfri biltrafik. Stockholms stads tjänst bytbränsle.se hjälper bilägaren i klimatomställningen.

På bytbränsle.se skriver besökaren in bilens registreringsnummer och får svar på om bilen kan köras förnybart och på vilka drivmedel. Tjänsten fungerar för alla svenskregistrerade personbilar samt lätta transportfordon upp till 3,5 ton. Tjänsten innehåller också fakta om olika drivmedel och guidar till tank- och laddplatser.

Prova själv på bytbränsle.se

Länktips

Fakta och info om transporternas klimatpåverkan finns hos Naturvårdsverket och Trafikverket. Kommunernas arbete med hållbara transporter jämförs av Trivector i kommunrankingen SHIFT.

På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns stöd för upphandling av fordon och transporter med mindre klimatpåverkan.

2030-sekretariatet har tagit fram nationella och kommunala indikatorer för att följa utvecklingen. De har också tagit fram en Beteendepraktikan – 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet, som rör allt från målsättning, beskattning och avdrag, till kollektivtrafik, infrastruktur och mikromobilitet.

I Naturvårdsverkets rapport Kartläggning av styrmedel som främjar omvandling av trafikleder i städer, identifieras hinder och möjligheter för svenska kommuner som vill omvandla trafikleder i större städer och utveckla mer hållbar tillgänglighet.

New Weather har publicerat en kartläggning av hur Sveriges 24 största städer arbetar med stadsplanering och bilism. Och hur staten motverkar det genom en planering som bygger på ständigt ökande biltrafik. Bilagan Städer som vill är en detaljerad redovisning av de 24 största städernas beslut, mål och planering.

Forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies har i en studie som publicerats i Case Studies on Transport Policy rangordnat de tolv mest effektiva åtgärderna som europeiska städer infört för att minska biltrafiken i stadskärnan under de senaste årtiondena. Rankingen utgår från 800 referentgranskade rapporter och tittar inte bara på minskat bilanvändande, utan också positiva effekter för medborgarnas livskvalitet. Vilka är då de mest effektiva åtgärderna? Jo – trängselskatt, bilfria gator och separata cykelvägar.

Statligt stöd

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen.  Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme. Läs mer om Klimatklivet.