Konsumtion och finanser fattas i Miljömålberedningens delbetänkande

I mars presenterade Miljömålsberedningen sitt första betänkande om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Klimatkommunerna har yttrat sig om betänkandet och skriver bland annat att det är positivt med ett tydligt långsiktigt ramverk för klimatpolitiken men att det är tveksamt om detta räcker för att uppnå Parisavtalet.

Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå att klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Miljömålsberedningens är parlamentariskt sammansatt med ett antal riksdagsledamöter från både regerings- och oppositionspartierna. I beredningen ingår även sakkunniga från departement, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, näringsliv eller intresseorganisationer. Ett andra betänkande skulle ha presenterats den 1 juni, men har blivit uppskjutet.

Klimatkommunerna anser att det är positivt med ett tydligt långsiktigt ramverk för klimatpolitiken och välkomnar målet om klimatneutralitet till år 2045. Det är dock tveksamt om detta räcker för att uppnå Parisavtalet. Vidare skriver Klimatkommunerna att det är kommuner som har tagit på sig ledartröjan i klimatomställningen med ambitiösa målsättningar och en kunskap om hur samhällsplanering leder till minskade utsläpp. Nationell lagstiftning och styrmedel som rör kommuner bör därför tas fram i samarbete med kommuner.

Klimatkommunerna lyfter även fram några aspekter som saknas i delbetänkandet. En av dem är konsumtionsperspektivet. Miljömålberedningens arbete hade varit ett bra tillfälle att se över Sveriges helhetsansvar för växthusgasutsläppen och inte endast se till ett produktionsperspektiv. En annan aspekt som saknas är finanser.

Här finns Klimatkommunernas remissvar!

Faktaansvarig:    
Ändrad: 2016-06-13