Bakgrund – klimatpåverkan från byggnation

Vad är problemet?

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. De flesta kommuner ser ett stort behov av nya bostäder och andra byggnader, samtidigt som befintliga fastigheter behöver underhållas. Om klimatmålen ska uppnås behöver klimatpåverkan från material och byggprocess minska avsevärt. Det finns en vilja hos kommuner och drivande marknadsaktörer att arbeta med frågan, men hur man bör göra detta är långt ifrån självklart.

Ökad energieffektivitet ger mer fokus på material och process

I takt med att energisnålare hus byggs och andelen förnybar energi ökar, blir effekten att byggnaders klimatpåverkan förskjuts alltmer från driftsskedet till byggskedet. Klimatpåverkan i byggskedet kommer främst från tillverkningen av byggmaterial som cement och stål (Fossilfritt Sverige, 2018). Kommuner och aktörer i byggbranschen ser ett behov av att utforma och projektera byggnader baserat på livscykelberäkningar, för att minska deras totala klimatpåverkan.

Hur kan man välja byggmaterial med låg klimatpåverkan?

Aktiva materialval för platta och stomme kan göra stor skillnad för en byggnads klimatpåverkan, på grund av volymen material. Det största bidraget till klimatpåverkan från en byggnad kommer oftast från betongen.

Livscykelanalyser som gjorts inför bygget av den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg visar på stora variationer i klimatpåverkan från olika val för platta och stomme, men även för exempelvis isolering och isolering av rör. Projektet visar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor på området.

När man vill välja byggmaterial och byggprocesser med så liten klimatpåverkan som möjligt, finns det flera faktorer man behöver ta med i beräkningarna:

  • vilken typ av byggnad det är (småhus, flervåningshus, verksamhet etc)
  • geografiska förutsättningar
  • vilken tidsperiod man tittar på
  • vilken typ av trä eller betong man räknar på
  • materialvalets påverkan på byggnadens energieffektivitet
  • m.m.

Fördjupning: Läs mer om byggmaterial med låg klimatpåverkan

Fördjupning: En jämförelse av två byggprojekt med klimatfokus

Vad spelar boytan för roll för klimatpåverkan?

Relativa miljöförbättringar kan lätt raderas av att vi bygger större bostäder. Diskussionen om klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocessen måste kompletteras med frågan om hur vi bygger och bor mer yteffektivt.

Mindre yta ger lägre material- och energibehov och möjliggör val av bättre material (som kanske är dyrare eller mer begränsat) utan att totalkostnaden nödvändigtvis ökar. Det ger också förutsättningar för fler bostäder per byggnad. Klimatbelastning per ytenhet (CO2/m2) är ett relevant mått, men det inte tar inte hänsyn till antal boende. 

Mycket att tänka på...

Andra saker som spelar roll för byggets klimatpåverkan är bland annat: 

  • noggrann planering av logistik vid bygget
  • val av eldrivna maskiner och verktyg
  • strategier för begränsning av materialspill
  • val av energieffektiva ljuskällor och byggbodar
  • vilken/vilka perioder på året det är lämpligast att bygga vad
  • om klimatskal behövs under byggskedet
  • hur platsgjuten betong kan torkas ut med minimal klimatbelastning

Faktaansvarig:    
Ändrad: 2018-11-21

 

 

Trä vs. betong - vilket vinner?

Generella klimatfördelar med trä som byggmaterial är att trä är en förnybar råvara, att trä binder koldioxid, att det kan odlas mer eller mindre lokalt och att det kan återanvändas eller återvinnas på olika sätt.

Generella klimatfördelar med betong som byggmaterial är att betong lagrar värme vilket ger möjligheter till minskad energiförbrukning, att betong kan binda koldioxid genom karbonatisering (är även är ett mått på betongens åldrande) och återvinnas den dag huset rivs (även om det idag inte sker i någon stor utsträckning).