Fördjupning: En jämförelse av två byggprojekt med klimatfokus

I en jämförelse av två olika byggprojekt med uttalat fokus på låg klimatbelastning ingick Blå Jungfrun i Stockholm (flerbostadshus, betongstomme, passivhus) och Strandparken i Sundbyberg (flerbostadshus, massiv trästomme). I det här fallet låg Blå Jungfrun betydligt lägre än genomsnittet för byggnaderna i figur x och Strandparken avsevärt lägre än Blå Jungfrun. Blå Jungfrun har runt 65% & Strandparken drygt 30% av klimatbelastningen jämfört med medeltalen för de 10 byggnaderna. Det finns givetvis en del osäkerheter dessa siffror samt kring framtida driftenergi och underhåll men även hur moderna flerfamiljshus i trä förhåller sig till konstruktioner i betong över tid men det är ändå talande vilken påverkan genomtänkta val kan ha.

Figur 1:  Jämförelse av klimatpåverkan mellan Strandparken och Blå Jungfrun. Bådas siffror är modifierade för att vara så jämförbara som möjligt under en analysperiod på 50 år. Strandparkens garage är ex ej medräknat utan har en teoretiskt platta likt blå Jungfrun (Larsson, et al., 2016).

Tittar vi närmre på skillnaden mellan 50 och 100års analysperiod så ser vi att Strandparken ligger något lägre trots att garaget är medräknat i figurerna nedan, driftenergi följer samma kurva för båda fastigheterna även om Strandparken har något högre energianvändning och att underhåll och utbyte är snarlikt, möjligtvis något lägre för Strandparken. Jämförelser är givetvis svårt att göra men båda byggnaderna är bra exempel på att man kan minska klimatpåverkan vid byggnation betydligt. Strandparken visar även på att trä kan vara ett väldigt bra alternativ till betong även vid större flerfamiljshus, framförallt om så länge betong fortfarande är så koldioxidintensivt.

Figur 2: Strandparken till höger och Blå Jungfrun till vänster. Notera att garaget och relaterat markarbete är inkluderat i Strandparkens siffror vilket kan inte är fallet i jämförelsen ovan (Liljenström, et al., 2015) (Larsson, et al., 2016).

Vad figurerna ovan visar är att klimatbelastning varierar stort mellan olika byggnader och att det går att sänka dessa genom att utvärdera möjligheterna och göra aktiva val. Fördelning av klimatpåverkan från olika byggdelar och processer från Blå Jungfrun kan vi se nedan i Figur 6. Mer detaljerade diagram över fördelning mellan olika specifika byggmaterial/resurser i rapporten (1)

Figur 3: Figuren visar bidraget till total klimatpåverkan från alla moduler A1-5 i byggprocessen. (Liljenström, et al., 2015).

(1)Byggandets klimatpåverkan – Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. IVL Rapportnummer: B 2217