Plastworkshop Malmö oktober 2017

Läge i kommunerna

Malmö Anna Strannegård
Miljöprogram där ett fokusområde är ”Lätt att göra rätt”. Avfall ska återvinnas och hållbar livsstil är viktig. Just nu: nyligen konferens om globala målet 14 med utställning om plast. Kommer finnas på Marinpedagogiskt centrum. Kemikalieplan håller på att tas fram. Broschyr för fsk har tagits fram. Jobba vidare med microplaster.

Uppsala Anna Hilding
Mål om att bli fossilfria till 2030. Från förra hösten sökt externa medel. En fokusgrupp inom klimatprotokoll med fokus plast. Sökt Klimatklivet (tillsammans med andra aktörer) ”Klimateffektiv plastupphandling”. Pågår i två år. Kartlägger: vad använder vi för plast? Också treårigt projekt med kommuner i Mellansverige (medel från Tillväxtverket) ”Minskad klimatpåverkan från plast i kommunala verksamheter ”. Använt Klimatklivetpengar som medfinansiering till ERUF-projekt.

Helsingborg Kristina Fägsköld och Jens Gille
Håller på att staka ut banan mot nettonoll 2035
Upphandling som verktyg att fasa ut plast. Fokusområde Kemikalier och plast
Fasa ut ”onödig plast”. Rensat ut från kök. Engångsartiklar.
Konstgräs: riktlinjer – uppdrag att ta fram. Kommer förslås politiskt beslut

Lund Anna-Karin Poussart
Framförallt kemikalieperspektivet. Giftfri förskola. Utbildat ca 1500 pedagoger och massor av föräldrar. Guide till fsk finns. Kemikalieplan håller på att tas fram.
Fasa ut plast i kök tex.
Öka sorteringsgraden. Men måste jobba med minskning
Nytt mål om microplaster antas av kf nästa vecka.
Konstgräs: har haft tillsyn på samtliga planer. Åtgärder för att fånga upp granulat.
Nytt mål om att minska klimatpåverkan från konsumtion
Uppdrag om biotekniskt centrum

Stockholm Charlotta Hedvik
Plast ur kemikaliesynpunkt och microplaster, men i år börjar med fossilfrittperspektivet.
Kraftiga samhällsomställningar behövs. Större tag behövs både nationellt och internationellt.
Beslut väntas inom kort på sorteringsanläggning. Optisk sortering. Sorteras i anläggning, inte i hushåll. Förväntas ge större utsorteringsgrad.
Upphandling – vilka krav kan ställas? Börjar ofta med försiktiga krav och talar samtidigt om att vid nästa upphandling kommer tuffare krav ställas.

Lidköping Yvonne Träff
Upphandling – säkra avtal men handlar också om avrop, att rätt produkter köps
Kemikaliesmart förskola – jobbar mkt med. Svårt eftersom det är mediastyrt.
Konstgräsplaner, investering och drift. Nya material?
Avfallsförbränning, ska vi elda plasten? Men insåg att det inte är en lokal fråga. Importerar avfall, måste se frågan i ett europeiskt perspektiv.
Samverkan ICLD med Lusaka City om avfallshantering, mycket nya perspektiv

Värmdö Ina Ununger
Ny kommunledning
Jobbat med kemikalier i förskolan, konstgräs, ser att plasten kommer att komma in i vattenfrågorna. Gått med i östersjöprojekt om detta. 6 kommuner varav tre Svenska.
Microplaster fokus
Vattenplan ska tas fram.
Samarbete med Nacka återvinningscentral

Östersund Anne Sörensson
Microplaster från konstgräsplaner. Fråga: lekplatser, utegym – hur jobbar ni andra?
Förskolor
Förs diskussioner om optibagsystem – har någon gjort det? Hur ser ni på det?
Landstinget har jobbat med spjutspetsprojekt om pvc-fria påsar till blod. (film om projektet finns här)

Kristianstad Lennart Erfors
Förskola
Håller på att bygga ut fastighetsnära insamling, detta är bra eftersom mängden material blir synlig för invånarna. Visar upp en lösning för att komprimera mjukplasten hemma i hushållen, Minimizer.

Hässleholm Camilla Lindoff
Inga politiska mål om plast än, men i miljöhandlingsplanen finns en åtgärd att minska svinnet av gummigranulat på konstgräsplaner: ”Vidta åtgärder för att minska mängden gummigranulat som förs ut från kommunens konstgräsplaner via skor, utrustning, skottning, vind, regn och andra faktorer.”
Förskolegårdar: gummiasfalt ska begränsas till ytor där inte andra material är lämpliga
Förskolor: minska användning av plastprodukter
Skickat ut info till butiker
Engagerat Renhållningsbolag. Åtta fraktioner sedan länge. Nu 17 fraktioner som hämtas vid dörr, åtta fraktioner i tunnor.
Börjat mäta plastmängder i Finjasjön
Hässleholm Miljö AB: sopmonster för att representera de olika fraktionerna.

Eskilstuna Riikka Vilkuna
Med i EU-projekt, samarbetar med Uppsala och två andra kommuner.
Kemikalieplan på gång
Avfallsplan på gång (idag åtta fraktioner, textilier den senaste)
Retuna återbruksgalleria, kunskapscentrum i cirkulär ekonomi.
Affärsplan Eskilstuna: Företag intresserade av att hitta affärsmodeller i cirkulär ekonomi. Jobbar mycket med näringslivet.
RePlast – projekt visade: 4 % plast återanvänds (polyetlyn och proylen). Stiga ”Panta pulkan” fick in 50 pulkor och fundera på vad de kan göra av dem. Mälarplast: gör tallrikar till skolor, gjort nya tallrikar av gamla. Går 5-10 gånger.

Lomma Adam Bahr
En av drivande parter om handlingsplan om kommuners arbete om microplaster. Både om att begränsa och att åtgärda.
Upphandlingspolicy: fokus på att minimera microplast vid anläggningar (konstgräs tex)
Aktivitet om att sprida kunskap till allmänheten. Tips på hemsidan och examensarbete om fallskydd och mulitplaner

Jönköping Anneli Wiklund
Jobbat mest med kemikalieperspektivet
Höga halter microplaster i Södra Vättern
Kemikaliestrateg jobbar fram konstgrässtrategi
Kemikaliefri förskola – all personal i fsk och skolor är utbildad, plastbantning pågår
Byggnation: undvika i golv. PVC förbjudet
Köksredskap – begränsat i upphandling
Vill diskutera var man kan efterfråga bioplast

Örebro Sara Andersson
Giftfri miljöperspektiv. Leksaker och upphandling av köksredskap, madrasser m.m.
Revidering av avfallsplan på gång, vill få med perspektiv på klimat och avfall, hur har andra gjort?

Växjö Pernilla Bodin
Avfallsplan. Fyrfackskärl på gång
Kemikalieplan antagen. Skapat fler frågor än svar hittills. Hur ställa krav och ändå få rimliga priser? Hur kartlägga och mäta mikroplasterna?
Vill gärna ha hjälp med upphandling.
Jobbar med förskolor och övriga verksamheter för att öka medvetenheten.

Sollentuna Kristina Eriksson
Konstgräs. Fem av elva planer ska göras om. Utreds hur microplasterna ska fångas upp. Finns intresse inom idrottsvärlden och hos politikerna.
Konsumtionsperspektivet: info går ut till hushåll. Plastbanta

Region Skåne Håkan Samuelsson
Innovationsupphandling Förkläden i bioplast. Helt ny produkt som inte fanns på marknaden innan Regionen efterfrågade den. 6 milj förkläden/år à 250 ton minskning av CO2/år
Plasta in gurka ökar hållbarheten med 14 dagar ca. Plasten har andra fördelar.
Projektet STEPS (Regionen, Universitet och industri) tittar på nya plaster, användning. Nya produkter kommer fram. Tex Bona: golvlackering.

Fördjupning om plastflöden – utredning i Stockholm Stad

Charlotta Hedvik
Klicka på bilden för att se presentationen

Noll fossila bränslen till 2040. Få bort plasten ur fjärrvärmeverken. Flera utredningar är gjorda för att se vad som krävs för att nå målet, en om plast. Slutsatser: stora kunskapsluckor om flöden av plast. Dålig kunskap om plast som är importerad.

Förpackningar största delen. Kort livslängd, mkt avfall (se ppt för diagram över var plasten finns)
Bygg och konstruktion och Kläder och textilier – också mycket plast.

Bygg och konstruktion – svårt att återvinna plasten eftersom den är ihopsatt med andra material. Väldigt stora mängder plast är inbyggda i hus, och ska tas hand om längre fram.
Importen av produkter största problemet. Vi vet inte vad den innehåller.
Förpackningar som inte går att återvinna. Tex ketchupflaska
FTI har en ny guide där det står vilka plaster som går att materialåtervinna. Sorteringsguide

Plast – vad är det? Uppbyggnad och additiver. Plasten som produceras idag delas in i plastmaterial och plastfibrer.

Fossilplast: mesta plasten är gjord på fossila råvaror.
Dropin-plast: blandat fossilt och biobaserat
Biobaserad plast: kan vara samma kemiska sammansättning, men gjord på biomaterial. Hinder har varit priset. Börjar sjunka nu. Vilken stärkelse är bäst? Påverkan på matproduktionen tex? Hur mycket material räcker bioplasten till? Används ofta som samlingsnamn: kan vara nedbrytbar eller biobaserad eller både och.

Stockholm håller på att ta fram handlingsplan. Både minska och byta ut. Fortum Värme är med i arbetet med att minska plasten. Fråga: Vad ska vi fylla på med i el- och värmeproduktionen när plasten minskar?

 

Avfall Sverige Jakob Sahlen rådgivare
Mest kommuner men även företag är medlemmar i Avfall Sverige
Kunskapsspridning. Forskning, utbildning.
ISWA internationell part.

Plast går: 45 % till insamling och 55 % till förbränning. Av de 45 % går 15 % till förbränning och 30 % till faktisk återvinning.

Utmaning:

Kravställning på avfall ut från kommunal verksamhet: Kravställning på avfall till återvinning. Det kanske är ”lätt” att kravställa då kommunen är uppdragsgivare - t.ex. kommunplast från återvinningscentraler och kravställning om faktisk återvinningsgrad. Det är desto svårare vad gäller att kravställa då en kommun är uppdragstagare - t.ex. då man fått uppdraget av FTI att samla in förpackningsavfall fastighetsnära. 

Genom tillsyn? Endast sortering gm MB. Det går dock inte att ställa krav vad som sedan händer med det avfall som har sorterats ut.

 

IVL Anna Fråne
Platen hamnar i många olika avfallsfraktioner.
Tittar på insamlingssystem, hur göra dem mer effektiva.
Beteendefrågor. Källsortering
Plast i hav
Ökat fokus på Plast i mark framöver
Ca 4 % av råolja blir plast (kan vara en föråldrad siffra)
Producentansvar finns inte för textilier. Ett stort problem.
Vad betyder ”återvinningsbar”? Om det tekniskt går att återvinna eller om det är ekonomiskt möjligt att återvinna är olika frågor. Vem ska anpassa sig – tillverkare eller återvinningsbranschen?

Frågor:

Krav på märkning?

Formuleringar i avfallsplaner/ andra relevanta planer. Hur har andra räknat på klimatvinster genom att gå uppåt i avfallstrappan?

Hur kan vi efterfråga bioplast? Exempel på krav i upphandling.

Utegym/lekplaster – hur ställer ni er?

Optibagsystem – erfarenheter?

Press på FTI – hur?

Påtryckning för att plasten ska kunna återanvändas?

 


Gruppdiskussion – vad kan vi göra i Klimatkommunerna, hur gå vidare?
Fokus: minska plastmängder och plast med fossilt ursprung

Idéer om erfarenhetsutbyte – hur kan vi dela med oss till varann/hjälpa varann framåt?

  • Upphandling – vilka krav ställer vi idag? Och hur följer vi upp kraven?
  • Utredningar som gjorts
  • Bra material man hittat, t.ex. LCA man har hittat. FTI-guiden om plaster som går att återvinna.
  • Formuleringar i avfallsplaner m.m.
  • Informations – och utbildningsmaterial internt i kommunen, smarta formuleringar/motiveringar varför vi ska jobba med att minska plast
  • Kravställning UT från kommunala verksamheter – hur kan vi jobba med detta? Tex när kommunen är uppdragstagare åt FTI. Krävs god dialog med FTI om vad som händer med avfallet. Förtydligande i miljöbálken gör att kommuner kan göra mer i tillsynen, Malmö har material om detta.
  • Inkludera mikroplaster/giftfritt-perspektivet i översynen. Tex hur har kommuner jobbat med att avskilja mikroplaster från vatten?
  • Gemensamt/rekommenderat sätt att räkna på fossilfri avfallsförbränning (NVV har schabloner, Sthlm har gjort plockanalyser som skiljer sig från schablonerna)

Idéer om hur vi kan arbeta med påverkan/lobbying

  • Fördjupade diskussioner med Avfall Sverige om mer övergripande samhällsförändringar som behövs, och gemensamt vad vi ska driva.
  • Jobba för att Fossilfritt Sverige ska ha en utmaning om plast (inspiration från Uppsala Klimatprotokoll). Klimatkommunerna kan vara bärande organisation, tillsammans med Avfall Sverige?
  • Samarbete med Upphandlingsmyndigheten – hur sprider de goda och dåliga exempel och resultat av analyser? Uppmuntra UHM att jobba mer med klimataspekten av plast utöver giftfrittaspekten. Finns nätverk men behöver bli mer konkret. Klimatperspektivet, UM har fokus kemikalier. Även kravställning på avfall ut.
  • Märkning av plast? Vilken är Svanens inställning till fossil plast? Vem har ansvaret att tala om vad som finns i plasten? FTI-guide finns – sprida den. Vilka plaster går att återvinna. Uppvakta dem om att vi vill ha fossilfri plast.
  • Vad kommer först – innovation eller lagstiftning? Nationell diskussion om detta. Lagstiftning som drivkraft för innovation.
  • Ekodesigndirektivet – kan vi få igång diskussion om att använda detta till att fasa ut fossil plast?
  • Jobbar Energy Cities med detta? Kan vi haka på/bidra?

 

 


Faktaansvarig:    
Ändrad: 2018-09-26