Energi och byggnation

Byggsektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan genom materialval, energiåtgång både under bygg- och driftsfasen samt avfallet som genereras. I takt med att energisnålare hus byggs och andelen förnybar energi ökar, blir effekten att byggnaders klimatpåverkan förskjuts alltmer från driftsskedet till byggskedet. Klimatpåverkan i byggskedet kommer främst från tillverkningen av byggmaterial som cement och stål (Fossilfritt Sverige, 2018). Kommuner och aktörer i byggbranschen ser ett behov av att utforma och projektera byggnader baserat på livscykelberäkningar, för att minska deras totala klimatpåverkan. Behovet av nybyggnationer är olika för Klimatkommunernas medlemmar. För vissa måste uppförandet av nya bostäder ske snabbt medan behovet inte är lika starkt hos andra. Gemensamt för alla är att viljan bygga så hållbart som möjligt eftersom de byggnader som uppförs idag kommer att stå i många decennier fram över.

Problemet för kommuner som vill bygga så klimatvänligt som möjligt är att det idag inte går att beräkna en byggnads klimatpåverkan då det saknas analyser och standardberäkningar av för olika typer av byggnadsmaterial.

Förslag från klimatkommunerna:

  • Behov av tillgänglig klimatdata. Ge lämplig aktör i uppdrag att tillhandahålla och förvalta en öppen databas med livscykelbaserade generiska klimatdata för byggmaterial.
  • rav på klimatdeklarationer i byggandet. Det vill säga: den som uppför nya byggnader ska redovisa vilken påverkan byggandet har på klimatet.
  • Nationella eller nationellt förankrade riktlinjer om hur LCA ska beräknas och vilka data som ska användas kan bör utvecklas/förtydligas Det blir resursbesparande om varje kommun och entreprenör slipper utveckla egna verktyg eller redskap.

Faktaansvarig:    
Ändrad: 2018-07-02