Nätverksträff i Karlstad 7-8 mars 2019

Torbjörn Nilsson, miljönämndens ordförande, hälsar välkomna till Karlstad

  • 92 000 invånare, växer med ca 1000-1500 invånare per år. ”Ett snitt av Sverige” likt riksdagsvalet.
  • Oavsett majoritet har det funnits ett politiskt stöd för miljö- och hållbarhetsfrågorna.
  • Mål att bli en helt fossilbränslefri kommun, hittills nått halvvägs. Gör nu en utredning om vad som krävs för att nå dit
  • Jobbar mycket med hållbart resande
    • Mål fossifri fordonsflotta senast 2030, hittills minskat med 60 %.
    • trea i årets cykelstad och bäst bland de mellanstora kommunerna
    • Nytt BRT-system (Bus rapid transit)
    • Ska bygga nytt resecentrum (film)
    • Stadsbussar går på biogas
    • Visionsprogram minska biltrafiken i stadskärnan
    • Jobbar med bl.a.Tågoperatörerna för järnväg Sthlm-Oslo på under tre timmar (Oslo-Sthlm 2.55)
  • Största investeringen Hedenpannan, biobränsleeldat kraftvärmeverk
  • Delningsekonomi och minskad användning av fossilbaserad plast
  • Klimatkompensationssystem för resor i tjänsten, pengarna delas ut till klimatprojekt som

förvaltningarna kan ansöka om. Exempel Klimatsmart mat, minskat matsvinn med ca 50 %, sparade 1,7 milj kronor

 

Per-Olof Haster, miljöstrateg

Karlstad jobbade tidigt med mobility management, det kallades då Transportrådgivningen. P-O fick först en tremånaders anställning 1996, och kommunen jobbar fortfarande med attityd- och beteendeprojekt. En röd tråd i Karlstads miljöarbete har varit att kunna jobba med kampanjer m.m. Nu mycket fokus på analyser.

Charlotte Wedberg och Anna Sundell om Sharing Towns
Charlotte och Anna började med att ge en introduktion till begreppet delningsekonomi och Karlstads projekt Sharing Towns. Sen hade vi workshop i grupper.

Delningsekonomi – en bakgrund

  • Har slit och släng blivit köp och släng? Vi slänger stora mängder fungerande prylar. 33 % av vitvaror fungerar när de slängs, 75 % av bärbara datorer.
  • Användningstid – borrmaskin 12 minuter under sin livstid. Behöver vi verkligen varsin?
    Bilen står parkerad 92 % av tiden, snitt på 1, 6 personer. Användningsgrad 1 %…
  • 7 av 10 använder mindre än hälften av sina kläder.
  • Leksaker genomsnitt 536 leksaker per barn. Mycket prylar i våra hem!
  • Vart vill vi? Konsumtionshierarkin (bild) använd – vårda – laga – låna – byt – gör – köp – begagnat – köp nytt
  • vi vill cirkulera på steget användning/återanvändning jättelänge, laga och resdesigna och sen tillbaka
  • Delningsekonomi – tillgång framför ägande, person till person. Ta tillvara underutnyttjade resurser i våra förråd.
  • Flera generationer av delningsekonomi – loppisar – tvättstugor – bibliotek – blocket – tradera – bilpool – airbnb – fritidsbanken (första i Värmland, nu finns 87 st i Sverige) – uber – skjutsgruppen – Sellpy – skåpet TaGe (guide och trycksaker finns på Karlstads hemsida) – facebook – Sellpy – Work around
  • 2700 miljarder kr – beräknad omfattning globalt. Vissa problem tex osäkra jobb (Uber) och ratingsystem som förstärker fördomar och diskriminering, skattefiffel, riskkapitalister som äger hus och driver Airbnb, system som riktar sig till en resursstark målgrupp.

Om projektet Sharing Towns

Bakgrund – ser att utsläppen från konsumtionssidan inte minskar. Konsumenterna själva har inte lika stor förståelse för konsumtionens utsläpp som för utsläppen från bil och boende. Nytt mål: Konsumtionen i Karlstad ska vara resurssnål och hållbar.

Sharing Towns (Karlstad delar) är ett strategiskt projekt inom Sharing Cities Sweden, finansierade genom Viable Cities. WSP är medfinansiärer. Naturskyddsföreningen i Värmland, Konsumentverket, Karlstads universitet, Centrum Karlstad, Innovation Park.

Projektet startade i januari 2019. Artikel i NWT om projektet

Detta ska göras:

  • Ska minska klimatpåverkan genom att utveckla delningsekonomin i mindre städer (ta fram vägledning)
  • engagera medborgarna
  • ta fram nya tjänster och jobba med redan befintliga tjänster
  • utbilda beslutsfattare, invånare och företag
  • Vill också jobba med externa köpcentrum.

Fem personer från miljöförvaltningen arbetar i projektet, har kvar sina vanliga tjänster samtidigt som de jobbar i projektet, för att ha kvar delningsekonomi i den ordinarie verksamheten. Henric Barkman, Charlotte Wedberg, Anna Sundell, Karim Vogt (avfallsstrateg) och Monika Martinsson (kommunikatör). Charlotte och Henric är projektledare och det går fint att kontakta dem på [email protected] och [email protected]

 

Hållbart resande i ett växande Värmland

Hållbart resande i ett växande Värmland är ett regionalt projekt med finansiering från Tillväxtverket och ERUF, och ett antal myndigheter i Värmland. Karlstad kommun är projektledare och nio kommuner, 20 företag och 15 små och medelstora arbetsplatser ingår. Mikael Haster, Malin Hedlund och Johanna Hedqvist jobbar i projektet. Tre delar i projektet: samhällsplanering, arbets- och tjänsteresor, handelsresor (kundens resor)

Deras presentation hittar du här

  • Kommunikation och ekonomi har varit jätteviktiga att ha med i projektet. Mikael jobbar med övergripande projektledning (ekonomi, uppfyllande av mål, hur projektet kan leva kvar i den ordinarie verksamheten
  • Filmer
  • Podcasts
  • Fördel med att jobba i projektform: man kan experimentera
  • Goda resultat på många områden
  • Finns mycket på hemsidan som kommuner och företag kan använda
  • 100 % finansiering för 3 delprojektledare, 30 % för delprojekt, 100 % kommunikation, 30 % ekonomi
  • Upphandlat konsult som hjälper till med innovationsprocessen
  • 2019 fokus på sprida resultat, ska göra en kommunturné i vår, håller på att ta fram en verktygslåda

Delprojekt Samhällsplanering har handlat om barnkonsekvensanalyser, gröna resplaner m.m.

Delprojekt Hållbara arbetsresor

  • Cykla till jobbet-kampanj på arbetsplatser. Tre olika budskap i cykelkampanjen (Jag cyklar för miljön, Jag vann en cykel, Kul att cykla tillsammans), varje arbetsplats fick ett av dessa budskap och man ska kolla om det har varit olika effektivt. Nätverk mellan arbetsplatserna med en kontaktperson per arbetsplats. Marknadsfört Värmlandstrafiks mötesplanerare som gör att det blir lättare att hitta en mötestid som passar tiderna som folk kan åka med kollektivtrafiken.
  • Testresenärer, vintercyklist-kampanj, instagramtävling, info om skatteregler tex förmånsbeskattning av parkering
  • Ska ta fram en folder för arbetsplatser inkl karta med cykelvägar
  • Tjänstecyklar
  • Trafik- och tjänsteutveckling. Vilka outtalade behov finns där vi behöver hitta på tjänster?
  • Snabbusslinje som man kan jobba på

Delprojekt Hållbara handelsresor

  • Ta fram 5 nya koldioxidsnåla tjänster som underlättar för kunden att välja hållbara resealternativ i samband med inköp.
  • Kommunen hyrde en lastcykel i ett halvår och lånade ut den till företag som ville testa att använda den till leveranser istället för att köra bil. Den var inte eldriven, vilket hade behövts för att det skulle funka i längden
  • Film om cykelappen Biklio stort intresse för appen, många laddar ner den men det är inte så många som kommer in i butikerna. Ska försöka ta reda på varför det är så
  • Hållbar expressleverans i Karlstad centrum, en app med en intressant grundidé som behöver vidareutvecklas för att funka

Info från kansliet

Workshop om Klimatkommunernas verksamhetsplan

Påverkansarbete: Andreas tipsar om SKL:s svar på förslag från FiDep om skatt på fossil kraftvärme där vi också tar upp aviserad avfallsförbränningsskatt, det ger förhoppnnigsvis kort orientering om dessa förslag som antas dra in ca 1 miljard till staten. Se även PM från Energiföretagen.

Workshop om klimatnyckeltal för kommuner

Livscykelanalyser – en ny digital kontext

Jeanette Sveder Lundin, Skanska, projektledare för Smart Built Environment (strategiskt innovationsprogram) Här hittar ni Jeanettes presentation

Hållbar samhällsplanering genom effektiv informationshantering och industriella processer med digitaliseringen som drivkraft

Minska miljöpåverkan från byggnadsverkets livscykel

För att minska klimatpåverkan från byggprocessen krävs det både att använda känd teknik och innovationer

Färdplan för bygg- och anläggningssektorn (Fossilfritt Sverige), hur jobba i värdekedjan, signerat av över 70 parter (bostadsbolag, entreprenörer, Klimatkommunerna, m.fl.). Bl.a.

  • Bygga med mer klimatsmarta material
  • Övergång från linjära till cirkulära affärsmodeller i värdekedjan

LCA är en metod för att beskriva miljöpåverkan genom en produkts hela livscykel. Det är inte ett specifikt sätt att göra, så man behöver beskriva HUR man har gjort sin LCA.

Varje del som ingår i en byggnad behöver göras en LCA på, så det är väldigt viktigt att ha tillgång till digital data

Miljöprestanda är en egenskap bland andra, förbättringar görs samtidigt som man säkerställer att andra krav också uppfylls

Jobbar med att se till att all information som behövs till LCA för olika beståndsdelar finns tillgängligt digitalt (inte PDF) så att datan hämtas in mellan program utan att man behöver göra det för hand.

Har utgått ifrån vilka system man jobbar med (kommunen, entreprenörer, arkitekter). Kombinerar med kunskapen man har om LCA och försöker förstå varandra mellan kompetenser. Testat BM-verktyget i ett antal projekt tex i Göteborg. Har digitaliserat detta i projektet.

Första steget är att bygga upp sin kunskap om LCA och börja ringa in vad som ska ingå, använda schabloner m.m. Sen när man lärt sig och vet vad som ska ingå och hur man får tag på faktiska data, så att man kan jämföra mellan olika byggnadsverk.

Hur sätter man relevanta gränser för tex hur mycket koldioxidutsläpp det blir per kvadratmeter? Vad ska ingå, vad är en rimlig detaljnivå?

Hur påverkar stoppregeln om att kommuner inte får ställa krav? Det kommunen bygger själv är inget problem, ofta jobbar man med dialog istället för krav när andra ska bygga på kommunens mark.

Skanska kallar LCA för klimatkalkyler, jobbat med att bygga upp kunskapen och ha guidelines för hur de som ska göra klimatkalkyler ska göra dessa. Ser att digitalisering är jätteviktigt

Trafikverket har nått ganska långt med sina klimatkalkyler, bra att inspireras av

Lärdomar:

  • Viktiga beslut tas tidigt
  • Entreprenadform har stor betydelse, hur flexibel
  • Efterfråga en viss kompetens eller minskad klimatpåverkan istället för att välja tex trä eller en viss teknisk lösning. Hur kan mindre byggföretag svara på detta? De kan använda BM-verktyget.
  • Efterfråga redovisning av klimatarbete i projektet

Klimatdeklarationer av byggnader kommer 2022, ansvaret kommer ligga på byggherren. Uppdrag till Boverket att utforma detta hösten 2019, så kommunerna kommer behöva lära sig om det

Det finns nu en vägledning om LCA i byggprocessen på Boverkets hemsida (länka på hemsidan)

Det finns pengar (30 milj) att söka från Smart Built Environment, ganska enkla att söka, senast 29 april

SABO kommer vara testpilot för kommuner att testa BM-verktyget, se nyhet

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.