Anteckningar från möten

9 mars 2022

Med på träffen:
Helene Carlsson, Stockholm, miljöförvaltningen. Jobbat både med kommunikation och sakfrågor inom resande (miljöfordon, drivmedel m.m.)
Sara Porseryd, miljösamordnare i Järfälla kommun
Johan Linderstad, miljökommunikatör på Borås stad. Kommunikation med företag m.m. Med i ett lokalt kommunikatörsnätverk i Borås.
Åsa Olsson, kommunikatör i Malmö stad sedan fyra veckor.
Maria Harvig, kommunikatör på samhällsbyggnadskontoret i Tyresö kommun
Helena Wassén, Karlstads kommun
Anna Arnerdal, Strängnäs kommun
Anna-Lena Ekenryd, kommunikationsstrateg på Viable Cities
Erika och Filippa, Klimatkommunernas kansli

Har ni valt ut olika målgrupper? Vilka?

Malmö: Målgruppsindelningen är väldigt översiktlig i Malmö idag (näringsliv/medborgare/m.m.), behöver brytas ned mer detaljerat. De närmsta månaderna har vi ett internt fokus och ska kartlägga det interna kommunikationssystemet. Vilka är de prioriterade målgrupperna internt i Malmö stad och hur ska vi nå dem? Parallellt har vi ett digitalt livsstilsverktyg som ska lanseras i maj, som riktar sig till Malmöborna. Utvecklat verktyget tillsammans med RISE ska testas i liten skala tillsammans med Malmöbor. Dialoginriktat och ett sätt att lära känna Malmöborna bättre. Inne i en testfas. Tydligt från ledningens håll att Malmöborna ska involveras i klimatomställningen. Gigantisk målgrupp.

Stockholm: När vi pratar i strategier m.m. är vi väldigt breda. Är syftet med dialogen/kommunikationen att förflytta i en specifik fråga, eller att ”stärka varumärke”. Vi har jobbat med olika frågor olika år, pausar Klimatsmarta Stockholmare lite som projekt. Hakar ofta på nationella kampanjer och anpassar dem till Stockholm. Tex Minimeringsmästarna som handlar om avfallsminimering, second hand, återbruk m.m. Vår nya kommunikationsavdelning på miljöförvaltningen tittar nu på bolag och förvaltningar som är ”en förlängd” arm och når stockholmarna genom olika verksamheter och processer. Hur ska vi göra kommunikationen relevant för de som bor och verkar i Stockholm och inte främst för andra kommuner? Tittar också på hur vi systematisera vårt arbete med att påverka beteende – det är inte alltid kommunikationsåtgärder utan ofta nudging osv.

Strängnäs: ny hållbarhetsfunktion som samlar fem tjänster under kommunstyrelsens förvaltning. Är i början av att strukturera upp vårt arbete. Målgrupper svårt och viktigt – man måste smalna av för att nå fram, och i varje aktivitet vara noga med att välja ut målgrupper. Ska nu jobba med hållbara transporter, håller på att välja ut målgrupper där och hitta målgruppsanpassade budskap.

Karlstad: Koncernövergripande kommunikationsplan för klimatet. Uppdrag att ta fram en långsiktig, koncernövergripande kommunikationsstrategi för Karlstads kommun. Haft uppsamling med miljöförvaltningens ledning för att höra vad de har för förväntningar på klimatarbetet. I 2030-projektet vill man ha synergieffekter som fokus. Har tagit fram en

Budskapsplattform som är uppdelad i teman som är fokusområden till 2030: 1) transport och mobilitet, 2) återbruk, 3) framtidsbilden utifrån kommunens vision ”Ett bättre liv i solstaden” bl.a. inspirerad av Klimatkommunerna och Viable Cities. Tänker att man ska kunna ta meningar från budskapsplattformen och trycka på en affisch, men handlar också om att bygga en känsla hos målgrupperna. Behöver utbilda våra medarbetare så att de är trygga i vad vi säger och kan stå för det.

Hur kan kommunikationen mot företag se ut?

Strängnäs: Vi har inte kommit så långt än men tänker att det handlar om att använda redan upparbetade kanaler tex nyhetsbrev, facebooksida m.m. och samordnar sig med de personer som håller i dessa kanaler/kontakter.

Borås: Energi- och klimatrådgivningen som hjälper företagen i Borås med deras energieffektivisering. Tillsammans med näringslivsenheten. Borås City har vi också kontakt med för att diskutera olika saker.

Stockholm: Vi ar gjort på olika sätt, när vi har jobbat med miljöbilar är mycket utanför kommunens verksamhet, så vi har jobbat mycket externt med event, nyhetsbrev m.m. för att nå personer som har som arbetsuppgift att köpa in bilar m.m. Vi har Klimatpakten som är ett nätverk för företag i Stockholms län, det har ärvts mellan miljöborgarråd från olika partier. Kallat in olika stödfunktioner till undergrupper i Klimatpakten. Nu finns det en grupp som heter ”Klimatpakten levererar” som handlar om transporter. Också en grupp som jobbar med att underlätta/promota att de anställda cyklar. Vi skulle kunna bli mycket bättre på att rikta in oss på olika målgrupper.

Hur målgruppsanpassa?

Strängnäs: Igår kurs med Sveriges kommunikatörer, pratade om 1) samhällsfokuserade, 2) framgångssträvare (hälsofokus m.m.), 3) utforskare (tech m.m.) 4) traditionalister (det lokala, återbruk m.m.)

Bild målgrupper från Futerra

Om man inte tänker sig för riskerar man att skicka ut generella budskap som inte riktigt gör någon skillnad, man kanske ska använda mer direkta kanaler och nå rakt in i en viss målgrupp. Beteendeförändring kräver massvis med dialog, som kräver mycket tid.

Beteende- och attitydförändring. Tex cykelvänlig arbetsplats, först en generell information i kommunens kanaler, sen personliga kontakter med företag. När vi gör ett inlägg som är informativt men lite busigare får vi fler interaktioner och en mer positiv känsla kopplat till sakfrågan.

Kan vi tänka situationer – tex flytt, barn börjar skolan, bygglov, m.m. när personer tar kontakt med kommunen. Vi kan tipsa varann om hur man kan nå personer tex flyttdata – hur kan kommunen nå de som flyttar inom och till kommunen?

Vad hade ni velat se på sidan?

• Kommunikationsplan/strategi som nån vill dela med sig av
• Länkar till kommuners ClimateView och hur man använder sig av detta i kommunikationen

10 min insamling av material 

2 februari 2022

Erika berättar kort om Klimatkommunerna

Medverkande:

• PO Haster, Karlstad, miljöstrateg. Kommuniktion internt och mot kommuninvånarna. Hur ta utrymme i informationsflödet? Kommunikationsplan inom hållbarhet där utmaningar beskrivs. Just nu: visualisering och digitala verktyg.
• Daniella Johansson, Mora kommun, kommunikationsstrateg. Strategi Hållbara Mora och Hållbara Idéer
• Helena Wassén, Karlstad, kommunikationsstrateg. Second Handrunda som dragit mkt folk – mkt kommunikation runt det. Hur ska man prata om klimat och hållbarhet?
• Helene Carlsson. Stockholm miljöförvaltningen. Nyligen bildat kommunikationsavdelning som Helene numera tillhör. Målgrupp: medborgare/företagare/andra. Utmaning att utforma kommunikationen efter målgrupp – tänka varumärke? Utmaning: politisk styrd organisation. Var kan just kommunikation stärka?
• Maria Harvig, Tyresö. Kommunikatör. Förhoppning med nätverket: tips och goda idéer. Hur kommunicera kommunens klimatarbete kontra påverka medborgare?
• Sara Porseryd, miljösamordnare. Järfälla
• Tamara Fenjan, Södertälje kommun. Centrala enheten med hållbarhet bla. Kommunikatör för hållbarhetsfrågor. ”Hållbara Södertälje” webbstruktur som behöver göras kommunikativt tillgängligt.
• Ylva Nilsson, kommunikationsstrateg på hållbarhetsenheten. Har en strategi för kommunikation för hållbar utveckling.

Vad vill få ut av nätverket? Goda exempel från varandra?
Helena: samlingsplats för Klimatkommunernas medlemmar.
PO: Klimatkommunernas hemsida kan vara en samlingsplats
Maria: Intresserade av Lunds strategi för kommunikation av hållbarhet
Tamara: Samlingsplats. Lyckad kampanj i höstas med artikelserie internt.
Helene: Klimatkommunernas maillista funkar bra – nåt liknande? Hur hantera projekt kontra övergripanande/helhet?
Filippa: Egen maillista för de som jobbar med kommunikation. Bra med några inledande möten. Bygga förtroende, lära känna varandra.
Helene: Hur nå alla medarbetare i kommunen?
Helena: Hur bli klimatkommunikationen/klimatarbetet viktig för alla? Hur når vi effekt? Kostnader kopplat till effekt. Hur motivera kommunikationsval?

Utbildningar/webbinarium?
Niklas Laninge – jobbar med beteendevetenskap. En gång per månad gratis föreläsning.
Jönköpings Energi har blivit fällda av reklamombudsmannen. Hur lär vi oss av det?
Ramböll har gått igenom resekampanjer – vilka har effekt?

Gemensamt kommunikationsmaterial?
PO: Ja, bra. Exempel: Svenska cykelstäder har gjort det.
Helene: kan vara svårt. Fixa Laddplats – gemensamt med flera aktörer. Open sourcetexter, fritt att ladda ned – använts mycket. Ev Klimatkommunerna står bakom.
Maria: ser inte det behovet. Goda exempel viktigare.
Tamara: håller med Maria
Maria I: Grafiskt svårt? Men gemensamma budskap.
Filippa: temanummer i nyhetsbrevet 1 gång/år.
Daniella: Vilka budskap använder andra? Intressant att få veta hur andra formulerar sig?
Tamara: gemensam ordlista

Fokus på en viss målgrupp? T.ex. de som släpper ut mest eller unga? Vilka kan man faktiskt påverka – vilka ska man lägga tid på?
Företag – gärna se exempel på hur andra kommunicerar med dom