Vad kan kommunen göra i olika delar av plan/byggprocessen?

Här hittar du en översiktlig beskrivning av hur en kommun kan jobba strategiskt med att minska klimatpåverkan från byggmaterial i olika steg av plan- och byggprocessen. Konkreta exempel på hur Klimatkommunernas medlemmar gör hittar du i respektive ruta här.

 

 

Upphandling vanligaste verktyget

En enkät som Passivhuscentrum Västra Götaland gjorde 2017 visade att upphandling var det vanligaste verktyget kommuner använde för att minska klimatpåverkan från byggmaterial. Detta följdes av dialog med byggherrar och ägardirektiv till kommunala fastighetsbolag. Det är främst vid upphandling av egna nybyggnadsprojekt som kommuner än så länge försöker påverka klimatpåverkan av det som byggs.

Översiktsplan/detaljplan

Genom planmonopolet har kommuner en betydande möjlighet att påverka var och till viss del hur vi bygger. Möjligheten att detaljstyra är begränsad till de regler som finns i PBL. Det saknas praxis för att i planer ställa miljörelaterade krav kopplade till miljöbalkens allmänna krav på hänsynstagande och miljömålet. Planer kan däremot vara ett sätt att informera om ambitioner att minska klimatpåverkan och föra dialog kring detta med exploatörer.

Bygglov

Kommunen kan föra dialog med exploatören om hur man kan gå tillväga för att arbeta med att begränsa klimatpåverkan från material och processer, och vilka verktyg och redskap som kan användas.

Exploateringsavtal

I ett exploateringsavtal går det inte att ställa högre krav än vad som har lagstöd, med det finns en öppning för att ställa LCA-krav utifrån PBL:s allmänna skrivningar om miljöbalkens miljökvalitetsmål. Det finns inte några uppenbara juridiska hinder för kommuner att ställa miljökrav med hjälp av LCA i ett exploateringsavtal eller markanvisningar. Det är alltså möjligt att ställa livscykelbaserade krav i dagsläget utan några lagändringar eller justeringar av PBL. Byggherredialog är även här vanligare än styrande krav. Läs mer

Markanvisning

Vid markanvisning har kommunen större möjligheter att påverka processen då avtalets sluts för kommunal mark och en byggherre. Det är ofta fråga om incitament, krav eller tävlingar. Incitament kan innebära att byggherren får marken till ett billigare pris om den möter vissa önskemål. Direkta krav är mer begränsade men förekommer. Markanvisningstävlingar kan användas som ett verktyg för att främja lösningar som resulterar i byggprojekt med lägre klimatpåverkan. Det finns också möjlighet att ställa LCA-krav, detta görs sällan men flera kommuner testar det, bland annat Stockholms stad. Främst handlar det om att vänja och förbereda byggherrarna vid processen och metoderna. När kommunen är markägare är dialogen med byggherren betydelsefull och möjligheterna är ofta stor att påverka byggnationen i önskad riktning även utan krav. Läs mer

Byggherredialog och information

Byggherredialog eller information till byggherrar används frekvent i kommunerna. Betydelsen av dialog har ökat efter att det blev förbjudet för kommunerna att ställa ”särkrav”. Byggherredialog används som exemplen ovan visar ofta i kombination med andra verktyg. Läs mer

Ägardirektiv till bolag

Styrning via kommunal förvaltning eller genom ägardirektiv påverkar hur kommunens förvaltningar och bolag bygger, renoverar och upphandlar. Om det finns tydliga direktiv och mål kring att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renovering så måste dessa beaktas. Samverkan, kravställning och uppföljning behöver vara strukturerat och fungera.

Offentlig upphandling

Det är främst vid egna nybyggnationsprojekt som de flesta kommuner arbetar med att minska klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess. Ett sätt att stödja utveckling av klimatförbättrade produkter och lösningar är att välja leverantörer som använder sig av miljövarudeklarationer och jämföra mellan dessa och därmed få en produkt med lägsta möjliga klimatpåverkan.

IVL fastställde i rapporten LCA-baserade miljökrav i byggandet – Verktygslåda för livscykelanalys i byggandet Rekommendationer för LCA i upphandling av byggnader (Malmqvist & Erlandsson, 2017). Fördjupning samt ytterligare bakgrund och rekomendationer går att finna i  den uppdaterade underlagsrapporten Livscykelanalysbaserade miljökrav för byggnadsverk (Erlandsson, et al., 2018). Läs mer

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.