Covenant of Mayors (Borgmästaravtalet)

Frågor och svar om Covenant of Mayors

Fråga: Vi vill skriva under, hur gör vi?

Svar: Kolla här! 

Fråga: Var hittar vi EU-pengar?

Svar: Covenant of Mayors har en interaktiv ”funding guide”, där man kan leta rätt finansieringskällor till sina satsningar. Sveriges Kommuner och Landsting har också en del information på sin webb. 

Fråga: Vad ska vi skicka in som rapportering, och när?

Svar: Kolla på Covenant of Mayors webb för att få aktuell information. Er energi/klimatstrategi (SEAP) ska skickas in inom två år efter underskriften. Utsläppsminskningsdelen av strategin ska bygga på en Baseline Emissions Inventory (basårsinventering). Resiliens/anpassningsdelen ska bygga på en Climate Change Risk and Vulnerability Assessment (Klimatrisk- och sårbarhetsanalys). Uppföljande rapportering ska ske med två års mellanrum. Vid dessa tillfällen kan man meddela ev. omprioriteringar i sina strategier. Här presenterar vi tips som kompletterar Covenant of Mayors egna Reporting Guidelines

Fråga: Kan vi skicka in vår befintliga klimatstrategi som vår SECAP?

Svar: Ja, förutsatt att den uppfyller kraven ovan. Man måste dessutom fylla i en SECAP-mall på intranätet. Om er befintliga strategi/plan har ett annat målår än Borgmästaravtalet behöver ni se till att Borgmästaravtalets målår kommer med i planen också.

Fråga: Vi har hört att Klimatkommunerna ordnar workshops för svenska kommuner som skrivit under, när är nästa träff?

Svar: Vårt utbud av aktiviteter och information om Covenant of Mayors varierar över tid pga. att vi inte har fast finansiering för att jobba med detta. Just nu har vi inga aktiviteter planerade som rör just Covenant of Mayors. Men skriv gärna upp dig på maillistan för svenska Borgmästaravtalskommuner och håll utkik efter inbjudningar!

Fråga: Varför har ni inte svar på just min fråga?

Svar: Covenant of Mayors har också en egen FAQ på sin hemsida…

Lokalt klimatarbete i en europeisk gemenskap

Vi har frågat de svenska kommuner som skrivit under Covenant of Mayors vad de upplever att de får ut av att vara med. Här är några samlade svar:

• Borgmästaravtalet kan ses som lokalt klimatarbete i en europeisk gemenskap. Att skriva under öppnar dörren till en internationell gemenskap för de svenska undertecknande kommunerna.
• Möjligheten att samarbeta med andra europeiska kommuner lyfts ofta fram som en av fördelarna med att skriva under Borgmästaravtalet. Denna gemenskap erbjuder en möjlighet att nätverka, inspirera och lära av varandra, både virtuellt men också genom att ta emot och göra besök och genom att delta i gemensamma möten, projekt och seminarium.
• Kommuner som skrivit under bjuds ofta in till att vara med i EU-projekt och delta i konferenser, både som åhörare och som talare. Att ha undertecknat Borgmästaravtalet är dessutom meriterande när kommuner söker EU-finansiering för klimatprojekt, ibland till och med ett krav.
• Många svenska kommuner som skrivit under ser att Borgmästaravtalet ger stöd och legitimitet åt det lokala och interna klimatarbetet. Det motiverar åtgärder och underlättar att ha ett konkret avtal att hänvisa till, både för tjänstemän och för politiker. Kravet på att göra en växthusgasinventering och ta fram en åtgärdsplan (SEAP) kan också fungera som morot och dessutom finns det en mall för vad som ska tas med.
• Borgmästaravtalet kan användas i kommunens utåtriktade kommunikation med medborgare, näringsliv, ideell sektor och anställda i kommunen. Att kunna visa att kommunen åtagit sig att gå längre än EU tillsammans med flera tusen andra europeiska kommuner visar att man menar allvar med sitt klimatarbete. Det skapar också en förväntan på kommunen att leva upp till sina åtaganden.
• Att ansluta sig till Borgmästaravtalet kan också sätta kommunen på kartan och ger en möjlighet att visa upp det man gör för övriga Europa.