Klimatåtgärders sidonyttor

Lokala fördelar av minskade klimatutsläpp? En studie om klimatåtgärdernas sidonyttor

Inledning

Ett växande forskningsfält visar att många klimatåtgärder även kan ge positiva effekter för andra områden, utöver nyttan av minskade klimatutsläpp. På engelska kallas de här effekterna ofta för co-benefits och på svenska kan de bland annat benämnas som sidonyttor. Ett vanligt exempel på sidonyttor är att en minskad förbränning av fossila bränslen också ger en förbättrad luftkvalitet, vilket är bra för folkhälsan. Det ger i sin tur också minskade samhällskostnader. Samtidigt visar forskningen också att dessa effekter sällan inkluderas när klimatåtgärder formuleras och beslutas. Om man skulle uppmärksamma de här effekterna mer skulle dock klimatåtgärderna kunna framstå som mer attraktiva.

På ett kommunalt plan kan klimatfrågan ofta ställas mot andra till synes mer akuta intressen, i och med den ansträngda ekonomi som många kommuner idag befinner sig i. Att synliggöra sidonyttorna av klimatåtgärder skulle därför kunna vara en potentiell strategi för att främja ett mer aktivt klimatarbete i kommuner. Den här studien har syftat till att titta närmare på just detta. Ett slumpvis urval av Klimatkommunernas medlemmar har studerats. Klimatstrategiska dokument har analyserats och tjänstepersoner har intervjuats för att svara på frågorna; hur arbetar kommuner med sidonyttor i klimatarbetet idag, och vilka barriärer och möjligheter kan det föra med sig?

Resultat

Resultatet visar att kommuner uppmärksammar flera olika sidonyttor. Det handlar till exempel om att klimatarbetet kan vara bra marknadsföring för kommunen, att energikostnaderna minskar när energieffektiviseringsåtgärder införs eller att en förbättrad hälsa följer av att ett klimatsmart resande främjas. I figur 1 listas några av de här sidonyttorna.

FIGUR 1.

Att synliggöra klimatåtgärders sidonyttor visade sig innebära både svårigheter och möjligheter för kommuner. Det kan vara tids- och resurskrävande att hitta och uppmärksamma sidonyttorna. Vilka kostnadsbesparingar som sidonyttorna skulle kunna innebära, så som det minskade sjuktalet som en ökad fysisk aktivitet och minskade luftföroreningar kan ge, visade sig också vara svåra att beräkna för kommuner. Dessutom går inte klimat och andra områden alltid hand i hand, och att hantera målkonflikter kan i många fall kännas mer prioriterat än att synliggöra sidonyttor, enligt flera av kommunerna.

Samtidigt visade det sig finnas flera möjligheter med ett arbetssätt där sidonyttor uppmärksammas i klimatarbetet. Klimatfrågan är en global fråga som kan framstå som abstrakt, och att då synliggöra de mer direkta effekter som klimatåtgärder kan ge på en lokal nivå kan därför göra att klimatfrågan blir mer nåbar. Att satsa på att kommunicera de här andra positiva effekterna visade sig också kunna vara positivt i vissa fall för att få mer fler målgrupper på tåget. Till exempel kan de ekonomiska besparingarna som vissa klimatåtgärder kan innebära, så som de minskade energikostnaderna av energieffektivisering, vara mer motiverande för en målgrupp än klimatet i sig. Ett annat exempel är att den förbättrade hälsan som klimatsmarta transportslag så som gång och cykel kan ge gör att en sådan åtgärd kan framstå som mer attraktiv. Att vrida och vända på vilka aspekter som kommuniceras i klimatarbetet kan därför med fördel göras utifrån situation och målgrupp.

Även om det är en klimatåtgärd vi gör kanske man behöver fundera på om det är klimatnyttan som ska kommuniceras, eller om det är något annat perspektiv eller någon annan nytta vi ska lyfta fram primärt. Då kanske vi når ut till och får med oss fler.

I de politiska sammanhangen kan det finnas flera positiva effekter av att synliggöra sidonyttorna. Ju fler goda argument som finns för en åtgärd, desto större möjlighet finns för att få igenom den. Kostnaden står ofta i fokus när klimatåtgärder ska beslutas om, och om man då kan visa på att man kan spara pengar på vissa åtgärder eller att man kan få andra positiva effekter så kan klimatåtgärderna framstå som mer attraktiva.

För att man ska säga att ”ja, det här ska vi genomföra”, då vill vi gärna lyfta in att vi sparar så här mycket kronor och ören, eller att vi får den här effekten i samhället i övrigt – att folk mår bättre, att vi får minskad sjukfrånvaro osv.

Hur man ska benämna de här effekterna visade sig finnas delade meningar om. Ordet sidonytta var det flera som inte var bekanta med sedan innan, och man talade istället om synergier och helheter. En viss begreppsförvirring tycks alltså råda.

Slutsats

Sammanfattningsvis har denna studie visat att det kan vara fördelaktigt för kommuner att lyfta sidonyttor i klimatsammanhang och att anpassa kommunikationen av klimatarbetet efter den målgrupp som det riktar sig till. Att kvantifiera sidonyttor kan i många fall vara för komplext för kommunerna, men skulle samtidigt kunna ge sidonyttorna en större tyngd i kommunala klimatpolitiska sammanhang. Att uppmärksamma och kommunicera sidonyttor kan innebära att man kan få fler målgrupper med på tåget och ge klimatfrågan en större genomslagskraft i det kommunala arbetet. Resultatet av denna studie kan därför vara av värde för kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare på vägen mot ett mer aktivt klimatarbete. 

Exempel

I intervjuerna lyftes flera exempel som berörde projekt där klimatnytta kombinerats med social hållbarhet. I en kommun har man infört en bilpool till följd av flera initiala behov. Från klimatsidan ville man öka styrningen mot miljömässigt hållbara fordon, och från andra håll önskade man avhjälpa problem med att bilar ute i verksamheterna var dåligt skötta på grund av tidsbrist och otydlig ansvarsfördelning, samtidigt som kommunen ville arbeta mer med social hållbarhet. Genom projektet kunde nyttor för alla dessa områden fås. Den sociala hållbarheten kunde stärkas då långtidsarbetslösa rekryterades för att arbeta i bilpoolen, och genom att ansvaret centraliserades löstes problemen med ansvarsfördelningen. På så sätt förbättrades även arbetsmiljön för de verksamheter som nyttjade bilarna.

Ett annat exempel från en kommun är ett projekt med en ’returfabrik’. Det ursprungliga syftet var att minska kommunens klimatpåverkan genom att öka reparation, återbruk och återanvändning av bland annat möbler och cyklar inom organisationen. Genom samarbete mellan klimatstrategen och personer från andra förvaltningar blev projektet positivt ur flera aspekter, då personer som haft svårt att komma ut i arbetslivet anställdes samtidigt som kommunens klimatpåverkan kunde minskas. I detta fall var de sociala nyttorna avgörande för genomförandet.

Flera kommuner tog upp att i informationskampanjer för att främja ett mer klimatsmart resande genom gång, cykel och kollektivtrafik har hälsoaspekterna varit i huvudsakligt fokus, snarare än klimatnyttan. Att kommunicera de positiva hälsoeffekterna som kan fås av aktiva transportslag menade flera kan vara en effektiv strategi eftersom dessa rör individen själv och därför kan utgöra en starkare motivation än just klimatet.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet? Här finns den.