Statistik - inventering och nyckeltal

Klimatstrategin tar avstamp i en utsläppsinventering. Inventeringen visar var och hur utsläpp genereras i kommunen, och vad som är viktigt att åtgärda för att minska utsläppen. Inventeringen är en viktig del i uppföljningen av kommunens klimatarbete, eftersom den visar hur genomförda åtgärder styr mot uppsatta klimatmål. I menyn till vänster hittar du klimatnyckeltal som vi föreslår utifrån befintlig statistik.

 

 

Vad ska vi tänka på innan vi börjar med vår inventering?

Ofta finns flera tänkbara metoder att räkna på energianvändning och utsläpp, och det är inte alltid så självklart vilken metod man ska välja, hur man ska räkna, sätta gränser, göra antaganden m.m. Kom därför alltid ihåg att skriva ner hur du går tillväga när du gör din inventering, så att du själv eller någon annan kan göra på samma sätt nästa gång det är dags att följa upp energianvändningen och växthusgasutsläppen. Lycka till!

Att hitta rätt i statistikdjungeln

Det finns olika källor till energi- och klimatstatistik för kommuner. De mest använda är SCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE) och konsortiet SMEDs utsläppsstatistik, som tas fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Här presenterar vi det viktigaste om SCB och SMED. Scrolla längre ner på sidan för att ta del av fler tips för dig som letar klimatstatistik.

Utöver SCB och SMED hämtar kommuner data till sina utsläppsinventeringar från flera andra källor, till exempel resvaneundersökningar, resebyråer, kommunens ekonomisystem. Kommunernas metodik varierar – ambitionsgraden beror till stor del på vilket uppdrag och hur mycket tid den ansvariga tjänstepersonen fått att arbeta med frågorna. Därför skiljer sig olika kommuners klimatstatistik mycket åt i innehåll och omfattning.

Statistik från SCB (energianvändning)

Länk till statistiken. Statistiken visar el- och fjärrvärmeproduktion, använda bränslen och slutlig energianvändning i län och kommuner.  OBS! Kom ihåg att läsa Användarhandledningen, Kvalitetsdeklarationen och Statistikens framställning innan du sätter igång, det är viktig för att du ska kunna tolka och använda statistiken på rätt sätt. Om du vill räkna ut utsläppen från energianvändningen behöver du emissionsfaktorer, förslagsvis de som Naturvårdsverket tar fram.

Tabellerna som finns i SCB:s kommunala och regionala energistatistik är:

  • Elproduktion och bränsleanvändning (MWh), efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2009 – 2017
  • Elproduktion och bränsleanvändning (MWh), efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2005 – 2008
  • Fjärrvärmeproduktion och bränsleanvändning (MWh), efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2009 – 2017
  • Fjärrvärmeproduktion och bränsleanvändning (MWh), efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2005 – 2008
  • Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009 – 2017
  • Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2005 – 2008
  • Energidata (MWh) efter län och kommun, kategori samt energityp. År 1990 – 2008

Statistik från SMED/RUS (utsläpp)

Länk till statistiken. (Välj ”växthusgaser totalt” och ditt län, filtrera på det du letar efter). Statistiken visar emissioner av växthusgaser totalt, uttryckt i CO2-ekvivalenter per år. OBS! Kom ihåg att läsa användarmanualen och info och tips till kommunala klimat- och energihandläggare innan du sätter igång, där finns viktig information om saker du behöver känna till.

Huvudsektorerna är:

  • El och fjärrvärme
  • Egen uppvärmning av bostäder och lokaler
  • Industri (energi och processer)
  • Transporter
  • Arbetsmaskiner
  • Produktanvändning (inkl. lösningsmedel)
  • Jordbruk
  • Avfall (inkl. avlopp)
  • Utrikes transporter
Exempel från Klimatkommunerna

Jönköpings inventeringsmall - fri att använda

Jönköpings kommun har tagit fram en inventeringsmall för medlemmarna i Klimatrådet i Jönköping. Här delar med sig av mallen för andra som vill använda den. Vår kontaktperson i Jönköping hälsar att mallen hittills inte har kvalitetssäkrats till hundra procent, och att den kommer att förbättras utifrån de erfarenheter som växer fram. Det kan alltså fortfarande finnas vissa brister som ni gärna får berätta om ni upptäcker.

Tips och trix

  • SCB tar i sin kommunala och regionala energistatistik (KRE) fram kommunvis statistik över oljeleveranser. Man kan köpa mer detaljerad bränslestatistik från SCB och man får då, förutom exakt antal m3 också fördelning mellan olika förbrukarkategorier. I gratisversionen  anges uppgifterna i 1000 m3 för olja, bensin och diesel.
  • Om det ligger en flygplats i kommunen kan man ta med drivmedel för flygplanen i inventeringen (en lista på flygplatser i Sverige hittar du här). Detta kan göras genom att man kontrollerar med Miljö- och hälsoskyddskontoret som har tillgång till miljörapporter. Av dem brukar det framgå hur mycket flygbränsle som tankats på flygplatsen.
  • www.miljöfordon.se finns information om antalet tankställen i kommunen.
  • Elnätsstatistiken är den statistik som SCB samlar in och som efter bearbetning blir en del av de kommunala och regionala energibalanserna (KRE). Bearbetningen gör att KRE- statistiken släpar efter, något man kan komma runt genom att be elnätsägaren/ägarna i kommunen om statistik över hur mycket el som levererats under året och till vilka ändamål.
  • När det gäller el, fjärrvärme, fjärrkyla och de bränslen som gått åt för uppvärmning av fastigheter/lokaler som förvaltningarna äger själv så brukar detta gå att få fram genom att fråga energibolaget som kommunen köper sin energi ifrån, eller hämta siffror i kommunens ekonomisystem (vänd dig i så fall till kommunens ekonomiavdelning). Kontakta det kommunala bostadsbolaget och be dem ta fram siffror för hur mycket energi/bränsle av respektive slag som använts i deras bostäder och lokaler.
  • Kontakta kommunens upphandlingsenhet och/eller ekonomienhet för att få reda på om kommunen köper förnyelsebar el (el som producerats med förnybara, icke-fossila energikällor, vilka är vindenergi, solenergi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas) samt hur stor procentuell andel av den totala mängden inköpt el det i så fall motsvarar. Ur ekonomisystemet framgår mängden el som köpts in.
  • Kontakta kommunens energibolag och begär in siffror, i procent, för andel bränsleslag i fjärrvärmemixen. De kanske även producerar fjärrkyla, fråga i så fall om bränslemixen för denna. Annars kanske kommunens förvaltningar/bolag producerar fjärrkyla med hjälp av värmepumpar.
  • Kontakta det kommunala energibolaget och fråga hur mycket vindkraft, solel och solvärme de producerat under det aktuella året. Utöver energibolaget kan även andra förvaltningar och bolag ha byggt småskaliga vind- och solanläggningar, t.ex kommunala fastighetsbolag, bostadsbolag, fritidsförvaltningar (t.ex solfångare för uppvärmning av utebad), parkeringsbolag (solceller på parkeringsautomater) m.fl.
  • Har kommunen någon fordonsansvarig? Kontakta denna i så fall för att få statistik över antal fordon i kommunen. Finns ingen sådan samordning är bilregistret en annan väg att gå. Se Transportstyrelsens hemsida.
  • I det fall kommunen saknar uppgifter för antal körda fordonskilometer med egna fordon kan man kontakta transportstyrelsen och beställa in körda kilometer för kommunens fordon mellan de två senaste besiktningarna. Observera att besiktningarna kan hamna mitt i ett år och således inte bli en slutredovisning av ett specifikt år. Men gör man uppföljningen vid ungefär samma tid alla efterkommande år kan man få en hyfsat rättvisande bild. Kontakta transportstyrelsen på trafikregistret@transportstyrelsen.se
  • Kostnad för drivmedel går att få fram genom kommunens ekonomisystem. Observera att kommunalägda bolagen kan behöva kontaktas separat, för att få in uppgifter. Dividera totalkostnaden för respektive bränsle med årsmedelvärden för att få reda på volymen (kom ihåg att hålla koll på enheterna!)
  • Om kommunen har elbilar som laddas i vanliga vägguttag kommer den el som dessa ”tankas” med automatiskt att läggas till fastighets-/verksamhetselen så att denna verkar högre än den i själva verket är. Be därför bilansvariga läsa av hur mycket el bilarna förbrukar under varje år (ska finnas en mätare i bilen) och dra av denna siffra från fastighets-/verksamhetselen.
  • Många kommuner använder sig av resebyrå för bokning och inköp av sina resor i tjänsten. Det brukar även ingå i upphandlingen av resebolagets tjänst att de skall kunna leverera statistik över kommunanställdas resande årligen, tex tåg- och flygresor. Om kommunen inte har något sådant avtal alternativt inte använder sig av resebolag bör ekonomisystemet kunna gå att använda. Vänd dig i så fall till ekonomienheten! För att räkna fram avstånd i kilometer kan du använda dig av www.avstand.org
  • Kontakta kommunens upphandlingsenhet för att höra om krav på biodrivmedel ställs avseende varutransporter som mattransporter, tvättjänster, etc. Persontransporter upphandlas vanligen av Kollektivtrafikenheten på kommunens tekniska förvaltning. Vänd dig dit för att kontrollera andel biodrivmedel i skolskjuts, färdtjänst och sjukresor.
  • Det är vanligen reningsverk och energibolag som har anläggningar för produktion av biogas, så kontakta dessa för att få veta hur mycket som producerats. Ibland finns även lantbrukare som har småskaliga anläggningar.
  • Finns det ett kraftvärmeverk i kommunen kan det vara aktuellt att titta på den mängd el som produceras. Begär in siffror för tillförd energi per bränsleslag från energibolaget. I det fall eldning sker med avfall kan man kontakta kraftvärmeverket för att få en uppfattning av sammansättningen av avfallet. Utifrån sammansättningen kan man göra en grov bedömning av hur stor del biobränsle som ingår, och därigenom räkna denna mängd som tillförd förnybar energi. I de fall det är svårt uppskatta biobränsledelen i avfallet föreslår vi att denna del inte hanteras som förnybart. Vissa kommuner frågar oss hur man kan presentera el från kraftvärmeverk. Vi rekommenderar i första hand att fråga energibolaget om bränslemixen och allokering tillvärme- respektive elproduktion.

FAQ

Jag ska rapportera till Covenant of Mayors, hur ska jag göra?

Svar: Läs mer här!

Jag ska rapportera in till One Planet City Challenge, hur ska jag göra?

Svar: Hör av dig till WWF Sverige för uppdaterad information om hur du ska rapportera till stadsutmaningen. 

 

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.