Klimatredovisning
Det finns flera ramverk för utsläppsberäkningar. Vi rekommenderar kommuner och regioner att beräkna och redovisa sina utsläpp av växthusgaser enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), som är den mest använda redovisningsstandarden för att beräkna utsläpp av växthusgaser.
Varför använda GHG Protocol?
Städer som är med i WWF:s klimatstadstävling One Planet City Challenge rapporterar in till CDP-ICLEI track, som är en rapporteringsplattform/databas för städer världen över, som följer GHG Protocols metod för beräkning och rapportering av växthusgaser. Medlemmar i Klimatkommunerna har idag (2022) tillgång till verktyget Sustainable Advantage, där det finns en exportfunktion för CDP-ICLEI-rapportering.
Om Greenhouse Gas Protocol
Standarden GHG Protocol togs fram 2001 och upppdateras löpande genom ett partnerskap mellan World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, tillsammans med regeringar, branschorganisationer, ideella föreningar och organisationer.
Standarden bygger på fem principer:
- Relevant spegling av företagets eller organisationens utsläpp, så rapporteringen ger beslutsunderlag.
- Heltäckande rapportering inom den angivna systemgränsen, undantag ska beskrivas
och förklaras. - Konsekvent metod för jämförelser över tid, förändringar dokumenteras.
- Transparens och dokumentation av all bakgrundsdata, metoder, källor och
antaganden. - Beräknade utsläpp ska ligga så nära som möjligt till verkliga utsläpp.
I GHG Protocol inkluderas både verksamhetens direkta och indirekta utsläpp och dessa redovisas fördelat mellan scope 1, 2 och 3:
- Scope 1 – direkta utsläpp från verksamheten. Exempel på sådana utsläpp är utsläpp från förbränning av drivmedel, från bränsle i egenägda verksamhetsbilar.
- Scope 2 – indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el eller fjärrvärme.
- Scope 3 – övriga indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor och transporter eller från produktionen av inköpta varor och tjänster.
Klimatpåverkan beräknas och redovisas i mängd koldioxidekvivalenter, där utsläpp från växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas, flourerade kolväten, perflourkolväten och svavelhexaflourid ingår i beräkningarna. (Dessutom ingår de medicinska gaserna sevofluran, isofluran och desfluran.)
Exempel från kommuner
Klimatredovisning för Stockholms stad
Miljöredovisning för Malmö stad 2021
Miljöredovisning för Lunds kommun 2021
Klimatredovisning för Kristianstads kommun 2020
Klimatbokslut för Karlstads Energi
Länkar
- Naturvårdsverket har en bra beskrivning av beräkningar och rapportering enligt GHG Protocol.
- För regioner rekommenderar vi SKR:s vägledning för regioners klimatredovisning.
- Tyresö kommun har beräknat kommunorganisationens totala klimatavtryck med hjälp av Svalnas beräkningsmetod som följer GHG Protocol och inkluderar utsläpp från samtliga scope (Scope 1, 2 och 3). Hur gjorde de? Felix Ockborn, hållbarhetsstrateg i Tyresö kommun, gästade vår webbfika för att berätta om detta, tillsammans med David Andersson på Svalna. Du kan se webbfikan i efterhand här.