Fakta: Klimatpåverkan från byggnation
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan – beräkningar har visat att de motsvarar de totala utsläppen från Sveriges inrikes transporter. Över hälften av utsläppen från sektorn kommer från importerade varor och tjänster. I takt med att energisnålare hus byggs och andelen förnybar energi ökar, flyttas byggnaders klimatpåverkan alltmer från driftsskedet till byggskedet.
Stora volymer – stor skillnad
Aktiva materialval för platta och stomme kan göra stor skillnad för en byggnads klimatpåverkan, på grund av volymen material. Det största bidraget till klimatpåverkan från en byggnad kommer oftast från betongen. Livscykelanalyser som gjorts inför bygget av den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg visar på stora variationer i klimatpåverkan från olika val för platta och stomme, men även för exempelvis isolering och isolering av rör. Projektet visar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor på området.
Att välja byggmaterial med låg klimatpåverkan
Vid val av byggmaterial och byggprocesser med så liten klimatpåverkan som möjligt, finns det flera faktorer att ta med i beräkningarna, bland annat:
- vilken typ av byggnad det är (småhus, flervåningshus, verksamhet etc)
- geografiska förutsättningar
- vilken tidsperiod man tittar på
- vilken typ av trä eller betong man räknar på
- materialvalets påverkan på byggnadens energieffektivitet
Vad spelar boytan för roll?
Relativa miljöförbättringar kan lätt raderas av att vi bygger större bostäder. Diskussionen om klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocessen måste kompletteras med frågan om hur vi bygger och bor mer yteffektivt. Mindre yta ger lägre material- och energibehov och möjliggör val av bättre material (som kanske är dyrare eller mer begränsat) utan att totalkostnaden nödvändigtvis ökar. Det ger också förutsättningar för fler bostäder per byggnad. Klimatbelastning per ytenhet (CO2/m2) är ett relevant mått, men det inte tar inte hänsyn till antal boende.
Annat att tänka på
Andra saker som spelar roll för byggets klimatpåverkan är bland annat:
- noggrann planering av logistik vid bygget
- val av eldrivna maskiner och verktyg
- strategier för begränsning av materialspill
- val av energieffektiva ljuskällor och byggbodar
- vilken/vilka perioder på året det är lämpligast att bygga vad
- om klimatskal behövs under byggskedet
- hur platsgjuten betong kan torkas ut med minimal klimatbelastning
Hållbar byggnation i Blekinge – en praktisk manual ger ökad kunskap om vilka aspekter och mål som är viktiga att utgå ifrån för att bygga hållbart.
I Bygg- och anläggningssektorn färdplan, som Klimatkommunerna har varit med och arbetat fram, har en mängd aktörer enats om att sektorn ska minska utsläppen med 50 % till 2030 för att nå nettonollutsläpp 2045. För att klara denna klimatomställning finns 26 uppmaningar till politiker, myndigheter och aktörer i värdekedjan.
Region Jämtland Härjedalen har tagit fram en lathund för hur fler byggen kan bli utsläppsfria. Lathunden fokuserar på byggentreprenader, och sammanställer lärdomar från genomförda utsläppsfria byggentreprenader i Oslo och Östersund