Diskussion - vilka behov finns framåt?

Det behöver finnas ett tydligare ägarskap på nationell nivå, Boverket har tagit nödvändiga steg med förslag på Klimatdeklaration etc. men det är viktigt att de regleringar som arbetas fram inte blir urvattnade, svaga och ännu en gång låser kommuner och byggföretag i material och processer som är långt ifrån optimala.

Möjligheten att ställa livscykelbaserade krav bör förtydligas och förenklas

Ett standardiserat beräkningsverktyg för livscykelanalyser behöver finnas öppet och tillgängligt med stödfunktioner för kommuner (IVL:s BM är kanske svaret på detta behov och något föregångskommuner bör undersöka närmre)

Nationella eller nationellt förankrade riktlinjer om hur LCA ska beräknas och vilka data som ska användas kan bör utvecklas/förtydligas Det blir resursbesparande om varje kommun och entreprenör slipper utveckla egna verktyg eller redskap.

Fördjupning – Följande är viktigt för kommuner som vill komma framåt med begränsningar av klimatpåverkan från byggnation

Inspel från bygg-och anläggningssektorn

Inspel från cementbranschen

Förslag på vidare läsning

Fördjupning – viktigt för kommuner som vill begränsa klimatpåverkan från byggnation

  • Avvägning mellan miljökonsekvenser och ekonomisk prioritering
  • Kunskap om regler och lagar
  • Kunskap om och tillgång till metoder och redskap
  • Samarbete inom och utanför kommunorganisationen
  • Samordning inom kommunen, tydlig styrning och klara mål

Det är nödvändigt med en politisk diskussion kring ekonomiska avvägningar, vad de får för påverkan på hur kommunen bygger och dess långsiktiga betydelse. Kunskapsuppbyggnad inom organisationen och strukturerat samarbete är avgörande för att integrera det i kommunens olika processer. Funktionskrav/prestandakrav vid upphandling (utesluter inte aktörer och uppmuntrar till nya och kreativa lösningar genom teknikneutralitet) minskar risken på inlåsning i vissa material eller tekniker som för tillfället är mest gynnsamma. Funktionskrav ställer högre krav på kravställaren och upphandling är nyckeln för nybyggnation och renovering av kommunens ”egna” fastigheter. Mål och styrning behöver vara tydlig för de delar av kommunen som bygger och förvaltar fastigheter samt för de kommunala bostadsbolagen. Det är alltså nödvändigt att kommunen säkerställer att kunskap finns om vilka krav som kan ställas vid upphandling, hur dessa skall formuleras samt följas upp. Det gäller även att pressa gränserna för möjligheterna genom övriga verktyg/redskap för kommuner att påverka. Att ha med frågan redan i planprocessen, föra aktiv dialog i samtliga skeden därefter samt att nyttja de möjligheter som erbjuds i exploateringsavtal och markanvisningsavtal. LCA som metod vid kravställande är den metod som möjliggör ett relevant miljömässigt kravställande och konkurrensneutralitet, ger bäst förutsättningar för nya innovationer samt minst risk för inlåsning i suboptimerade lösningar (Malmqvist & Erlandsson, 2017).

Inspel från bygg- och anläggningssektorn

Politisk styrning nyckeln

Den offentliga upphandlingen styrs av politiken. Det är därför politikerna som måste ge tydliga signaler till såväl offentlig verksamhet som till offentligt ägda bolag om att minska utsläppen av växthusgaser. uppföljning av efterlevnad av ställda krav genomföras, eventuellt tillsammans med en incitamentsmodell för att i kommande upphandlingar gynna de som efterlever kraven. Det krävs betydligt högre kompetens kring hur lagen om offentlig upphandling och kan användas för att driva på utvecklingen (Fossilfritt Sverige, 2018).

Det som lyfts fram är framförallt att: En kombination av kundkrav, marknadsinitiativ, samt tydliga klimatmål och långsiktiga styrmedel bidrar till bygg- och anläggningssektorns omställning.

Uppmaningarna för stat och kommun kan sammanfattas såhär

  • Långsiktighet och tydlighet: ”Inför ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för bygg- och anläggningssektorn”
  • Upphandla klimatsmart: ”Använd offentlig upphandling som en motor i klimatomställningen.
  • Klimatdeklarera byggnader: ”Inför krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden.”
  • Avfallsreglering: ”Ändra reglerna för klassning av avfall, så att cirkulära affärsmodeller och en utökad återanvändning och återvinning av schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial inte hindras utan tvärtom drivs på.”

För beställare/upphandlare

  • Beakta klimatpåverkan i tidiga skeden av plan- och byggprocessen.
  • Ställ funktionsbaserade upphandlingskrav där innovativa lösningar med låg klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv premieras. Efterfråga och ge incitament för lägre klimatpåverkan i anbud.
  • Följ upp klimatkraven systematiskt, gör det kostsamt att göra fel och lönsamt att göra rätt.
  • Ställ krav på återanvändning av material om/när det är fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv, till exempel vid renovering och masshantering.
  • Inför ett prekvalificeringskrav på att företagen ska ha ett klimatarbete eller -policy för att få lämna anbud, i synnerhet i större projekt som sker inom offentlig upphandling.

Det finns kunskapsluckor vid upphandling som hindrar kravställande på minskade utsläpp av växthusgaser. Dels hur man kan eller bör utforma kravställningarna, hur man kan förlja upp det men även vilka krav som överhuvudtaget får ställas. Ofta är kraven som ställs på produkter och byggnadsverk alltför försiktiga vilket inte leder till någon minskad klimatbelastning men de leder ändå till ett kunskapsbyggande om var utsläppen äger rum och deras storlek. Livscykelbaserade funktionskrav behövs för att nå märkbara utsläppsminskningar. Krav på minskade utsläpp av växthusgaser bör införlivas i upphandlingar och beaktas i hela planprocessen. Att lägsta pris ofta avgörande vid upphandlingssituationer medför risker att värden som bygg- och anläggningssektorn har potential att bidra med utöver kostnadseffektivitet förloras (Fossilfritt Sverige, 2018).

Ju tidigare klimatfrågan kommer in som en parameter parameter, desto mer genomgripande beslut av betydelse kan fattas. Störst möjlighet att minska klimatpåverkan från en byggnads eller anläggnings livscykel är genom beslut i tidiga skeden. Ju längre ett projekt fortskrider, desto fler parametrar låses, vilket påverkar rådigheten över vilka val som kan göras. Kommuner kan premiera låg klimatpåverkan i markanvisningar, till exempel genom lägre markpriser eller tävlingar, detta kan vara ett sätt att driva på utvecklingen av klimatneutrala byggnader och anläggningar (Fossilfritt Sverige, 2018)

 

Inspel från cementbranschen

Hållbart samhällsbyggande kräver livscykelanalys

Samhällsinvesteringar i bostäder och infrastruktur måste göras med en lång tidshorisont. Utformning och materialval behöver styras av vetenskapliga livscykelanalyser. Önskar nationell linje för klimatkrav för att stödja rätt materialval, ett resurseffektivt användande av material och en fortsatt effektivisering i byggsektorn.

Hållbarhetskrav i offentlig upphandling

Utnyttja hållbarhetskraven i offentlig upphandling i högre grad för att driva efterfrågan och utbud av hållbara lösningar i hela samhällsbyggarsektorn. Cirka en tredjedel av den cement som produceras och används i Sverige idag upphandlas indirekt med de krav Trafikverket ställer. Det behövs en stärkt beställarkompetens hos offentliga aktörer kring klimatpåverkan och livscykelanalys” (Fossilfritt Sverige, 2018).

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.