Fördjupning - Livscykelanalyser

Ökad energieffektivitet ger mer fokus på material och process

Att använda just livscykelanalys (LCA) som verktyg för att styra mot byggnader med så låg miljöpåverkan som möjligt under hela dess livscykel, har länge framhållits som ett centralt angreppssätt. Studier under de senaste åren visar emellertid att miljöpåverkan som sker under byggandet av husen proportionellt sett spelar en allt viktigare roll.(1) Energianvändningen för nyproduktion per kvadratmeter bostadsyta har minskat samtidigt som en allt större del av den tillförda energin är förnybar vilket båda påverkar byggnadens klimatbelastning. Däremot har klimatpåverkan för att bygga och underhålla byggnaden inte minskat på samma sätt.

Livscykelanalyser är relativt komplicerade och exkluderar ofta mindre bolag som ofta inte har kompetens eller möjlighet att utföra dem men det finns standarder att följa som förenklar förfarandet. Om dessa standarder följs och förfarandet redovisas möjliggörs jämförelser mellan olika bedömningar. Det finns dock en risk att studier som bara hanterar en eller ett fåtal miljöpåverkanskategorier kan ge upphov  till problemförflyttning, dvs. att man missar annan viktig miljöpåverkan. Det finns andra metoder för att beräkna miljöpåverkan som Ekologiska fotavtryck (EF) Input-Output analys (I/O),  MIPS (Material Input Per Service unit m.fl. Denna rapport begränsas till att diskutera metod kring LCA och vilka faktorer/aspekter som bör reflekteras över. Detta på grund av att LCA är den metod som nästan uteslutande används, som är aktuell för kommuner, byggföretag, producenter m.fl. och därmed relevant.

Figur 1: Livscykelskeden och modulindelning för en byggnads livscykel enligt den europeiska standarden EN 15978. (Boverket, 2018a).

Studier visar att byggnaders miljöpåverkan från steg A1-A5 i LCA-standarden, alltså från råvaruutvinning till färdigställd byggnad, får allt större påverkan desto mer energieffektiva våra byggnader blir (”Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv”, Boverket 2015). (Göteborgs Stad, 2018). D-modulen är en separat, frivillig del som syftar till att beskriva den nytta som kan relateras till material- och energiåtervinning samt återanvändning utanför byggnadens systemgräns. Modul D skall inte jämföras med eller läggas ihop med övriga moduler enligt standarden men kan bidra med väldigt intressant information.

Det är viktigt att veta vilken funktionell enhet(1) vi mäter mot, för att kunna jämföra mellan byggnader. Exempel på Funktionell enhet: 1 m² boarea (BOA) under 100 år i ett flerbostadshus där ingående byggnadsdelar uppfyller samma funktion med avseende på bärförmåga, brand och ljudisolering och med samma energieffektivitet. (exempel från Riksbyggen Brf Viva). Hade vi tagit bort tidsperioden eller om vi inte viktat utifrån yta hade jämförelsen blivit väldigt missvisande. Så det är av största betydelse att sätta sig in i och förstå metoden om den skall användas och vara tydlig med hur man gått till väga och varför.

Det även viktigt att klargöra hur utsläpp och upptag av biogent CO2-utsläpp (koldioxid som kommer från förbränning av biomassa) hanteras i beräkningar av klimatpåverkan. De fossila utsläppen ingår inte i det som definierats som det naturliga biogena kretsloppet, utan leder till en ökad koncentration av koldioxid i atmosfären men de biogena koldioxidutsläppen är nödvändigtvis inte klimatneutrala utan räknas som koldioxidneutrala (Larsson, et al., 2016). Det kan uppstå problem om dessa aggregeras framförallt om man inte beräknar byggnadens hela livscykel utan att redovisar produkterna (modul A1-A3) eller hela byggprocessen (A1-A5) utan att räkna med Slutskedet i modul C. Påföljden kan bli att kolupptag i biogent material i beräkningarna kompenserar fossila utsläpp (Larsson, et al., 2016).

Trafikverket arbetar med LCA vid investering och underhåll

Trafikverket ställer exempelvis krav på att reducera klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv i investerings- och underhållsprojekt samt vid upphandling av materiel till järnvägen. Kraven är utformade på så vis att de reglerar vilken reduktion av växthusgaser som ska nås utan att gå in på hur. För att göra klimatberäkningarna tillhandahåller Trafikverket verktyget Klimatkalkyl(2). Uppföljning med redskap som Klimatkalkylen är här en förutsättning för att kunna ställa krav på en minskad klimatpåverkan och bonus används för att ge incitament för prestationer utöver skallkraven. Innovationsupphandling eller upphandling av funktion öppnar upp fler möjligheter dels på hur man kan ställa krav men också på hur man kan lösa de behov som det upphandlas för att täcka (Fossilfritt Sverige, 2018).


(1) Den funktionella enheten (FU) skall vara ett bra mått på det som är syftet med verksamheten. Är syftet att producera el kan det vara 1 kWh elenergi, är det att bygga bostäder kan det vara m2 boyta o.s.v. Skall vara relevant och tillåta jämförelser, även mellan ex engångsmugg och porslinsmugg.

(2) http://webapp.trafikverket.se/Klimatkalkyl/

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.