Biokol i Stockholms stad
En av de kommuner som har jobbat allra längst med biokol, både som jordförbättrare och som kolsänka, är Stockholms stad. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med biokol, och även se ett föredrag av Jonas Dahllöf från Stockholm vatten och avfall.
Redan år 2009 introducerade Björn Embrén, verksam på Trafikkontoret i Stockholm, biokol som en användbar teknik för att förbättra växtbäddar i Stockholms stadsmiljöer. Idag är biokol en självklar del i de skelettjordar som används för trädplantering, och även i övriga växtbäddar, i staden. Efter att initialt ha importerat biokol från Tyskland bestämde sig Stockholms stad för att satsa på en egen pyrolysanläggning. Idag är det stockholmarnas eget trädgårdsavfall som används för att producera biokol, som sedan förbättrar jordarna i staden.
Titta gärna på detta föredrag av Jonas Dahllöf från Stockholm vatten och avfall (du hittar honom 55 minuter in i workshopen). I sin presentation visar han inspirerande exempel på hur biokol kan öka trädtillväxt och vitalitet i olika typer av stadsmiljöer och berör även pyrolystekniken, och hur den förutom att hantera restprodukter och skapa en nyttoprodukt även bidrar med fjärrvärme.
Vill du veta mer? Läs om hur biokol används i Stockholms stads växtbäddar i deras Handbok om växtbäddar.
Du kan även hitta exempel från Stockholm i Biokolhandboken – för användare. Där finns även flera andra exempel på hur biokol kan användas i urbana miljöer.
Fotot är från Luntmakargatan i Stockholm och taget av Björn Embrén.