Två effektiva sätt att sänka kolet i stadsmiljön
1. ÖKA ANDELEN GRÖNYTA OCH SKÖT DEN KLIMATSMART
Genom att öka andelen grönytor, öka tillväxten hos vegetationen i de grönytor som redan finns och sköta dem klimatsmart kan mer koldioxid bindas – i vegetationen och i marken.
När växter växer binds kol in i växtens biomassa. En hel del av växtkolet tillförs även marken – via mykorrhiza eller när växtens rötter dör och förmultnar. I kallare och fuktigare klimat, såsom här i Sverige, överskrider fotosynteshastigheten nedbrytningshastigheten och det sker därför en långsiktig ackumulering av organiskt material i marken i naturliga ekosystem utan störningar. Kolet i marken är ofta mer stabilt, och mindre känsligt för omvärldsfaktorer, än kolet i vegetationen.
Hur omfattande och långsiktig kolsänkan i gröna urbana miljöer kan bli beror både på vegetationssystemet och på hur vegetationen hanteras. En nyligen publicerad studie från Tyskland visade att det finns drygt 238 000 ton kol i Berlins träd. I Berlins jordar finns ungefär 17 miljoner ton kol. Totalt ger det en kolinlagring på 270 ton per hektar. Kolinlagringen är lägst närmast stadskärnan, och ökar ju längre ut från centrum man kommer. Högst är den i förorterna.
En noggrann och klok planering och en effektiv skötsel kan öka kolpoolerna i stadens ekosystem, och träd, jord, gräsytor och urbana odlingar kan alla bidra till att binda kol om de sköts på rätt sätt.
Träd binder kol på lång sikt
Träd lagrar kol under en relativt lång tid, i städer oftast under flera hundra år. De kan därför anses utgöra en medellång kolsänka. Den biomassa som bildas kan sedan pyrolyseras till biokol eller användas i träkonstruktioner som trähus och därmed fungera som kolsänka under ytterligare ett antal år. Vid förbränning kan de ersätta fossila bränslen.
För att träden ska växa bra och få stora rotsystem krävs att de mår bra. Många träd i städer utsätts dock för extrema miljöer. Förutom den kompaktering som sker som en följd av hög belastning är närings- och vattentillgången ofta begränsad. I många fall samverkar också dessa: näringstillgången försämras som en följd av låg vattenhalt i marken och vattentillförseln blir sämre då jorden kompakteras. Ett sätt att förbättra förhållandena är att plantera träden i skelettjordar med biokol. Biokolets närings- och vattenhållande kapacitet i kombination med skelettjordens motståndskraft mot kompaktering har i flera studier visats kunna förbättra markförhållandena och påverka både etableringen och tillväxten av stadsträd positivt.
Även gräsytor kan binda kol
Även gräsytor kan binda kol, om de sköts på ett klimatsmart sätt. Helst ska gräset klippas regelbundet eller betas. Gräsklipp och döda rötter tillför kol till marken, och resulterar i en långsam ackumulering av organiskt material i marken i svalare klimat såsom vårt.
I SLU-projektet LAWN, som pågick mellan 2013 och 2016, visades att den skötta bruksgräsmattan hade en högre kolinlagring i marken jämfört med den sällan klippta ängsliknande gräsmattan. Det beror på att bruksgräsmattan har en betydligt högre produktion av biomassa (gräsklippet togs inte bort). Kolinbindningen i bruksgräsmattan uppvägde alltså de högre skötselrelaterade koldioxidutsläppen. Den ängsliknande gräsmattan var dock bättre ur biodiversitetssynpunkt.
Tillsätts biokol i gräsytan kan kolsänkan förstärkas ytterligare.
Både kol i marken och kol i vegetation är dock känsliga för störningar i form av till exempel omrörning och temperaturförändringar, och det som är en kolsänka kan då istället lätt bli en kolkälla.
Vill du veta mer? Läs vad Ann-Mari Fransson, forskare vid SLU, tycker är en klimatsmart skötsel av grönytor. Lär dig mer om kolpooler och kollagring i denna artikel från Nature Education Knowledge. Studien om kolinlagring i Berlins träd och jordar hittar du här. SLU-projektet Lawn, om gräsmattor som kulturellt och ekologiskt fenomen, presenteras kort i denna broschyr. Hur biokol kan användas i skelettjordar för träd och gräsytor kan du läsa mer om i Biokolhandboken – för användare. Du kan även kika på våra goda exempel, där olika kommuners arbete med kolsänkor presenteras.
2. ANVÄND BIOKOL
Biokol är en av de gröna lösningar som har störst potential att bidra till att minska koldioxidhalterna i atmosfären och skapa en långsiktig kolsänka i marken.
I korta ordalag kan man säga att biokol är en förkolnad biomassa som inte reagerar kemiskt med sin omgivning. En mer omfattande och specifik definition ges av European Biochar Certificate (EBC):
“Biochar is a porous, carbonaceous material that is produced by pyrolysis of plant biomasses and is applied in such a way that the contained carbon remains stored as a long-term C sink or replaces fossil carbon in industrial manufacturing. It is not made to be burnt for energy generation.”
Biokol kan produceras från flera olika typer av organiskt material, med fördel från restprodukter såsom park- och trädgårdsavfall, alger, tång, slam och frörens. Vid pyrolysprocessen hettas de organiska restprodukterna upp i en syrefri miljö. Materialet reduceras till biokol samtidigt som energi frigörs. I processen avskiljs även vissa tungmetaller och andra föroreningar som kan finnas i restprodukterna.
Eftersom kolet i organiska restprodukter ofta har bundits in i närtid (i de flesta fall ett eller ett par år innan pyrolys) kan kol bindas in och stabiliseras i form av biokol mycket snabbt.
Biokol är mycket stabilt i marken, och beräknas ha en halveringstid på mellan 150 och 5 000 år. Det är därför att betrakta som en kolsänka ur klimatsynpunkt och klassades 2018 som en Negative Emission Technology av IPCC.
Vill du veta mer om biokol? Titta på denna film om biokol. Eller kika in på projektet Rest till Bäst:s hemsida. Där hittar du information om såväl organiska restprodukter som pyrolysprocessen och olika användningsområden för biokol. Biokol är nämligen inte bara en kolsänka. Det är en nyttoprodukt som minskar bevattningsbehoven och förbättrar odlingsförhållandena för växter i urbana vegetationssystem. Du kan även läsa mer om hur biokol kan användas i olika urbana applikationer i Biokolhandboken – för användare.
Förutom att förbättra odlingsförhållandena kan biokol även rena dagvatten från tungmetaller och andra oönskade ämnen. Mer information om biokolets förmåga att rena mark hittar du på Statens geotekniska instituts hemsida.