Planera för hållbara färdmedel

Kommuner kan göra det lätt för invånarna att välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för kollektivtrafik, gång och cykel. Behovet av motoriserade transporter kan minskas genom att tänka igenom var man lägger bostäder, arbetsplatser, handel och andra verksamheter i förhållande till viktiga samhällsfunktioner och trafiksystem (Trivector). Så kallade gröna resplaner för specifika verksamheter och områden är ofta ett bra komplement till fysiska insatser.

Örebro: Bilen ska inte vara orimligt mycket snabbare

Örebro kommun har i sitt Trafikprogram bland annat målsättningen att det inom Örebro tätort ska ta maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gång så lång tid att cykla jämfört med bil.

Göteborg: Test av vätgas och bränsleceller i sopbilar

Världens första sopbil som helt och hållet är byggd för eldrift visades upp i Göteborg i april 2018. Volvo har utvecklat bilen i samarbete med Renova och Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. En bränslecellsbil tankas med vätgas. I bränslecellerna omvandlas sedan gasen till elektricitet som laddar bilens batterier, och till värme som kan värma bilens hytt. Enda utsläppen från driften blir vattenånga. Läs mer

Lund: Hållbara resor och transporter genom målmedvetet arbete

I Lund har man länge intresserat sig för effekterna av transporter och hur man med styrning av transportsystemet kan uppnå olika resultat. Det miljöanpassade transportsystemet LundaMaTs, anger riktlinjer för alla som arbetar med stadens trafik och transporter. På det viset berör LundaMaTs alla som bor och vistas i Lund. Läs om resultaten som Lund har uppnått

Linköping: en app för alla typer av resor

Nu ska det bli enklare för alla Linköpingsbor att hitta hållbara sätt att resa. Till sommaren lanseras en ny app med information om bland annat cykelpooler, hyrbilar, delningsbilar och kollektivtrafik. Tjänsten ska samla flera transportslag och skräddarsy en resa utifrån användarens behov. Appen ska innehålla reseplanering, bokning, biljett, betalning och realtidsinformation för de olika transportslagen. Genom att göra det enklare att kombinera flera slags transporter ska staden bli mer tillgänglig och resurser utnyttjas mer effektivt. Samtidigt ska det bidra till Linköpings mål om en koldioxidneutral kommun 2025. Läs mer

Linköping: Gröna resplaner ger tydliga resultat

En grön resplan är en handlingsplan för att öka andelen hållbara och effektiva pendlingsresor till arbetsplatser, med syftet att minska utsläpp av koldioxid. Linköpings kommun delar med sig av sina erfarenheter här. Förutom att minska utsläpp finns det många andra positiva effekter av arbetet med gröna resplaner. Med ett mer effektivt pendlande skapas bättre tillgänglighet till och från tätort, med mindre trängsel på infartsleder. Det finns också stora hälsovinster i att medarbetare går och cyklar mer i vardagen. Dessutom skapas engagemang och delaktighet i att nå klimatmål hos medborgare och det lokala näringslivet. Typiska åtgärder i en grön resplan, som företag, fastigheter och kommun kan ställa sig bakom, kan vara att fler cykelställ sätts upp, att det finns möjlighet att duscha på arbetsplatsen, kampanjer om samåkning, bättre information om kollektivtrafik och flexibla och kombinerade abonnemang på olika typer av resande.

Växjö: Samarbete med näringslivet om klimatsmart pendling

Växjö kommun har som en åtgärd i sin Transportplan att: ”Initiera kampanjer och samarbeten med olika aktörer för att få upp intresset för alla typer av elfordon, elbilspooler, elcyklar etc. bland företag och allmänhet.”

Stadsmiljöavtal – för satsningar på ett transporteffektivt samhälle

Kommuner och regioner kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal. Som motprestation ska kommunen eller regionen åta sig att genomföra andra åtgärder än den som stöd söks för som bidrar till ökad andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Läs mer

Statligt stöd

Klimatklivet - pengar till lokalt och regionalt klimatarbete

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Mellan 2015 och 2018 har 3200 åtgärder fått totalt 4,7 miljarder kronor i stöd. Det totala anslaget för 2019 blir 1,5 miljarder kronor. Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner. Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från transporter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.