Flexibla parkeringstal

När det byggs mer bostäder i stora delar av Sverige än på länge, har kommunerna ett unikt tillfälle att se över vilka krav de ställer på byggherrarna om parkeringsplatser. Eftersom p-platser i flervåningshus nästan alltid kostar mer än man kan få igen, byggs det bara så många som kommunen kräver.

Är normen, som varit vanligt hittills, uppemot en parkeringsplats per lägenhet eller rentav mer, så stimuleras fortsatt bilägande. Är kommunen flexibel och låter byggherren etablera färre p-platser om det finns tillgång till andra mobilitetslösningar, stimuleras byggbolagens kreativitet. Plötsligt ligger det i deras intresse att se till att de boende har tillgång till bilpool, eldrivna lådcyklar eller nära till kollektivtrafiken.

Trafikutredningsbyrån och 2030-sekretariatet beskriver i detta PM hur flexibla parkeringstal bäst används som verktyg.

Exempel från Klimatkommunerna

Flexibla parkeringstal i Örebro kommun

Örebro kommun erbjuder flexibla lösningar till exploatörer, företag och invånare. Grundtanken är att om resbehovet är lågt och/eller resor lätt kan göras utan bil (förutsättningar för lågt bilinnehav) så behöver inte bilparkeringstalen vara höga. I normen finns flexibilitet för parkeringstalen i form av ett antal hållbart resande- och mobilitetsåtgärder som kan ersätta eller komplettera bil och bilparkering. Procenttalen som anges kan dras från utgångspunktstalen. Cykelparkeringstalen kan inte bytas ut mot andra mobilitetslösningar. I parkeringsnormen framgår i en del fall specifika förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att åtgärden ska vara aktuell.

Lästips!

IVL har i sin rapport Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet sammanställt erfarenheter från tolv byggprojekt med låga eller reducerade parkeringstal, varav åtta i Sverige och fyra i andra europeiska länder. Projekten som har inkluderats i studien består av områden eller kvarter som är färdigställda och har tagits i bruk, samt är utvärderade avseende parkering, bilinnehav, bilanvändning och/eller resvanor. Genomgången av projekten ger framförallt insikter i varje projekts unika förutsättningar och erfarenheter. Därutöver ger en samlad analys av samtliga projekt en bild av framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av låga parkeringstal.

I skriften Flexibla parkeringstal i stadsmiljöavtal ger IVL en överblick över omfattningen av p-tal som motprestation i stadsmiljöavtal, och i vilken utsträckning stadsmiljöavtalen har bidragit till att styra mot mer flexibla p-tal. Elva kommuner har antagit flexibla p-tal efter att stadsmiljöavtalen slutits, sex kommuner hade antagit flexibla p-tal innan tidpunkten för stadsmiljöavtalet och två kommuner har förslag på p-tal som ännu inte antagits. Det är inte helt enkelt att bedöma i vilken utsträckning stadsmiljöavtalet har påverkat införandet av flexibla p-tal, eftersom dessa antas i en kommunal process som ofta pågår över flera månader upp till år. Däremot är det nästan en tredjedel av alla stadsmiljöavtal (64 st) som innehåller flexibla p-tal, och ännu fler (43 st) som innehåller någon form av parkeringsåtgärd som motprestation.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.