Parkering

Flexibla parkeringstal

Parkering som verktyg för en hållbar mobilitet

De flesta, om inte alla, kommuner har arbetat med parkeringstal, ibland kallade p-tal eller p-normer, sedan 1950-talet. Det finns därför en praxis – men inget lagkrav – att bestämma hur många p-platser det bör finnas, ställt i relation till antalet bostäder eller mängden bebyggd yta.

När städer förtätas stiger markpriserna, samtidigt som allt fler människors vardagsresor blir kortare och kollektivtrafiken får bättre underlag. Då är det angeläget att kunna sänka p-talen, det vill säga ha färre p-platser per bostad. Här sammanfaller ofta stadsplaneringens önskemål om ytor för lek, samvaro och grönska med exploatörens önskemål om hög avkastning per kvadratmeter. Parkeringar är dyra att anlägga och driva, och det är ofta svårt att få god avkastning på investeringen i en p-anläggning.

Hur kan kommuner jobba för att sänka p-talen vid nybyggnation? Vad skulle staten behöva göra för att stötta kommunernas parkeringsplanering? Det försöker vi reda ut i skriften Parkering som verktyg för hållbar mobilitet – kunskaper, erfarenheter och förslag från projektet KomPark. 

Tips för mobilitetsplanering vid bostäder

Enligt den statliga utredningen Stärkt planering för hållbar utveckling finns en stor potential att frigöra mark om p-talet sänks. Sänkt p-tal från 0,8 till 0,4 i de tio kommuner som byggde flest flerbostadshus år 2019 skulle innebära en besparing av mark på 170 000 m2, yta som kan användas till att bygga fler bostäder eller till att öka grönytan och skapa en trevlig närmiljö för de boende.

Många kommuner jobbar med flexibla och projektspecifika parkeringstal. Läget i staden, byggnadens specifika förutsättningar och erbjudande om mobilitetstjänster påverkar bedömningen av hur många parkeringsplatser som ska anläggas.

Exempelvis kan en grundrabatt på 30 % ges om bilpool erbjuds eller om byggnadens läge erbjuder goda möjligheter att åka kollektivt. Utöver grundrabatten kan p-talen sänkas ytterligare om mobilitetsåtgärder presenteras som ska motsvara transportbehovet för de boende.

Här följer några tips från våra medlemmar om hur man lyckas med att sänka p-talen

• Planera funktionsblandat – närhet till service (skola, förskola, vårdcentral, handel, post, arbetsplats osv) – möjliggör för boende att gå eller cykla i vardagen.
• Planera nybyggnation längs kollektivtrafikstråk – alternativt: säkerställ att kollektivtrafiken rullar innan inflyttning till nybyggnadsområden
• Ger stor möjlighet till reduktion. Erbjud byggherrar en palett av mobilitetsåtgärder och lyft fram vinsterna med att använda dem. Kolla in Växjös räknesnurra som de använder för att räkna ut parkeringsbehov. Läs mer om mobilitetsåtgärder i Mobilitet för Malmö – mobilitetsåtgärder och utformning av parkering för fastighetsägare
• Jobba med cykelparkeringstal som inte kan bytas ut mot andra mobilitetslösningar. Se tex Örebros flexibla p-tal.
• Synliggör kostnaderna för parkeringsplatserna. Boende utan bil ska inte behöva betala för grannarnas parkeringsplatser. Enligt organisationen Svepark kostar en markparkeringsplats mellan 15 000 och 30 000 att anlägga, en parkeringsplats i garageplats under mark kostar mellan 450 000 och 750 000. Därtill kommer löpande kostnader för underhåll.
• Optimera för cyklister – se inspirationsmaterial från Eskilstuna kommun och Göteborgs tips om cykelparkering
• Jobba med kringliggande fastigheter för att optimera parkeringsytor. Läs om hur Eskilstuna kommun jobbar med samutnyttjande och parkeringsköp i Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring.
• Följ upp och ta lärdom av lyckade projekt

Styr med parkeringsavgifter och minskad parkeringsyta

Det är välbelagt att god tillgänglighet och låga priser på parkering vid start- och målpunkt, exempelvis arbetsplats, spelar stor roll för valet av bil som färdmedel. Är det svårare och dyrare med parkering, blir motivationen alltså större att välja andra färdmedel. I rapporten Framtiden för parkering och nya bostäder lyfts att driften av kommunal markparkering i Sverige beräknas subventioneras med 70 % eller 3,4 miljarder kr per år.

För att få acceptans för höjda parkeringsavgifter i en stad kan det vara bra att lyfta mervärdena med minskad biltrafik i centrum.

Ett första steg är att synliggöra var det finns ledig parkering så att bilister slipper köra runt och leta. Karlstad kommun har infört ett Parkeringsledningssystem som visar lediga platser i 12 anläggningar i stadens centrum. Läs mer.

För att minskat parkeringsbehovet vid arbetsplatser och stimulera sundare resval kan kommuner arbeta med gröna resplaner. Läs mer om Linköpings arbete med gröna resplaner.

För att identifiera de åtgärder som behövs för att optimera parkering kan ett bra första steg vara att undersöka vilka förutsättningar som finns för parkering i dagsläget. Det är just det man har gjort i Örebro kommun, i stadsdelarna Sörby/Ekelunda, Sörbyängen och Ladugårdsängen. På så sätt kom man fram till åtgärder som att införa avgifter på allmän plats, utöka dialogen med och mellan exploatörer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, samt en del strukturella lösningar.

Mobilitetshubb

I början av 2023 ska den nya mobilitetshubben Neptunus – ett nav för olika mobilitetstjänster – stå färdig i Linköpings nya innerstadskvarter Folkungavallen. Här kommer olika typer av fordon kunna parkeras, laddas eller lånas.

KomPark

Under 2020-2022 arbetade Klimatkommunerna i projektet KomPark – Kommunala parkeringsstyrmedel för energieffektiva städer. Energibesparingspotentialen från välriktade parkeringsåtgärder är stor. Minskad tillgång på parkeringsplatser och höjda parkeringsavgifter påverkar efterfrågan på bilresor till förmån för mer energieffektiva transportslag. Projektets idé var att analysera och utveckla såväl befintliga som nya parkeringsstyrmedel, för att avsevärt öka kommuners rådighet, möjlighet och vilja att påverka och styra bilinnehav och bilanvändning.

Projektet leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet och medverkade gjorde även Chalmers tekniska högskola, Klimatkommunerna samt Fredrik Holm som mobilitetsexpert. Projektet finansierades av Energimyndigheten. Läs mer om KomPark.

Inom projektet har vi sett över vilka förändringsar i lagstiftningens om skulle kunna underlätta kommunernas parkeringsplanering. Läs mer i rapporten Att styra mot minskad bilparkering – om plan- och bygglagen, p-tal och mobilitetsåtgärder.

Se KomParks webbinarier i efterhand

KomPark seminarie 1: Flexibla parkeringstal och mobilitetstjänster

Kompark seminarie 2: Käppar i hjulet för modern P-planering?

Kompark seminarie 3: Kan man beskatta bilar medan de står stilla?