Klimatkommunernas årsmöte i Örebro, april 2019

Lennart Bondeson, kommunalråd och ledamot i Klimatkommunernas styrelse, hälsar välkomna till Örebro. Sedan följer presentationer på olika teman.

Örebro kommuns nya styrmodell

Susannes presentation hittar ni här

Susanne Högling, verksamhetscontroller i Örebro kommun

Den nya styrmodellen för Örebro kommun ska:

  • säkra att planering och styrning sker utifrån Agenda 2030
  • Säkra att styrningen leder till önskvärda effekter för medborgarna
  • Ha en strukturen som fokuserar på att göra den politiska viljan till verkliga effekter för medborgarna. Det är viktigt med arbetssätt och kommunikation (åt båda håll – inkl uppföljning – vad blev inte som vi ville och hur kan vi rätta till det?)
  • Funka som en Planera-Gör-Studera-Agera-snurra

Viktig fråga:

Arbetssätt:

  • ordentligt förarbete innan budgeten tas fram:
    • varje nämnd och bolag gör en ordentlig nulägesanalys utifrån ekonomi, verksamhet, hållbarhetsparametrar viktiga för kommunen som helhet.
    • Stöttning från hållbarhetsstrateger m.fl. viktig i analysen.
    • Analyserna blir en grund för verksamheternas planering, och går upp till den kommunövergripande politiken, som beslutar om de gemensamma målen och inriktningarna. Vi minskar styrningen av verksamheterna och ökar stödet till dem istället.
  • När budgeten (ÖSB) är klar bryter nämnder och förvaltningar ner dem till handlingsplaner

Hanna Ryman, planerare i Örebro kommun

Hannas presentation hittar ni här

Örebro kommun har fått massor av priser för sitt arbete med hållbar utveckling, ändå finns massor med områden där vi inte klarar målen i Agenda 2030. Så det finns mycket kvar att göra. Vad behöver vi för att ta oss till en tryggare och skönare plats med bättre livskvalitet? Vi behöver en destination och en kapabel besättning, och en karta (styrmodellen!).

Som en del i arbetet med styrmodellen ska ett hållbarhetsprogram tas fram, det ska vara styrande för alla nämnder och bolag och hålla i många mandatperioder framöver. Vi kan alltså inte säga hur vi ska ta oss till vår destination, men vi kan säga att vi ska ta oss dit och hur vi ska bestämma hur vi ska ta oss dit. Det är redan beslutat att budgeten ska utgå ifrån Agenda 2030, detta är bra.

Örebro växer – 2030 räknar man med 180 000 invånare jämfört med 140 000 invånare 2015.

160 personer har varit med och tyckt till om målen som ska presenteras för politiken, samstämmigheten är stor. I nuläget sex fokusområden. Mål om klimatneutralitet 2030 för organisationen.

Klimatoro som drivkraft till handling eller handlingsförlamning – klimatoro som drivkraft till handling eller handlingsförlamning

Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro Universitet

Maria Ojalas presentation hittar ni här

Jobbat mycket med unga och unga vuxna, på ett kollektivt och individuellt plan. Även tittat på hur man kommunicerar med lärare, föräldrar och kompisar om frågan, och hur lärare undervisar med fokus på klimatet.

Barn känner att de också är en del av problemet. Problemet berör – det är både en moralisk och existentiell fråga. Men också en politisk fråga, eftersom individer inte kan fixa det själva. Måste lita på att politiker tar problematiken på allvar. Det finns olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

Klimathotet har länge funnits högt upp på människors ”orosagenda”. Vad leder oron till? Innebär den en positiv kraft som leder till engagemang, eller leder den till en känsla av maktlöshet? Det beror på.

Oro är en del av att vara människa, inför personliga problem eller samhällsproblem. Oro som handlar om katastroder kan göra människor irrationella, men studier av oro för samhällsproblem kan vara förknippad med kritiskt tänkande och informationsletande – ett första steg mot att bryta upp från ohållbara vanor. Denna typ av oro kan vara förknippad med en känsla av att man kan påverka, och att man blir stärkt av att hitta information om vad man kan göra.

Oro kan också vara tungt att bära, man kan fastna och bli passiv. Men vanligare är att distansera sig, distrahera sig, undvika att höra/läsa om problemet eller förneka allvaret i problematiken. Detta innebär också att man blir passiv.

Om man känner att man inte har kontroll kan det leda till försvarsmässiga reaktioner, till exempel om man känner:

  • Flytande oro. I det här fallet kan det bli bättre av att man pratar om problemet. Det ger en känsla av kontroll och blir ett första steg mot att engagera sig kollektivt och individuellt. När många pratar om problemet och börjar ändra sitt beteende kan sociala normer ändras. Tex solk som sparar energi gör det ofta för att grannarna gör det, även om de säger att de gör det av miljöskäl eller ekonomiska skäl. På ett kommunalt plan kan man skapa samhälleliga arenor för möten och samtal i olika grupper, där även känslomässiga aspekter får ta plats.
  • Att det inte finns något hopp. Det funkar inte alltid att bara säga ”vi klarar det här om vi anstränger oss”. Ofta behövs också mer utförlig information om kopplingen mellan åtgärder som görs och problemet som de ska bidra till att lösa. Meningsfokuserad coping bygger på två olika aspekter:
    • Kongnitiv omstrukturering: ”Jag är orolig, men det är fler och fler som tar problematiken på allvar och vi har mer och mer kunskap om vad som funkar. Det ska nog gå att lösa det här”. Bra att börja med ”Hur stror ni att framtiden kommer att se ut om vi bara fortsätter som vanligt?”, då kommer ofta dystopiska framtidsbilder. Sen fortsätta med ”Hur vill vi att framtiden ser ut?” dvs utopi, tillåt att vara riktigt kreativ. Efter det gå vidare med att vara realistisk – hur kan vi nå en önskvärd framtid – vilka vägar finns det nu och vad ska vi göra nu för att komma dit?
    • Tillit: Bra när kommuner visar hur man jobbar med klimatfrågan, för att visa att det finns vuxna som tar frågorna på allvar och jobbar med lösningar.
  • Att man inte kan påverka. Här kan man jobba med nudging för att få många att göra det bästa valet ur klimatsynpunkt. Också viktigt att främja hållbarhetskompetenser hos människor. Ambivalens är en normal del av alla förändringsprocesser. Hur hantera ambivalens på ett konstruktivt och kreativt sätt? (Se bilder ”Hanteringsstrategier” i Marias presentaion). Att göra människor medvetna om de ambivalenta attityderna och utmana de negativa tankegångarna med de mer positiva attityderna kan hjälpa att motivera till handling.
  • Att det ohållbara beteendet upplevs som njutningsfullt. Här kan det hjälpa att beskriva det klimatvänliga beteendet, tex cykling, som något positivt ur fler synpunkter ”Du blir stark, får bättre kondition, blir snyggare” etc. Betona positiva känslor som man får när man engagerar sig och gör något ihop med andra – hopp, mening, glädje, det är roligt och känns meningsfullt att göra något för andra och samhället.

Frågor från deltagarna:

  • Hur kan vi prata om rättviseaspekter och hur ”skuld” m.m. hänger ihop med inkomst m.m.
    • Skuld kan vara bra, då reflekterar man över sin del i problemet och hur man kan göra för att bättra sig, skam är inte så bra eftersom man då känner sig dålig som helhet.
  • I sociala medier slår folk varann i huvudet på de mest otäcka sätt, hur ska den enskilda människan orka stå ut med detta?
    • Viktigt att ta tillvara på de emotionella aspekterna, många funderar men det finns inga svar idag

Futurums energiarbete

Johan Sellin, Futurum, chef för hållbara energilösningar

Johans presentation hittar ni här

Futurum var vinnare av Klimatkommunernas pris Steget Före 2018. Varför fick vi priset? Det ska jag berätta om nu.

Futurum är ett fastighetsbolag som har hand om kommunens skolor och brandstationer. Kommunen startade bolaget Kumbro Vind, som ger kommunen egenproducerad förnyelsebar el, med låst elpris under en lång tid framöver. Vi har tillfört förnybar el på marknaden istället för att bara köpa andelar. Tagit kontroll över el till verksamheter och hyresgäster.

Vi ska producera 400 MWh solel 2020 (motsvarar 66 varv runt jorden med en elbil). Vi köper 100 % koldioxidneutral fjärrvärme. Det mesta produceras i ett stort fjärrvärmeverk i stan. Eon klimatkompenserar för olja som behövs vid effekttoppar, transporter, m.m. Vårt bestånd växer samtidigt som energiåtgången minskar.

Framgångsfaktorer:

  • Man blir sedd och bekräftad i organisationen om man jobbar med de här sakerna, vd:n uppmärksammar arbetet och lyfter det.
  • Ger medarbetarna förtroende att hitta egna vägar att nå målen.
  • Tror på det vi gör – även ledningen – och kommunicerar.
  • Har en vision som är lätt att känna för – att skapa miljöer värdiga våra barn.
  • Digitalisering av fastighetsautomation

Kan vi luta oss tillbaka? Nej, vi måste jobba vidare, vi ska skapa miljöer värdiga våra barn, och fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns ingen konflikt i att jobba med hållbarhet för ett fastighetsbolag – värdet på fastigheterna ökar, lönsamheten ökar, attraktiviteten ökar.

Utmaningar:

  • Hur stor klimatbelastning har våra nyproducerade hus?
  • Hur ska våra konsulter redovisa sitt klimatavtryck?
  • Hur kan våra lokaler motverka psykisk ohälsa hos unga?
  • Fortsätta minska vår energianvändning och öka vår energiproduktion
  • Fortsätta digitalisera driften av våra byggnader

Frågor

  • Hur har digitaliseringen effektiviserat energianvändningen?
    • Vi har sett att kurvoptimering tar mycket arbetstid för personalen, och att det sparar mycket energi. Även pumpstopp och start och stopp av ventilationsaggregaten, som lär sig själva när det passar att slå på och av.
  • Laddmöjlighet för fastighetsskötare och andra som levererar tjänster, hur gör ni? Och effekttoppar som balanseras med olja, kan man ersätta olja med laddmöjligheter (batterier i hus)?
    • Ja, det tittar vi på!

Jonas Tannerstad, ÖBO

Det kommunala bostadsbolaget Öbo har byggt 30 000 lägenheter sedan 1940 (?) för att förtäta i takt med urbaniseringen och befolkningstillväxten.

”Vi upplever en snabb omställning av energimarknaden nu, många nya affärs- och taxemodeller sedan 7-8 år tillbaka. Det kommer disruptiva tekniker, t.ex. batterier, digitalisering och annat. Vi kan alltså inte längre räkna med att omvärlden förändras linjärt. Därför beslutade vi oss för att gå in i demonstrations- och uppstartsverksamheter, för att vara en del av utvecklingen och testa nya lösningar. ”

Eon meddelade för första gången i oktober 2018 att de inte kunde leverera den energi som behövdes till ett bostadsområde, och nu är det vardag med effektbrist. ÖBO ville bygga ett eget nät i området och bygga solceller m.m. för användning lokalt, men vi hindrades av juridiska skäl.

”Vi ser att elförbrukningen med nuvarande takt kommer att halveras till 2020. Detta visar att effektivisering har en enorm potential, allt hänger inte på nya tekniker. ”

”Vi kommer att göra de stora besparingarna i det befintliga beståndet. Den största delen av energiförbrukningen sker i de gamla husen. Vi byggde mycket på 50-, 60- och 70-talet, ca 80 % av lägenheterna byggdes då. Ändå händer det ofta att diskussioner om vad man ska göra i sitt klimatarbete som bostadsbolag halkar in på de nybyggda husen. ”

2007 gjorde ÖBO en översikt (bild tårtbitar) av vad som förbrukar mest energi i de gamla husen, denna är grunden för energiarbetet.

”Jag är säker på att vi kommer klara elen, men inte säker på att vi klarar minskningen av värmeförbrukningen.”

Bakslag: ”Vi gjorde stora investeringar i IMD (ndividuell mätning och debitering av varmvatten), i tekniksystem som var tekniskt låsta till enskilda leverantörer. Det var inte alls bra och 2004 bestämde vi att projektet skulle sänkas. Vi bytte ut de låsta systemen till system från industrin där ÖBO själv har kontrollen. Detta gör att vi snabbt kan testa innovationer och ställa om utan att vara beroende av en leverantör. Systemet innehåller IMD, belysningsstyrning, m.m. ”

Nu kretsar mycket kring att bygga smarta städer istället för smarta fastigheter. Varje projekt är en del av en helhet, där husen är aktiva delar av ett energisystem. Det tar en stund att få in det nya tänket i organisationen – varje projektledares kalkyl ska nu istället ta hänsyn till helheten. För att övertyga projektledarna och styrelsen brukar jag säga ”ni måste se på Öbo på ett nytt sätt. Vi ska bygga en jättestor maskin och alla era projekt är delar i det här maskinbygget som ska fungera som helhet”.

Lagen om Offentlig Upphandling kan vara knepigt att få ihop med detta, men vi har vunnit i tingsrätten och kammarrätten (viktigt att tala om domarna för de som ska räkna på det)

Vi fortsätter bygga hus, ser till att de är smarta, kopplar ihop dem med stadsnätet i Örebro, adderar solceller (utvärderas som en naturlig del i alla projekt). Vi testar energilagring (tror att det är banbrytande teknik som kommer att förändra allt, vi kan inte vänta eftersom vi är så stora. Tester visar stor nytta både för varje hus för sig men även i samverkan).

Fastighetsanslutna elbilar hjälper till att lastbalansera. Bilarna blir rullande batterier. Detta kallas ”Vehicle to grid” eller V2G. En V2G-anläggning blev klar i november, och gav 1/3 av fastighetens energibehov under en period. Detta kommer att förändra mycket.

Det lönar sig att ta energi från batteriet istället för elnätet ibland, för att kapa effekttoppar. Plötsligt kan man också sälja energi ut från huset.

Mycket handlar nu om att utveckla molntjänster. I framtiden kan man se på fastigheter på ett nytt sätt – som flexibla effektresurser som genererar inkomster.

Det ligger väldigt mycket jobb bakom systemet (programmering, säkerhetsfrågor, artificiell intelligens för att förutsäga elförbrukning m.m.). Jonas hjälper gärna andra bolag som vill bygga något liknande att komma igång.

Eon skickar en signal när de närmar sig en effekttopp, så att ÖBO kan sätta igång batterierna för att hålla igen förbrukningen från elnätet, man ser också till att utnyttja den termiska trögheten i husen.

Har byggt soffor som är liveuppkopplade mot husets effektuttag, de skiftar färg. De är uppskattade och hyresgästerna pratar om dem, har haft många studiebesök om det.

Frågor från deltagarna:

  • Är miljonprogrammen med?
    • Ja
  • Tittar ni på hur batteriernas livslängd påverkas av V2G?
    • Nej, men det finns en rapport som jag kan skicka

Vi hjälper gärna andra som vill göra detta!! Hjälper nu ett annat bolag.

Hållbar mat – vad säger forskningen och hur gör man i praktiken?

Johanna Björklund, docent i miljövetenskap vid Örebro Universitet och Lena Sjöqvist, restaurangchef vid Tullängsskolan

Johanna och Lenas presentation hittar ni här

Vad säger forskningen? Alla de globala hållbarhetsmålen kopplar till mat. Jordbruket och hur vi äter är en kraftfull drivkraft till de fyra planetära gränser som överskrids.

EAT Lancet report 2019: Our food in the anthropocene. Säger att vi måste ändra våra konsumtionsvanor, minska svinnet, producera hälsosam mat (för människor och natur) snarare än kvantitet, vi behöver ha en hållbar intensifiering av produktionen

Vi har goda förutsättningar i Sverige eftersom vi har

  • Livsmedelsverkets kostråd (hälsa och miljö)
  • Stark miljö- och djurskyddslagstiftning
  • Restriktiv antibiotikaanvändning
  • Gratis skollunch, enligt skollagen ska den vara en integrerad del av skolan

Mat och livsmedelssystemet kan vara en drivkraft till förändring, det handlar om en stor förändring och samarbete över sektorsgränser. Offentlig upphandling är en viktig förändringsagent, och vad som serveras i offentliga miljöer.

Tullängsskolan med 1200 elever: 80 % ekologiskt, minskat köttet och ökat vegetabilier. Började arbeta med att blanda ut köttet med grönsaker för åtta år sen, nu serverar vi mer och mer vegetariskt och veganskt. 75 % tycker om det vi gör och vi serverar mer näringsrik mat nu än tidigare. Vi kan nå längre med politikernas stöd, pedagogiska luncher m.m.

Behöver alla bli veganer?

Lena: Vi kan börja med att bli veganer i skolan så kan vi äta kött när vi kommer hem.

Vad gör man med dem som inte äter maten?

Lena: pedagogiska luncher kan hjälpa, och att man tar maten på allvar även under lektionerna (tex kan man räkna på svinnet på matten)

Vilket kött är ”okej” att äta?

Kött från djur som inte har konkurrerat med människor om födan, tex djur som har betat och djur som äter matrester (inte lagligt från tex skolkök idag, utan bara från industrin). Då behöver vi minska konsumtionen av nötkött med 80 %, gris 50 %, höns 50 %, mjölk 50 %, ost 80 %.

Betande djur bidrar också till ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring m.m.

Lena: Behöver vi servera mjölk i skolan?

Hur kan man använda andra proteinkällor tex insekter, alger, ärtprotein

Lena: Handlar mycket om smaker och konsistenser, gör vårt bästa för att hitta det som eleverna verkligen vill ha. Idag har vi avsmakning av en vegansk hamburgare som ska serveras utomhus senare i vår. Insekter får man inte servera än.

Hur jobbar ni med att minska svinnet?

Lena: För åtta år sen slängdes 1,5 ton mat i veckan, nu är det som mest 300 kg. Nu lagar vi maten från grunden. I början var det hel- och halvfabrikat. Vi tar också vara på allt på råvaran. Det svåra är tallrikssvinnet, där det beror på individen. Vi har haft matsvinnstävlingar, men slutat med det eftersom det är stora barn och att insikten ska finnas där ändå när man tar maten. Det ska vara självklart. Elevens klimatsmarta val. Ibland vet de inte vad de ska önska, men säger att det var jättegott.

Närproducerad mat, kan kommunen köpa det?

Lena: Fördelar: biologisk mångfald, livsmedelstrygghet (mycket av vår mat kommer från delar av världen som inte har gott om vatten och mark). Viktig uppgift för kommunerna att köpa upp närproducerad mat så att man säkrar tillgången. Det måste finnas upphandlat. Det är också viktigt att definiera närproducerat.

Johanna: Det finns möjlighet att upphandla mat och pedagogik tillsammans.

Framtidsspaning från Lena: Jag tror att vi kommer att bli helvegetariska eller veganska. Hoppas att vi kan fortsätta att se köttbiten som en komponent, komma ut på landet och se kor, grisar, lamm. Politiskt beslut om att alla skolor ska servera vegetariskt/en viss andel vegetariskt?

Framtidsspaning från Johanna: Mer mat från perenna grödor (mer produktiva pga stort rot- och bladsystem) och grödor som odlas i samodlingssystem (mer produktivt än monokultur). Perenna grödor gynnar biologisk mångfald och binder koldioxid (växer länge, stor blad- och rotmassa). Odlingar med flera sorters perenner minskar sårbarheten inför klimatförändringar och torka. Kanske mera nötter? Men svårt med allergier. Mycket frukt och bär, perenna bladgrönsaker och rotfrukter. Betesmarker är en typ av perenna system.

Följ oss gärna på instagram @restaurang_tullangen

Frågor

  • Bönderna som producerar råvarorna ska också ställa om, hur jobbar ni med det?
    • Flera företag som producerar vegetariska proteinprodukter, tex Anamma, är väldigt intresserade av gråärtsprotein. Även kokhöns (istället för att elda upp hönorna efter första året). Har en gråärtsbonde lokalt som har ställt om så nu har han lite köttproduktion men mest gråärtsodling. Kött måste också få kosta pengar, och bönderna ska få tjäna de pengarna, inte så många mellanled.
  • Laboratoriekött, har gått ner i pris, och ny rapport om ägg?
    • Inte så mycket forskning på laboratoriekött och de indirekta effekterna av att odla inomhus. Man missar de andra positiva effekterna av kombinerad kött- och växtproduktion.

Att navigera inom batterivärlden – en guide för miljömässig och social hållbarhet

Maria Xylia, PhD och senior energikonsult på Sweco

Marias presentation hittar ni här

Kort sammanfattning:

  • Litiumjonbatterier är en familj som har gemensamma egenskaper och skillnader
  • Utvecklades under många år, kommersialiserades på 90-talet. Det tog 40 år tills de blev riktigt bra och används i många saker
  • Det finns inget ”Jesusbatteri” som kommer att fixa allt
  • Problematik kring kobolt – men de andra materialen har också många miljömässiga och sociala utmaningar att klara.
  • Återvinning och återanvändning kan hjälpa ganska mycket

Den minsta delen av ett batteri kallas cell, de samlas i moduler, som samlas i batteripack. Det behövs också ett battery management system som känner av vad som händer och tex skyddar mot brand.

Viktiga egenskaper för ett batteri

  • Hur mycket energi kan lagras (Energikapacitet)
  • Hur snabbt laddas och laddas ur? (C-rate)
  • Hur mycket laddning är kvar vid en viss tidpunkt (State of charge)
  • Hur många laddningscykler kan batteriet klara av innan det inte längre uppfyller specifika prestandakriterier (cykellivslängd) Det finns också en kalenderlivslängd, som ofta är längre än cykellivslängd för tex bussar
  • Hur mycket energi kan lagras per massenhet (energitäthet Wh/kg)

Batteriernas bokstavsförkortningar kommer från katodmaterialet (olika kombinationer av metaller). Katodmaterialet är det som mest avgör miljöpåverkan och kostnader. Kritiska metaller:

  • Grafit – 60 % i Kina
  • Kobolt – 60 % i Kongo
  • Litium – 40 % i Australien, 30 % i Chile
  • Mangan – 30 % Sydafrika, 30 % Kina
  • Nickel – Mer spridd utvinning

Kobolt, Mangan och Nickel finns det minst av.

Det finns inte så många studier om LCA-utsläpp från litiumjonbatterier, de flesta som finns är från USA där elproduktionen har stora utsläpp. Det viktigaste är att ha koll på produktspecifikationer och miljödeklarationer som finns (tex görs nu product environmental footprint för olika typer av batterier, målet är att sen komma fram till en klassning A, B, C etc för batterier, vilket kommer att ta några år)

Social hållbarhet

  • Batteritillverkning mkt lokaliserad i Kina just nu. Kommer att ta lång tid innan deras monopol kommer att konkurreras bort.
  • Det finns olika typer av sociala problem, inte bara arbetsvillkor och barnarbete. Även förorening av vatten och luft, m.m.

Amnesty utmanar industrin att inom fem år ta fram ett helt etiskt batteri. En komplicerad process eftersom de olika stegen i produktionen är utspridda över världen. Det gör spårbarheten svår. Tex Kongo (materialutvinning) – Kina (göra celler) – Europa (göra packs) – USA (göra klart batteriet). Det finns olika sätt att jobba med streckkoder m.m.

Sweco har gjort en uppskattning av social hållbarhet för olika katodmaterial, kobolt och nickel är mest kritiska just nu beroende på länderna där de utvinns (mänskliga rättigheter och politisk stabilitet).

Det finns ganska bra möjligheter att utvinna kobolt och nickel i flera länder i Europa, därför finns flera incitament för att uppmuntra materialutvinning och batteritillverkning i Europa. Men det viktigaste är att öka återvinning och återanvändning. Litium och grafit har nästan ingen återvinning, de kostar inte så mycket att utvinna och det kommer att kosta mer att återvinna dem än att gräva på nytt. De metaller som det finns mindre av återvinns i högre grad. Det är en fråga om lagstiftning om man ska öka återvinningen av litium och grafit.

EU:s Batteridirektiv introducerar en producentansvarsprincip angående insamling, återvinning och återanvändning av batterier. Organisationen som sätter batteriet på den europeiska marknaden är ansvarig för att anordna insamlingen och återvinningen eller återanvändningen av batteriet.

Återanvändning:

  • När batterier har använts en tid i fordon (10 år för en bil, 5-7 år för en buss, enligt ett fåtal studier som gjorts) förlorat 20-30 % av sin energikapacitet har de fortfarande mycket energikapacitet, så de kan användas som energilager. Kapaciteten fortsätter minska, men mycket långsammare än den första minskningen i fordonen. Detta är medräknat i garantin från tillverkarna.

Vilket batteri ska ersätta litiumjonbatteriet? Och när? Det tar minst tio år från lab till kommersialisering för att testa, kolla säkerhet, börja med stordrift m.m.

Viktigt att batteritillverkaren har ett bra battery management system, seriösa tillverkare har detta. Sweco har gjort en riskanalys som visar att brand vid laddning, termisk propagering och krock är de viktigaste riskerna att hantera. Det kommer alltid finnas risker med batterier, det som är viktigt är att ha system på plats för att hantera riskerna och händelserna när de händer (gäller även för bensinbilar och dieselbilar)

Priserna kommer att minska ännu mer, men efterfrågan på material kommer att bli en utmaning. Priserna för tex batterier till bussar och lastbilar som ska kunna köra väldigt långt kan inte antas minska mycket, där ska ju batteriernas egenskaper förbättras samtidigt.

Exempel – elbussar. Batterikostnaden är en ganska stor del av den totala kostnaden, drivmedelskostnaden är låg. Viktigt att använda grön el. Rapport om elbussar till Energimyndigheten som kom för några veckor sen.

Vi kan kravställa att vi vill ha batterier utan kobolt, men det finns en spårbarhetsproblematik och de andra materialen har också miljömässiga och sociala problem. Ha bra koll på MSB:s riktlinjer som kommer i år. Seriösa tillverkare har garantier.

Info från kansliet

Vår presentation hittar ni här

Workshop klimatpsykologi

Filmen som vi såg i början av workshopen hittar ni här

Några av de saker grupperna pratade om:

  • ReTuna i Eskilstuna, varför har det blivit så lyckat? Internationell uppmärksamhet som vände opinionen och skapade stolthet hos invånarna. Fräschare rent visuellt, ta det närmare normen för hur ett köpcenter brukar vara.
  • Använda kändisar om de är trovärdiga
  • Ungas engagemang – hjälp dem att synas
  • Skåpet Tage
  • Vintercyklingskampanjer
  • Se till att rätt infrastruktur är på plats eller på gång innan vi försöker påverka beteende. Kommunen måste göra sin del först
  • ”Kolla på grannen”
  • Viktigt med återkoppling när man haft medborgardialoger
  • Berättarförmågan gör att man ibland går lite väl mycket på politikers karisma
  • Solcellsinformation, helt fullsatt. Jättemånga gubbar var plötsligt miljöengagerade, de såg möjlighet att tjäna pengar.
  • Hur få folk att känna sig viktiga och delaktiga, ha en praktisk uppgift som berör
  • Det behövs tid och långsiktighet, tex anti-rökning. Både vetenskap och kunskap har lett till förändringar av lagar och kultur. Både kunskap och grupptryck behövs.
  • Utbyte med andra länder – Åmål utbyte med Uganda, man kan hjälpa andra att dra nytta av egna lärdomar och göra rätt från början.

Medlemstestet och klimatmärkena

Marias presentation hittar ni här

Klimatläget – utgår från svaren i medlemstestet

För några år sen lyfte medlemmarna i Klimatkommunerna att de vill kunna jämföra sig bättre med varandra och se vad andra kommuner är bra på, så att de kan kontakta varann med frågor. Det finns en jättestor excelfil med alla svar, säg till om ni vill se den!

Klimatkommunernas årsmöte

Protokollet från årsmötet skickas separat när det är justerat.

Samtal om transporterna och klimatet – vart är vi på väg och hur kan vi stärka kommunernas roll i omställningen?

 

Samtalsdeltagare

Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket

Lovisa Blomér, trafikplanerare i Örebro kommun

Anna Ullström, kansliråd på Infrastrukturdepartementet

Ola Alterå, kanslichef på Klimatpolitiska Rådet

Moderator: Sofia Sjöström

Sven Hunhammar

  • Fordon, bränsle och transporteffektivt samhälle krävs alla för att nå målet om 70 % minskning till 2030. Det krävs krafttag, och alla tre benen måste bidra.
  • Fordonen – fler elbilar förra året, men snittbilen blev törstigare. Hög andel biodrivmedelsinblandning, 21 %.
  • Kommunerna kan göra störst skillnad inom området transporteffektivt samhälle, både för personresor och gods. Stadsmiljöavtalet är ett viktigt verktyg. Det krävs mycket styrmedel för att åstadkomma fordon, bränsle, investeringar i infrastruktur. Trafikverket skrev en rapport 2018 för miljömålsrådet och pekade på hur viktigt det är att koppla ihop styrmedel och infrastrukturinvesteringar. Kommunerna sitter tex på möjligheter att reglera parkering. Både kommuner och Trafikverket kan underlätta laddning och hitta sätt att nå det transporteffektiva samhället.
  • En anledning att det går långsamt är att det finns ett näringsliv som driver på för fordon och bränsle, men inte för ett transporteffektivt samhälle. Inga eller jämförelsevis svaga lobbyister för detta.

Lovisa Blomér

  • Örebro växer, ca 3000 invånare om året. Vi behöver använda staden och dess ytor på ett effektivt sätt, och se till att folk i stan och på landsbygden kan ta sig fram på ett snabbt och klimatsmart sätt.
  • Jobbar målstyrt med sin trafikplanering. År 2020 ska gång, cykel och kollaktivtrafik vara 60 %. Nu är det 50 %. Har också ett mål om restidskvoter.
  • Åtgärder behövs inom infrastruktur tex bygga ut cykelnätet och komplettera med saknade länkar, och skapa en attraktiv kollektivtrafik även på längre stråk.
  • Vi sopsaltar cykelstråk och ser inte samma nedgång i antalet cyklande på vintern.
  • Kampanjarbete till exempel tillsammans med klimatsmart vardag, varit med i europeiska cykeltävlingar, tittar på tex Bus Rapid Transit för en kapacitetsstarkare kollektivtrafik.
  • Bra nytta av nätverk som Klimatkommunerna.
  • Örebro kommun har förmånscyklar för de anställda, bilpool, behöver också samverka på nationell nivå för att få till bra styrmedel och stöd, tex Stadsmiljöavtal och Klimatklivet, bra siffror för uppföljning m.m.

Anna Ullström

  • Den första nationella godstransportstrategin blev klar för ett år sen. Frågar bl.a. hur kan man hantera samtidig trafiktillväxt och utsläppsminskning?
  • Godsstrategin ska leda till att de nationella målen uppfylls, och flytta över transporter till järnväg och sjöfart. Insatsområden (ca 100) i strategin. Vad kan vi göra för att få till överflyttningen? Regeringen har lagt ut flera uppdrag till Trafikverket m.fl. som ska svara på detta.
  • Strategin handlar inte bara om långa transporter.
  • Stadsmiljöavtalen är nu öppna för cykel, kollektivtrafik och gods. Även titta på hur varje trafikslag kan användas mer effektivt, ofta längre och tyngre fordon (kommunerna har en roll i att se till så att dessa kan komma fram)
  • System för samordning av transporter mellan olika branscher är något som Trafikverket tittar på nu. Även ökat fokus på godstransporterna i stadsplaneringen.
  • Innovation, kunskap och kompetens – vara aktiva i att testa nya lösningar och visa upp för omvärlden. Även se till att rätt kompetens finns för att klara av det underhåll av järnvägen som behövs nu.
  • Fossilfritt Sverige är en viktig samlingsplats

Ola Alterå

  • Ungefär hälften av utsläppen som ligger utanför EU:s utsläppshandelssystem kommer från trafik.
  • Komplext samspel teknik – beteende- samhälle. Man behöver jobba med hela trafiksystemet. Vi har inte nyttjat tiden från 2009 så väl. Vi behöver jobba med samhället, fordonen och bränslena.
  • De transportpolitiska målen går inte ihop med klimatmålen.
  • Det kan behövas differentiera mer mellan landsbygd och stad.
  • Ge tydlighet till alla aktörer inkl konsumenter

Sven: Transportplanering 2.0, vi behöver bli bättre på att se helheten. Den regionala nivån är ganska tunn.

Ola: Det finns ingen tydlig begriplig gemensam plan för hur når vi målet, och hur ser rollfördelningen ut. Det finns en massa handlingsplaner och strategier (tex regeringens handlingsplan från våren 2018), men det går inte att få en överblick.

Lovisa: Vi skulle vilja ha mer stöd inte bara vid nyanläggning av infrastruktur utan också för att jobba för en bättre användning av den befintliga infrastrukturen. Örebro är med i två projekt där man tittar på styrmedel som skulle kunna ge positiva effekter för både stad och landsbygd.

Anna: När det gäller godstransporter är regeringen tydligare. Trafikverket har fått ett uppdrag om hur man ska skala upp och öka takten.

Trafikverket: ska också göra en årlig resultatkonferens om hur det går. Ska innehålla en arena för kommuner. Stadsmiljöavtalet, åtgärdsvalsstudier, utredningen av finansiering av steg 1 och steg 2-utgärder på lokal nivå – allt detta ingår i Trafikverkets kommande arbete för att stötta kommuner. Vad är steg 1 och 2? Kanske omfattas också mobilitetscenter.

Lovisa: Örebro är bra på logistik. (Closer)

Sven: Fossil Free Freight

Hur ska man göra för att få till det större samspelet som behövs?

Anna: Kan inte säga hur regeringen kommer att svara på klimatpolitiska rådets synpunkter.

Vilka samarbetsformer fungerar bra idag?

Ola: Vill gärna fortsätta prata med Klimatkommunera om hur vi kan fortsätta samverka. Se till så att alla är med och medverkar ha något att vinna på samverkan.

Örebro: Jobbar med flexibla parkeringstal.

Sven: Departementen behöver samverka mer och få samsyn kring att klimatmålet kommer in i alla områden.

Ola: Viktigt med samverkan, men också att den nationella nivån ger mandat till kommuner att jobba med det de kan förändra. Innovationstakten i samhället behöver öka, inte bara teknisk innovation. Kommunerna kanske behöver ges mer utrymme att hitta på och testa lösningar. Det krävs kanske inte alltid en stor nationell utredning först.

Behövs det friare tyglar och mer mandat till kommunerna?

Lovisa: Kommunerna är olika stora och har olika förutsättningar, men det finns också regionerna. Som en stad i Örebro-storlek har man möjlighet att använda parkering som styrmedel eftersom de är stora och ganska täta.

Frågor/inspel:

  • Lund: har bekymmer med det statliga vägnätet. Hur ser Trafikverket på Klimatpolitiska Rådets rapport som säger att det är tveksamt om det går att fortsätta finansiera utbyggnad av vägar och samtidigt nå klimatmålen.
    • Anna: Det kan bara regeringen svara på
  • Eskilstuna: Varför inte plocka de lågt hängande frukterna först? Tex genom att införa generell minskad hastighetsbegränsning till 90 km/h i hela Sverige, och höga böter för den som kör fortare, ökande per km/h
    • Det finns stor potential i att minska hastighetsgränser eller ”bara” följa dem.
    • Trafiksäkerhetsaspekterna är starkare i målformuleringarna än miljöaspekterna.
  • Östersund: Vi är här och nu, men när man tittar på städer och landsbygd, vad ska vi tänka på inför att det kommer självkörande fordon? Pågår det något arbete?
    • Anna: Vi måste använda dessa fordon på ett sätt som gör att vi kan nå målen vi har satt upp, så att de inte genererar ökad trafik. Kan de användas för att komplettera kollektivtrafik på landsbygden, kan man använda som matartrafik m.m.
    • Lovisa: Självkörande bilar får inte bli något som ökar biltrafiken, mer som ett komplement till kollektivtrafiken.
    • Ola: Automatisering och elektrifiering kommer sannolikt att sänka kostnaderna för transporter dramatiskt, och då kan man förvänta sig att trafiken ökar. Vi tror att man behöver förbereda ett helt annat sätt att beskatta – istället för fordon och bränsle beskattar man var man kör, när man kör och hur man kör.
    • Sven: Effektiviseringen måste användas för att effektivisera fordonen och minska utsläppen.
    • Anna: Det pågår arbete med att ta fram lagstiftning som reglerar självkörande fordon, och att det ska tas fram ett nytt miljöstyrande system. m.m.
  • Borås: Jag skulle vilja kunna föreslå mitt kommunalråd att införa biltullar eller trängselskatt i Borås. När kommer den möjligheten? När blir det lätt att göra rätt?
    • Sven: Det måste vara lätt att göra rätt, men också svårt att göra fel.
    • Parkeringsavgifter på kvartersmark och förmånscyklar är ett exempel.
  • Östersund: Tycker fortfarande att diskussionen fokuserar på hur man ska bibehålla samma mobilitet. Idag skjutsar fler sina barn till skolor, även om tillgängligheten inte har minskat. Vi har blivit mer transportberoende.
    • Ola: Klimatpolitiska Rådets rapport tar upp detta. Hur kommer det sig att fler skjutsar med bil till skolorna?
  • Södertälje: Biobränsle är en viktig del av lösningen, vi har använt oss av schysst HVO. Även om det bara är en del av det så behövs biobränslen. Vad görs för att öka produktionen av biodiesel?
    • Örebro: Vi jobbar med att en stor del av våra egna fordon ska drivas med biogas. Tillsammans med regionen vill vi ha en teststräcka med elväg för godstransporter.
    • Anna: Reduktionsplikten ger en långsiktighet i efterfrågan på drivmedel, det ger en viss stabilitet för de som vill producera.
    • Ola: Klimatpolitiska Rådets rapport säger att om politikerna vill att vi inte ska bli beroende av orimliga mängder importerat biobränsle behöver regeringen komma med något stöd till produktionen.

 

 

 

 

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.