Rundabordssamtal om hållbara kapitalplaceringar 12 september 2019

Den 12 september 2019 träffades en liten grupp och pratade hållbara kapitalplaceringar med finansbranschen. Det blev ett bra möte, och det märktes att kapitalplacerare har krav på sig från sina kunder och att det driver en positiv utveckling (dvs ni är viktiga!). Göteborgs finanschef Fredrik deltog i mötet, likaså finanschef Mats och miljöstrateg Erika från Örebro, och finansekonom Anna och miljöstrateg Yvonne från Lidköping. De vi träffade var Anna från Storebrand, Simon från Handelsbanken, Marja från SEB och David från hållbarhetsanalysföretaget ISS ESG. Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige var med under första delen av dagen.

Mer läsning:
ISS-ESG Sample_Climate_Impact_Report
Fossilfritt – vi reder ut begreppen Storebrand

Presentationsrunda

Filippa presenterar Klimatkommunerna

Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. De 37 medlemmarnas klimatarbete ligger i framkant i Sverige och världen, med tuffa klimat- och energimål och ambitiösa åtgärder. Vårt övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel. Vi driver på det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat.
En grundpelare i Klimatkommunernas verksamhet är nätverksträffarna för medlemmarna. Vi genomför två till tre nätverksträffar per år. De är en plattform för erfarenhetsutbyte, ny kunskap och inspiration. Vi strävar efter att genomföra nätverksträffarna ute hos våra medlemmar, för att lära känna både varandra och varandras kommuner. Klimatkommunerna anordnar också seminarier och workshoppar öppna för en bredare målgrupp än medlemmarna.

Det lokala och regionala klimatarbetet är viktigt för att Sverige ska kunna nå uppsatta nationella och internationella klimatmål. Klimatkommunernas presenterar medlemmarnas kunskap, erfarenheter och behov för relevanta aktörer på nationell nivå. Detta gör vi bland annat genom att uppvakta riksdagspolitiker, utredare och andra aktörer som behöver förstå kommuner och regioners förutsättningar. Vi skriver också debattartiklar och remissvar. Genom vårt arbete vill vi visa att man kan bedriva ett effektivt, ambitiöst klimat- och energiarbete över partigränserna.

Vi vill lära av andra och delar aktivt med oss av våra erfarenheter, material och verktyg på hemsidan, via nyhetsbrevet och vid seminarier. Vi samarbetar gärna och aktivt med andra klimatengagerade aktörer, både på nationell och internationell nivå. Vi är medlemmar i det europeiska nätverket Energy Cities, är aktiv partner i 2030-sekretariatet och samarbetar med Fossilfritt Sverige.

Hur ska Sverige bli världens första fossilfria välfärdsstat?

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Stora omställningar har skett förr, utan att det har blivit sämre för svenskarna:

  • Oljekrisen
  • ändrat elsystem
  • koldioxidskatt
  • ändrat uppvärmningssystem
  • Transportsektorn kommer härnäst

Sveriges berättelse och svenskens berättelse är två olika klimatberättelser. Importen av varor innebär att svenskens utsläpp blir större, på grund av smutsiga elsystem i länderna som exporterar dessa varor. Sverige som land har reducerat sina utsläpp med 27% och är på god väg mot målsättningen att vara världens första fossilfria välfärdsland. Flera industrier har tagit eget initiativ för omställningen och som exempel har vi blivit exportörer av el samtidigt som vi har blivit fossilfria.

FN:s klimatmöte i september är ett knytkalas, där alla världens ledare ska bidra med sin del. Kommer det att räcka? Problemet är mera mentalt än tekniskt nu – det finns lösningar men det behövs mod att satsa på dem – därför är näringslivet så viktigt i omställningen.

Är det dyrare att ställa om till fossilfritt? Det är viktigt att hoppa av de dåliga investeringarna i fossilt för att dessa kommer att vara mindre värda, detta kan man göra av helt egoistiska skäl. Men det är också viktigt att ta risker för att våga driva utvecklingen framåt. Hur kan staten och kommunerna vara en aktör som sänker risken? Risken kan sänkas med en tydlig politik som visar att det tex kommer att vara köptvång på biodrivmedel (kvotplikt, det har även funkat för sol och vindel).

Europeiska Investeringsbanken har sagt att de vill bli världens största klimatbank.

400 aktörer som är med i Fossilfritt Sverige. Visar upp detta internationellt. Företagen har olika ambitioner, men jobbar mot samma mål. Jobbar med utmaningar – transportutmaningen 2030, tjänstebilsutmaningen, solutmaningen, klimatväxlingsutmaningen.

Offentlig upphandling är otroligt viktigt för att driva utvecklingen framåt. Konferens för kommuner den 26 november.

Göteborg: Vi påverkade tex Roburs alla Ethica-fonder till att bli fossilfria, genom att säga ”Om ni gör den här fonden fossilfri placerar vi vår stiftelsemiljard i den!”

Mål 70 % minskade utsläpp från inrikes transporter 2030:
– En ny godsstrategi med satsningar på nattgodståg och sjöfart, elektrifiering av lastbilstrafiken (Scania vill satsa på laddning uppifrån eller nerifrån och Volvo vill satsa på stora batterier)
– Folk åker mer tåg, det kommer inte ny räls tillräckligt snabbt.

En permanent världsutställning – vi måste visa att vi kan skapa en fossilfri välfärdsstat. Fossilfritt stål (Luleå), Batterifabrik (Skellefteå), Bioraff (Timrå), Elväg (Gävleborg), Etanolarena (Norrköping), Klimatneutral cement (Slite), Elstad Göteborg, Elbilstillverkning i Trollhättan och mycket mer

Fossilfritt Sverige hjälper branscher göra färdplaner för att bli fossilfria och lämnar över färdplanerna till ministrarna. Det här gör företagen inte för att vara snälla, utn för att stärka sin konkurrenskraft. Branscherna vill ha tuffa krav från regeringen ”det här vill vi att regeringen ska göra”. Stål-, betong- och gruvindustrin står bakom, så det är inte politiskt känsligt.

Varje dag blir solenergi billigare än dagen innan. Samtidigt blir kärnkraften dyrare. Marknaden får avgöra. Vi behöver nya kablar oavsett vilken typ av al som produceras, för elanvändningen ökar. Det är distributionen som behöver öka, inte produktionen.

Nu produceras det mer förnybar energi än kolkraft i OECD-länderna. Det skrotas inte lika mycket kolkraft som det byggs nya i Kina och Indien, därför ökar mängden kolkraft. Men andelen kolkraft minskar.

David Iseklint, ISS-ESG

ISS ESG gör hållbarhetsratings på länder och bolag, men inte på städer/kommuner än. Men skulle gärna utveckla sätt att göra detta. Klimatteamet är 15 experter som samarbetar med flera hundra experter inom ISS ESG. De jobbar bland annat med att tredjepartsgranska gröna obligationer.

Scope 1: direkta utsläpp
Scope 2: inkl energi
Scope 3: inkl utsläpp från värdekedjan/produktens livscykel

ISS ESG jobbar med ett verktyg som heter Portfolio Analytics

Omvärldsspaning:
– ESG är mer och mer i fokus, särskilt klimat, det är särskilt viktigt för yngre generationen. Fortfarande stor del av investeringsstrategierna som handlar om exkludering, men även ESG integration och corporate engagement.
– I Europa är exkludering av (negativ screening) vissa typer av bolag (tex producenter av kol, olja, gas) den vanligaste strategin.
– Många kommuner i USA investerar i hållbart kapital som en motvikt till Trumps politik.
– Fler och fler rapporterar sina utsläpp, antalet växer varje år. Bland annat asiatiska bolag, de måste kunna svara mot intresset från tex europeiska investerare. Blir indirekt en form av påverkan.
– Gröna obligationer kopplas ofta till de globala hållbarhetsmålen

Örebro: Hur gör ni med koll av projekten som ingår i gröna obligationer, när det handlar om tex planerade byggprojekt?

ISS ESG: Vi kollar verifieringar och certifikat, det finns en metodologi för detta
Göteborg: Vi ger ut gröna obligationer, märker att investerarna börjar bli mer och mer intresserade av den totala hållbarhetsstrategin, inte bara de projekt som ingår i obligationen.

Handelsbanken: Det stämmer, vi är intresserade av emittentens verksamhet som helhet. Tex köper vi inte gröna obligationer från oljebolag. Kommuner är mer komplext, men vi vill se helheten.

SEB: Det går at räkna på Carbon footprint på obligationsportföljer på samma vis som aktieportföljer. Använder vi resultaten för att jämföra i portföljer med varandra funkar den metoden ok eftersom överlapp inte har så stor betydelse.

Simon Park, Handelsbanken

Fondbolagens förening har en definition av fossilfritt som tillåter att högst 5 % av de ingående bolagens omsättning kommer från verksamhet som är hänförlig till fossila bränslen. Beroende på hur man definierar fossila bränslen (allt från att utesluta bara kol till att utesluta alla fossila bränslen), hur mycket av omsättningen som får komma från kan man få ganska olika sammansättning av sin portfölj.

Örebro: Det är mycket bättre om fossilfritt blir en hygienfaktor precis som tobak, alkohol och pornografi, och att branschen enas om en definition, istället för att varje kommun själva ska definiera vad de menar med fossilfritt.

Handelsbanken: Det kan finnas ett behov av att kundsidan trycker på mer för detta.

Ska Klimatkommunerna ha en gemensam stans? Ämne för en debattartikel från Klimatkommunerna?

Göteborg: Om vi skulle enas om ett förhållningssätt skulle kommunerna få mycket makt i sina upphandlingar.

Örebro: Om man tittar på ett antal policys kan man nog hitta en gemensam formulering

Göteborg: Vi borde satsa på att enas om en definition av hur vi vill investera fossilfritt och i lösningsbolag.

Vad kan man göra som investerare?
– Välja bort koldioxidintensiva affärsmodeller (det finns inte så bra data, men många skriver t.ex. att de ska jobba med de bolag som är best in class i sina respektive branscher)
– Välja in omställningsbolag (tex cementtillverkare eller ståltillverkare som satsar kraftigt på omställning till fossilfri verksamhet)
– Välja bort fossila bränslen som affärsmodell
– Välja in lösningsbolag

Och hur kan man formulera sig för att göra detta?

Örebro: Vi grundar kommunens finanspolicy i kommunens hållbarhet.

Göteborg: Vi har en helt ny policy

Storebrand: Det kan ge väldigt bra effekt i en kommuns finanspolicy att skriva in signaler ”det vore önskvärt att” eller ”vi vill investera i X när det finns placeringsalternativ”

Klimatkommunerna kan visa upp tydligare hur Göteborg och Örebro har jobbat för att se till att finanspolicyn går i linje med hållbarhetsprogram

Skriv in fossilfritt i grunden och lägg till att man vill se investeringar i lösnings- eller omställningsbolag (med exempel på vad man menar, tex i en tjänstemannaskrivelse som är mer detaljerad), och visa hur man vill ha uppföljning på vad som görs.

Örebro: Det kan vara väldigt pedagogiskt lyckat att en kommun tex investerar i omställning av cementproduktion till fossilfrihet, eftersom kommuner bygger mycket.

Marja Carlsson, SEB

Här kan du se Marjas presentation

Det händer mycket i politiken, bland annat svenska regeringens utredning 2018 om att främja gröna obligationer, beskedet om att en grön statsobligation kommer senast 2020, EU-standarden för gröna obligationer som föreslogs i somras taxonomin i EU (EU Taxonomy for sustainable activities)

Men det som troligtvis kommer att påverka kapitalförvaltare och kapitalägare allra mest är EUs kommande ramverk vilket består av en taxonomi (se nedan), definition av fossilfria index samt Taxonomin för hållbara investeringar (EU:s Taxonomy for sustainable activities) är det området som har prioriterats och där man har kommit längst, syftet är att identifiera vilka som är de gröna bolagen och återrapportera/följa upp detta för de fonder som kallar sig hållbara.

En mindre grupp (Technical Expert Group) har ansvarat för att ta fram materialet, Sverige har representerats av Marie Baumgart, hållbarhetschef på SEB. Just nu ligger det på remiss med syfte att bli lag sommaren 2020. Arbetsgruppen i EU har identifierat vilka branscher som behöver ställa om och tagit fram 75 mätbara parametrar. De som lyckats ställa om i de smutsiga branscherna definieras som gröna. Datatillgängligheten är en stor utmaning, EU vill snarare uppmana till ’best effort’ och att det genom investerarnas pådrivande kommer att tas fram bättre data. Det kommer i dagsläget inte bli något gränsvärde för andelen grönt för att få kalla fonden hållbar.
SEB har i sitt verktyg Impact Metric Tool tagit fram en parameter vilken summerar andelen grönt i en fond utifrån EUs taxonomi. I dagsläget är det en förhållande liten andel av fonden som är grön utifrån detta mätsätt och enligt deras test har de flesta fonder en lägre andel grönt än jämförelseindex.

Lite beroende av hur detta utvecklas framöver finns möjligheten för kapitalägare tex kräva ”Vi vill att våra pengar placeras i fonder med minst 15 % hållbart enligt förslag på EU:s taxonomi.”

EU:s Taxonomy for sustainable activities
– ”Focuses on the climate change aspect of sustainable development”
– Marie Baumgarts har som enda svensk varit med och skrivit deras Technical Report
– Arbetsgruppen i EU har tittat på vilka branscher som behöver ställa om. De som lyckats ställa om i de smutsiga branscherna definieras som gröna. Både inom mitigation och adaptation.
– Inom varje subsektor (75 st) har man definierat olika sektorvärden som man måste leva upp till. För exemplevis vattenkraft så gäller en ett tröskelvärde på högst antal gram koldioxidutsläpp per producerad kilowattimme (utsläpp mätt ur livscykelperspektiv).
– Alla som marknadsför en hållbar fond i EU kommer att behöva visa hur stor andel av deras portfölj som är ”grön ”enligt taxonomin eller visa vilken annan metod de använt, om lagförslaget träder i kraft.
– Framöver kommer kapitalägare att kunna säga tex ”Vi vill att våra pengar placeras i fonder med minst 15 % hållbart enligt förslag på EU:s taxonomi.
– Det kommer in i alla länders lagar automatiskt om/när det går igenom. Kapitalägare kan redan nu efterfråga finansiella produkter utifrån detta.

Anna Jönsson, Storebrand Asset Management

Alternativa investeringar är en av de största trenderna just nu, bra för att diversifiera sin portfölj. Det behövs enorma infrastrukturinvesteringar för att uppnå Agenda 2030. Fastigheter står för 21 % av utsläppen, 37 % av energianvändningen och 31 % av avfallet i Sverige. Här finns potential att göra stora klimat- och miljöförbättringar.

Exempel: Fastigheter, onoterade bolag, private equity, infrastruktur?

Fördel: Som investerare i den här typen av produkter har man stor möjlighet att påverka. Man måste vara beredd att ta risken, men kan komma närmare i dialogen med bolagen. De bolag som ska bidraga till omställningen behöver kapital för att kunna växa, detta är verkligen impact-investeringar.

Finns det något finansbranschen kan göra för kommunerna kopplat till den här typen av investeringar?

SEB: Vissa av de alternativa tillgångsslagen (tex hedgefonder) har legat efter i transparens kring hållbarhet. På private equity har detta blivit bättre.

Riskkapitalbolag fick en dålig stämpel för en tid sedan, men det finns vissa tex Summa Equity som investerar mycket i lösningsbolag.

Det finns vissa utmaningar med alternativa investeringar:
– Illikviditet (en viss inlåsning)
– Ingen rapporteringsstandard kring tex Co2 men här kan påverkansarbete göra stor skillnad
– Stora investeringsbelopp
– Komplexa strukturer

Storebrand: Kan Klimatkommunerna samverka för att överkomma dessa hinder?

Ingen av de närvarande har alternativa investeringar i sina portföljer i nuläget men väl ett stort fastighetsbestånd och en del direkta investeringar i tex vindkraft.

Regionerna tittar mycket mer på de här tillgångsslagen, framförallt fastigheter och infrastruktur. Om det är obelånat har man både en stadig intäkt i form av hyresintäkter och ett inflationsskydd. Regionerna har i snitt mellan 3 och 5 miljarder var i förvaltat kapital.

Private equity – riskkapitalbolag som investerar i flera onoterade bolag. Kanske kan kommunerna som en liten del av sin portfölj ha den här typen av investeringar, med hållbarhetsprofil?

Göteborg: Kommunerna kan köpa Global Impact-fonder

ISS ESG och Lidköping: Detta borde komma in i Kolada! Vad ska nyckeltalet för finanser vara? Klimatkommunerna tar upp frågan med SKL.

Göteborg: Vi ska skriva en ny finanspolicy inom kort, bra om vi kan få ett förslag på formulering om lösningsbolag till dess.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.