Klimatkommunernas svar på utredningen Mer biogas!

Klimatkommunerna svarar idag (28/4) på utredningen Mer biogas! För ett hållbart samhälle (SOU 2019:63). Remissvaret i sin helhet finns att läsa här.

—————————————————————————————————————————–

Nyttorna med biogas är flera – klimatnyttan, återcirkulering av växtnäringsämnen och minskad övergödning, förbättrad biodiversitet och markkvalitet, minskad lukt från gödsel, möjligheter för landsbygdsutveckling, industriell utveckling, hållbar näringspolitik och försörjningstrygghet.

Kommunerna spelar en viktig roll i biogasens värdekedja. De hanterar avfall som kan bli substrat för biogasproduktion, de producerar biogas och de upphandlar och köper in biogas som drivmedel. Vi är därför glada att biogasen lyfts i en gedigen utredning, som kan användas som kunskapsunderlag i regional och lokal planering framöver.

Klimatkommunerna ser överlag positivt på de förslag till styrmedel som läggs fram i utredningen. Vi har en del medskick som vi anser kan förbättra förutsättningarna för kommuner att ta en aktiv roll som producenter och användare av biogas:

  • Det är välkommet att biogasfrågan lyfts på nationell nivå och i och med det ges ökad status. Vi klarar oss inte med antingen biogas eller elektrifiering – vi behöver både och!
  • Vikten av en ökad självförsörjningsgrad när det gäller allt från bränslen till mat och förbrukningsvaror, har i och med coronakrisen blivit tydligt. I dagsläget finns det sannolikt en större förståelse för att det oväntade kan inträffa, och att satsningar som gynnar lokala bränsleproducenter lönar sig i längden.
  • Import av biogas innebär att Sverige går miste om produktionsrelaterade nyttor som gör biogas till det ”win-win-bränsle” det är. Mot bakgrund av detta borde utredningen tydligare analysera risken med att importerad biogas även fortsättningsvis kan få ett högre stöd jämfört med svenskproducerad biogas.
  • Produktionspremien som föreslås i stödpaket 1 är ett bra styrmedel, men premien borde ges även vid rötning av andra substrat än gödsel. Hur ser möjligheterna ut för lönsam produktion av biogas från andra substrat än gödsel?
  • Flera av Klimatkommunernas medlemmar undersöker hur gröna restprodukter, från exempelvis skötsel av parker, naturreservat och våtmarker kan bli till biogas, med nyttor för bland annat biologisk mångfald på köpet. Klimatkommunerna noterar att utredningen inte omfattar den här typen av ”gröna” substrat, och undrar varför denna avgränsning gjorts.
  • Möjligheten att göra biogas från olika former av vallgrödor bör också kunna uppmärksammas tydligare. Dessa har ett bra energiutbyte och bidrar till det öppna och varierade landskap som vi så gärna vill bevara.
  • Klimatkommunerna ser att biokol är en teknik på uppgång med många bra användningsområden för kommuner, och tycker att det vore intressant att höra utredarnas syn på detta.
  • I utredningen saknas ett resonemang om fördelar med och möjligheter till produktion av biogödsel från avloppsslam. Biogödsel från avloppsslam kan ersätta fossil och importerad fosfor samt energikrävande kvävekonstgödsel. Därför bör det införas en särskild premie för biogasproduktion som bidrar till att sluta kretslopp av näringsämnen, förutsatt att detta kan göras utan att tillföra skadliga ämnen till jorden.
  • Det är mycket viktigt att undantaget för koldioxidskatt finns kvar för biogas.
  • Utredningens förslag om att inrätta ett system för ursprungsgarantier eller motsvarande är Klimatkommunerna positiva till. Både för att hålla koll på fossilgas vs. biogas, men också för att kunna se gasens ursprung, både vad gäller land och typ (råvara, produktionssätt och utvinningsmetod).
  • Ett frival för kommunalt avfall från verksamheter kan äventyra möjligheten att uppnå målet om att hälften av matavfallet ska återvinnas genom kompostering eller rötning. Bättre vore en ändring av avfallslagen som gör separering och insamling av matavfall och annat organiskt avfall obligatoriskt för alla tätorter med en befolkning på 5000 invånare eller mer.
  • Utredningens förslag behöver förtydligas på vissa punkter, så att det framgår vilka aktörer som är berättigade till de stöd som föreslås.
  • Regeringen bör se över möjligheten att införa reduktionsplikt även för användningen av naturgas och gasol, för att stimulera mer produktion av flytande och komprimerad biogas.
  • Att transportera flytande gas via bil är kostsamt och medför vissa risker. Att få igång många små infrastrukturer, innebär att det på sikt kan löna sig att bygga samman de mindre näten till större gasnät.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.