Remissvar: Vägen till en klimatpositiv framtid

Sveriges klimatpolitiska ramverk anger att vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045. De utsläpp som kommer att kvarstå när utsläppen minskats med 85 procent är framför allt metan- och lustgasutsläpp. Dessa kommer från exempelvis förbränning av biobränslen, avloppsreningsverk, rötning för biogasproduktion och utsläpp från jordbruket. Utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) presenterar en strategi för att kompensera för dessa utsläpp så att Sverige på sikt kan nå negativa utsläpp.

I Klimatkommunernas remisssvar skriver vi att de ställningstaganden som utredningen landar i och den strategi som presenteras överlag är positiva ur kommunernas synvinkel. Sammanfattningsvis lyfter vi följande synpunkter på  utredningens förslag (Remissvaret i sin helhet hittar du här):

• Klimatkommunerna vill poängtera att det är viktigt att prioritera åtgärder som har flera positiva effekter, dvs bidrar till flera värden och målsättningar, och att undvika åtgärder som riskerar att få negativa effekter på utsläpp och biologisk mångfald.
• Utredningen föreslår flera åtgärder för att öka den skogsbeklädda ytan. Här vill Klimatkommunerna betona att det är viktigt att jordbruksmark som tagits ur bruk används på rätt sätt och i första hand till livsmedelsproduktion om behovet uppstår.
• I stället för att öka kolsänkan genom att beskoga jordbruksmark, borde fler åtgärder för att öka kolsänkan i befintlig skogsmark utredas och prioriteras.
• Klimatkommunerna vill betona att det är viktigt att kommuner involveras i Energimyndighetens arbete med att ta fram ett förfarande för bio-CCS eftersom kommunerna ansvarar för energiförsörjning och dessutom ofta är ägare av energibolag.
• Klimatkommunerna vill även lyfta in att polluter pays-perspektivet borde gälla omvänt här. Det vill säga att de som skapar negativa utsläpp genom bio-CCS får betalt för den nytta som genereras.
• Klimatkommunerna ser mycket positivt på utvecklingen med biokol och vill lyfta vikten av att stöd för biokolsanläggningar finns kvar. Framöver bör det även bli möjligt att söka stöd för användningen av biokol.
• Kommunerna behöver statistik upplöst på lokal nivå för att kunna bidra i arbetet med att skapa negativa utsläpp. Pålitliga statistikkällor såväl som tydliggöranden kring hur och vad kommunerna kan tillgodoräkna sig de negativa utsläppen behövs.