Klimatkommunerna vill se kraftfullare satsning på laddinfrastruktur vid flerbostadshus
Klimatkommunerna har nu svarat på remissen av Boverkets rapport ”Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur”. Hela vårt remissvar finns att läsa här.
Sverige har som bekant ett nationellt klimatmål för transportsektorn som säger att vi år 2030 ska ha nått en fossiloberoende fordonsflotta och ha minskat koldioxidutsläppenfrån transporter med 70 % jämfört med 2010. Detta är avsevärt skarpare än EU:s mål. Många av Klimatkommunernas medlemmar har liknande, eller skarpare, mål.
Sveriges och kommunernas mål är avsevärt skarpare än EU:s mål. Om vi ska ha en chans att nå målen finns det inte utrymme för halvhjärtade eller trubbiga förslag. Med våra mål kan vi inte lägga oss på på EU:s miniminivåkravnivå för laddinfrastruktur. Klimatkommunerna menar att Boverkets förslag till krav på laddinfrastruktur för laddfordon behöver bli mer träffsäkert utifrån rådande och kommande behov. I vårt remissvar svar lyfter vi bland annat följande:
- Utvecklingen på elfordons/laddinfrastrukturområdet går snabbare än Boverket verkar tro. Det vore olyckligt om Sverige halkade efter.
- Fler laddpunkter gör att fler vill och vågar byta till elbil.
- Kraven i förslaget kommer bara till användning vid nybyggnation eller omfattande ombyggnation. Detta innebär en fördröjning innan en stor mängd laddpunkter kommer på plats. För att göra mesta möjliga nytta så snart som möjligt bör man istället se till var nya laddplatser gör mest nytta. Vi vet att tillgången till laddning hemma är avgörande om man ska kunna äga en elbil. Det vore därför positivt om lagkraven istället fokuserades på att skapa fler laddpunkter vid flerbostadshus. Då kommer vi ifrån situationen idag, då de som bor i flerbostadshus är beroende av sin hyresvärds eller bostadsrättsförenings välvilja att installera laddpunkter. Fastighetsägare underskattar ofta behovet som finns hos deras boende – men när det kommer en laddpunkt vill många byta till elbil.
- Att sätta upp laddpunkter kan också ge bra värde för att locka till sig boende och därmed vara positivt för fastighetsägare. Signalvärdet av laddpunkter underskattas i rapporten – det är inte bara en negativ kostnad. Kanske kan tillkommande laddpunkter öka värdet på fastigheten? Vi vill se att fastighetsägarnas samhällsansvar och den här typen av positiva effekter tydligare betonas i förslaget.
- För att minska risken för inlåsningseffekter föreslår vi att Boverket ser över möjligheterna att ställa krav på OCPP, eller krav på att varje laddpunkt stödjer dynamisk lastbalansering och/eller lokal lastbalansering.