Klimatmålet måste vara styrande – Klimatkommunernas synpunkter på Trafikverkets inriktningsunderlag

I regeringens uppdrag till Trafikverket om att ta fram inriktningsunderlag står det: ”Klimatomställningen ska genomsyra politiken. Klimatmålen ska nås. Därför är klimatmålen även en central utgångspunkt för den statliga transportinfrastrukturplaneringen.”

Klimatkommunerna menar att Trafikverket inte lever upp till uppdraget.

• Inriktningsunderlaget behöver styra mot transporteffektivitet, den nuvarande prognosstyrningen leder till felsatsningar
• I underlaget beräknar Trafikverket att klimatmålen nås genom ”omfattande elektrifiering, ökad andel biodrivmedel och högre bränslepriser”. De investeringar som görs i infrastrukturplanen bedöms inte ingå i strategin att nå klimatmålet. Men Klimatkommunerna kan påvisa att styrning mot klimatmål och transporteffektivitet ger resultat. För att samhällsplaneringen ska möta framtidens utmaningar krävs tydlig styrning. Många kommuner har länge arbetat med att inkludera sina klimatmål i den lokala infrastrukturplaneringen. Och det har gett resultat.
• Investeringar från tidigare infrastrukturplaner pekar på att prognosplaneringen leder till felsatsningar. Investeringar i infrastruktur leder till ökad trafik. Utbyggnad av vägar leder till ökad biltrafik och utbyggnad av järnväg leder till ökat resande med tåg.
• Biobränslepotentialen är begränsad. De uteblivna satsningarna på transporteffektivitet i inriktningsunderlaget leder till ett för stort behov av biobränslen.
• Trafikverket borde alltid jobba utifrån, och ansvara för hela fyrstegsprincipen, inte bara i redan beslutade steg 3-och-4-projekt.
• Vi saknar systemanalyser och samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå för att styra i önskad riktning.
• Vi menar att digitaliseringen, inte minst vad gäller minskat resande till följd av digitala möten och konferenser, är underskattat. Klimatkommunerna förordar därför att planprocessen sträcker sig till 2033 och inte till 2037. Det ger en ökad flexibilitet och är viktigt för att undvika inlåsningseffekter.
• Det är mycket positivt att fokus för kommande plan är att arbeta ikapp underhållet. Men det är inte rimligt att det gör så att nya investeringar trängs undan. Klimatkommunerna förordar därför det utökade ramanslaget och att denna utökning går till investeringar i utbyggnad av järnvägsinfrastruktur.
• Vi saknar cykelinfrastrukturen. Vi menar att Trafikverket missar den potential som finns i att flytta över korta resor med bil till cykel.
• Vi saknar barnperspektivet. Den infrastruktur som nu planeras ska hålla i många generationer framöver och tillgodose de behov som de barn som växer upp idag kommer att ha som vuxna. Vanor befästs tidigt och flera studier visar att barn som cyklar och reser självständigt till exempelvis skola och fritidsaktiviteter i högre utsträckning gör hållbara transportval även som vuxna.
• Klimatkommunerna förordar därför förslaget att nya stambanor för höghastighetståg finansieras utanför planen.

Läs hela remissvaret: Klimatkommunernas yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022 – 2033 och 2022 – 2037