Sänk kolet! Reflektion och erfarenhetsutbyte 17 feb
Medskick från chatten
Det är viktig att påpeka att det sker stora utsläpp vid gräsklippning om maskinparken inte använder sig av el eller andra förnyelsebara drivmedel. Man måste se till att skötseln inte motverkar den sänka som kan skapas.
Biokol
Fråga: Storskalig produktion av biokol i fjärrvärmeproduktion: Finns det någon som har en jämförelse mellan att producera biokol och bara utnyttja halva energin i materialet jämfört med att bränna allt (göra biobränsle etc) och istället använda CCS? Både ur energisynpunkt och ekonomiskt…
- Cecilia Sundberg: Vi har jämfört biokol och Bio-CCS ur energi och klimatsynpunkt. Nästan färdig vetenskaplig publikation
- David Jedland: Finns även lite matnyttigt här, se bilaga wp6 http://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/projektdatabas/sokresultat/?projectid=30974
- Om man vill börja med biokol – lite stöd att ställa rätt frågor: https://slu-biochar.github.io/biochar-systems/evaluate-project/
- Alexander Olsson: För en liten kommun så skulle jag kolla på Lantmännen Agrovärme i Ödeshög som har en hybrid där de kan producera mer fjärrvärme på vintern och mer biokol under vår och höst.
- Tora Råberg-RISE: Källa till uppgiften om mängd biokol till stadsträd i Stockholm: https://medium.com/carboculture/how-to-use-biochar-for-structured-soil-plant-beds-in-urban-areas-8a45108e799
- Jessica Johansson Svensk Kolinlagring: Det finns ju några exempel på gårdsverk, så det måste inte vara så stort. Hjelmsäter gård tex.
Träd
Fråga: Hur ställer ni er till beräkningarna från iTree? Är de bra underlag för trädens kolinlagring eller tycker ni att de missar något?
- Johan Östberg: i-Tree har såklart sina brister, men det är det bästa programmet vi har. Generellt så tror jag att i-Tree undervärderar något. i-Tree används också mycket internationellt, så det finns en mycket god internationell användarbas som man kan få stöd från.
Fråga: Finns det emissionsdata för ”produktion” av träd på plantskolor? Skulle vara intressant även för att bedöma klimatnytta av att ”återbruka” träd, dvs. flytta vid exploatering.
- Johan Östberg: Jag tror inte att det finns någon officiell data, utan att det krävs en del efterforskning för att få fram data som krävs för beräkningarna.
- Mårten Thorslund, Omtag Nu, MatLust Utvecklingsnod: Exakt som Johan sade, ett träd är inte ett träd. Det är lite som att jämföra äpplen och päron osv. Många träd som planteras mår heller inte bra, biokol är bra men inte allenarådande. Hur mår den biologiska kroppen/biomet. Så ett planterat träd binder inte automatiskt en massa kol och inte linjärt, en viss andel dör/andra växer långsamt.
Fråga: I vår grupp pratade vi just om att ställa krav i t.ex. avtal kring skogsskötsel. Har någon kommun som är med exempel på det?
Jordbruk
- Mårten Thorslund, Omtag Nu, MatLust Utvecklingsnod: Att öka kolinbindningen i jordbruket kan göras på många sätt, och ni har redan nämnt en del exempel, jag vill komplettera med regenerativt lantbruk. Att öka mullhalten med bara ett par procent skulle kunna ge betydande positiva konsekvenser både vad gäller att binda in kol, men även binda/hålla vatten bättre, vilket i sig både är tydligt kopplat till klimatpåverkan (vattenångan är en mkt kraftfull växthusgas etc) och att minska bevattningsbehov, förluster av matjord, närsalter, övergödning och minska risken för översvämning. Härmed utmanas även konventionellt jordbruk på samma sätt som att skogsnäringen är omgärdat av intressekonflikter.
- Svensk kolinlagring som jobbar med storskalig kolinlagring i jordbruk https://kolinlagring.se/
Byggande
- Magnus Lund, Kristianstads kommun: Studie från IVL om klimatpåverkan från olika byggsystem i flerbostadshus: https://www.ivl.se/publikationer/publikationer/minskad-klimatpaverkan-fran-flerbostadshus.html
- David Jedland, Uppsala kommun: Brottas lite med byggfrågorna i detta dokumentet, kanske är av intresse https://www.uppsala.se/contentassets/fcff85dc92da49cf938ab39f97b3a3ae/modul-bygg-och-anlaggning.pdf En reflektion till fördel för trä, är att vi behöver minska utsläppen omgående, vilket träbyggnation tillåter i större utsträckning i dagsläget
Frågor att undersöka/tips
- Hur räknar vi på kolinlagring i våtmarker?
- Susann Milenkovski, Region Skåne: Min gamla kollega Johanna Stadmark har sedan tidigare forskat på utsläpp av växthusgaser från våtmarker. https://www.researchgate.net/publication/223742336_Emissions_of_greenhouse_gases_from_ponds_constructed_for_nitrogen_removal
- KSLA:s rapport om kolinbindning i Sverige, Koll på kolet, finns här som PDF mm, https://www.ksla.se/pdf-meta/kslat-2-2021-koll-pa-kolet/