Nyhetsbrev april 2022
Hälften av våra medlemmar har mål om att minska utsläppen från medborgarnas konsumtion. Några inkluderar vissa konsumtionsmönster i sina klimatmål, exempelvis långväga resande och byggnation. Andra inkluderar allt och sätter mål om att de konsumtionsbaserade utsläppen ska var högst ett ton per person och år senast år 2050. Självklart är det dags även för nationell nivå att anta ett mål för att minska konsumtionens klimatpåverkan!
Kommuner har en viktig roll i att minska utsläppen från privatkonsumtionen. Kommunernas verksamheter; förskola, skola och äldreomsorg, har en daglig dialog med medborgare. Kommuner ansvarar dessutom för avfallshantering och olika former av rådgivning, såsom energirådgivning. För att inte tala om kommunernas planmonopol och ansvar för infrastruktur. Genom att stimulera delningslösningar, uppmuntra till återbruk och samverka med civilsamhället tar kommunerna ett bredare ansvar.
I dagsläget finns det inte någon tillgänglig statistik över konsumtionens klimatpåverkan på lokal nivå. Utan statistik blir det svårt att avgöra hur man ska prioritera olika satsningar. Det går heller inte att följa upp arbetet och se vilken effekt en insats får. Under många år har vi från Klimatkommunernas håll påtalat vikten av ett nationellt konsumtionsmål och en strategi för att uppnå målet samt att SCB får i uppdrag att utveckla och årligen redovisa lokal konsumtionsstatistik.
Det är därför mycket glädjande att Miljömålsberedningen har överlämnat ”Sveriges globala klimatavtryck” till regeringen och att Sverige blir först i världen med att (om allt går vägen) sätta ett mål för minskade klimatutsläpp från konsumtion. Beredningen föreslår ett tillägg i generationsmålet: ”Sverige ska senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck”. Målet ska uppnås genom att minska konsumtionens klimatpåverkan, öka exportens klimatnytta och minska de territoriella utsläppen.
Tekniska lösningar kommer inte att vara tillräckligt för att nå målet. Ska vi lyckas med att vända utsläppskurvan i tid behöver vi också förändra våra beteenden, vilket vi hoppas kommer att ingå i en strategi. Flera av de förändringar som behövs går helt i linje med andra samhällsmål – att ersätta kortare bilresor med gång och cykel ger bättre hälsa och att äta mer baljväxter och grönsaker (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) minskar både utsläppen och förbättrar folkhälsan.
I betänkandet föreslås att offentlig sektor får ett extra stort ansvar genom målsättningen: utsläpp från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläpp från samhället i övrigt. Klimatkommunerna instämmer i att offentlig sektor har en viktig roll i att vara föregångare och att detta bör tydliggöras i lagstiftningen.
Nu hoppas vi att sittande och kommande regeringar tar förslaget vidare, inkluderar kommunerna ytterligare och har modet att vässa målsättningarna i den takt som behövs.
Den här veckan laddar vi för att för första gången på länge träffa medlemmarna för årsmötesdagar i Stockholm den 25-26 april. Politiker och tjänstepersoner från våra medlemmar samlas för att diskutera koldioxidbudget, gå klimatvandring, fatta beslut om verksamhetsplan och samtala med klimatministern om vårt förslag till klimatavtal. Dessutom har vi ett pass om just konsumtionsbaserade utsläpp – vad gör kommuner internt för att minska klimatpåverkan från sina inköp? Vad gör våra medlemmar för att minska företags och medborgares konsumtionsbaserade utsläpp? Och hur kan vi växla upp arbetet framöver?
På tal om uppföljning av medborgarnas konsumtion. I nästa vecka presenterar SEI ett nytt verktyg som uppskattar de konsumtionsbaserade utsläppen på lokal nivå. Vi har suttit med i referensgruppen till projektet och fått en förhandstitt på verktyget (imponerande och mycket användbart!) och vill tipsa er alla att kolla in lanseringen av verktyget den 28/4. Anmäl er här!
Bästa hälsningar från oss på kansliet,
Maria, Filippa & Erika