
Rätt för klimatet: Klimatkommunernas svar
Klimatkommunerna har svarat på remissen av utredningen Rätt för klimatet SOU 2022:21.
I vårt svar understryker vi att för att nå klimatmålen krävs det en utveckling mot ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil, lastbil och inrikes flyg minskar. Vi är djupt oroade över transportvolymerna framöver och hur de kommer att påverka elanvändning och stadsutveckling. Idag går utvecklingen mot en omställning av fordonsflottan till fossilfritt, men samtidigt räknar Trafikverket i sina prognoser med ökade trafikvolymer. Till detta finns varken tillräckligt med el, biodrivmedel eller mark att köra och parkera på.
Många svenska kommuner har antagit mål om minskad bilanvändning och ökat resande med cykel, gång och kollektivtrafik. Utredningens intentioner kan ha stor effekt på svenska kommuners möjlighet att nå mål om klimatneutralitet och fossilfrihet. Förslagen gynnar även miljömål för luftkvalitet och påverkan på vattenförekomster samt minskade störningar från buller. Bättre möjlighet till transporter med gång och cykel har också positiva effekter på folkhälsan.
Mot bakgrund av detta är vi positiva till utredningens förslag om att ändra Trafikverkets instruktion genom att föra in begreppet transporteffektivt samhälle i styrande förordningar, med trafikarbete som mätbar parameter. Med andra ord: Trafikverket ska inte bara planera ny infrastruktur utan även arbeta för att påverka transportefterfrågan, val av transportsätt och för effektivare användning av befintlig infrastruktur. En följd av att satsa mer på steg 1- och 2 åtgärder (att påverka transportefterfrågan och ordna effektivare användning av befintlig infrastruktur) är att stora summor sparas jämfört med att per automatik bygga ny infrastruktur – dessa pengar skulle kunna komma till nytta inom andra delar av omställningen.
Vi instämmer i utredningens bedömning att dagens prognosbaserade infrastrukturplanering är föråldrad. Utredningens förslag på förändrad arbetsmetodik, där scenarier förenliga med klimat- och samhällsmål styr och utgör grunden för beräkningar, är väl formulerat. Det är också viktigt att det görs en översyn av metoderna för samhällsekonomisk analys. Och infrastrukturobjekt som endast blir samhällsekonomiskt lönsamma om man räknar med ett ökat transportarbete framöver bör inte genomföras.
När det gäller Stadsmiljöavtalen menar vi, likt utredarna, att infrastrukturåtgärder för gångtrafikanter behöver inkluderas i stadsmiljöavtalens omfattning och att åtgärder som bidrar till att begränsa biltrafiken bör inkluderas i godkända motprestationer.
Som tillägg till det som utredningen tar upp lyfter vi även att parkeringslagstiftningen och trafikförordningen bör ses över, så att kommuner kan ta ut avgifter som styr mot att uppnå klimatmålen och bättre kan gynna cykeltrafiken.