Nyhetsbrev mars
Häromveckan släppte OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) sin granskning av Sveriges miljö- och klimatarbete. Vi bjöds in att ge medskick till granskningarna både 2014 och 2024 och känner igen oss i flera av de slutsatser som lyfts.
Sedan granskningen 2014 har vissa saker hänt – exempelvis har det klimatpolitiska ramverket kommit på plats, med klimatlag, mål och klimatpolitiskt råd – i enlighet med en av rekommendationerna som OECD gav då. Men när det gäller exempelvis miljöskadliga subventioner (exempelvis reducerad energiskatt för diesel inom transport, jordbruk, fiske och skogsbruk, samt undantag för inrikes sjöfart och flyg), och att se till att incitamentsmixen i transportsystemet styr mot minskade utsläpp, är det värre.
OECD tar också upp hur riksdagen i juni 2022 enades om ett uppdaterat system för skattelättnad för arbetsresor (ett enklare, färdmedelsneutralt regelverk med kraftigt minskat utrymme för fusk) som skulle ersätta dagens reseavdrag för arbetsresor, men att detta beslut revs upp och regeringen höjde reseavdrag och milersättning för bilpendlare året därpå. Och skattesänkningarna på bensin och diesel – som leder oss åt fel håll. Trafikverket redovisar att utsläppen från transportsektorn ökat med 18 % 2024 jämfört med 2023 och bedömer att det nationella etappmålet till 2030 för inrikes transporter inte nås med beslutad politik.
När SVT:s reporter frågade klimat- och miljöministern ”Vad säger du om den här kritiken?” (klipp) hänvisade ministern till ett bristande folkligt stöd för klimatåtgärder. Men i själva verket är det folkliga stödet för att politiken ska göra mer för klimatet överväldigande, något som syns i ett stort antal undersökningar på senare tid (vi har samlat några av dem här). Nu gäller det att ta avstamp i det stora stödet för klimatarbete och samarbeta för att genomföra de (i många fall färdigutredda) förslag på styrmedel som redan finns!
Varma hälsningar,
Maria, Filippa, Kevin & Erika