Valåret 2026. Tre konkreta förslag för att stärka Sveriges klimatarbete
Vi har tagit fram tre förslag som vi önskar lyfts i valrörelsen. Det är förslag som vi tror att alla kan skriva under på och vi vill diskutera hur de kan uppnås.
Under våren 2026 bjuder vi in riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner till samtal om hur nationell nivå kan skapa bättre förutsättningar för kommuner att bidra till Sveriges klimatmål. Samtalen utgår från de tre förslagen:
1. Klimatfokus i alla kommuner
Behov: Kommuners förutsättningar att arbeta med utsläppsminskande åtgärder varierar kraftigt. Geografiska och demografiska förhållanden belastar en del kommuner med högre utsläpp än andra. Det finns även en stor variation i kommuners klimatambitioner och hur långt man
har kommit i sitt klimatarbete.
Samtidigt är behovet av samordning och systemperspektiv för att nå framgång i arbetet med utsläppsminskningar stort. Vi vill se samverkan kommuner emellan, men också ett mer sammanhållet klimatarbete mellan kommuner, regioner och statlig nivå. Det behövs en röd tråd i klimatarbetet från nationell till lokal nivå.
Lösning: Klimatavtal
För att kommuner ska kunna bidra till att uppnå Sveriges klimatpolitiska ramverk föreslår Klimatkommunerna att ett klimatavtal upprättas mellan staten och samtliga kommuner.
Avtalet består av att staten finansierar en del av kommunernas klimatsamordning (det strategiska arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser) och upprättar en nationell samordningsfunktion, samt att kommunerna åtar sig att genomföra åtgärder enligt minst en basnivå.
Läs hela förslaget om klimatavtal här.
2. Modernisera Sveriges järnväg
Behov
Underhållsskulden på järnväg är akut. Samtidigt är behovet av nya investeringar i järnvägsinfrastrukturen stort. För kommunernas del är det avgörande att staten säkerställer att det finns tillförlitliga järnvägslinjer som binder ihop orter och regioner och möjliggör arbetspendling och godstransporter. Det framgår både ur ett historiskt och internationellt perspektiv att de svenska satsningarna på infrastruktur i allmänhet
och järnväg i synnerhet är för låga. I en jämförelse av hur antalet kilometer järnväg per invånare utvecklats under 2005–2021 i 22 europeiska länder framkom det att Sverige var det landet med den tredje lägsta utvecklingen. Antalet kilometer järnväg per invånare har minskat med 14 procent under perioden. Under samma period har antalet kilometer motorväg per invånare ökat med 12 procent.
Lösningar
Storsatsa på att rusta upp och bygga ut järnvägen i hela landet, för att öka kapaciteten, punktligheten och tillgängligheten.
Prioritera underhåll av stråk som är viktiga för pendel- och regionaltågstrafiken.
Sätt upp ett nationellt mål, exempelvis i linje med det mål som Svensk Kollektivtrafik föreslår: att 4 av 10 motoriserade resor ska vara kollektiva senast år 2030.
3. Storsatsa på gång och cykling. För stärkt folkhälsa, attraktiva städer, säkra skolvägar och ökad trygghet.
Behov
Gång och cykling är de mest hållbara och effektiva sätten att transportera sig på, och har en särskilt stor potential att minska utsläppen från transporter i stadsmiljöer. De är yteffektiva transportslag och innebär även fördelar för människors hälsa genom ökad motion och förbättrad luftkvalité till följd av färre resor med fossildrivna färdsätt.
Lösningar
Utveckla ett stödsystem där staten delfinansierar lokala satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik. Stödsystemet ska nå samtliga Sveriges kommuner. De avtal som görs i stödsystemet ska innehålla paket av åtgärder, med starkt fokus på så kallade steg 1- och 2-åtgärder, det vill säga icke-fysiska åtgärder som optimerar vårt befintliga transportsystem.
Trafikverket behöver få ett tydligt uppdrag att ge kommuner ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd för steg 1- och 2-åtgärder.
Öronmärk 10 % av infrastrukturbudgeten till cykelåtgärder.
Sätt upp nationella mål om att andelarna gång- och cykeltrafik ska öka och utarbeta strategier för hur respektive mål ska uppnås.
Förslagen finns sammanställda här: Tre förslag för att stärka Sveriges klimatarbete