Konsten att ställa rätt klimatkrav i upphandling som mindre kommun

År 2023 motsvarade värdet av offentlig upphandling en sjättedel av Sveriges BNP. Kommuner och regioner står dessutom för 80 procent av alla upphandlingar i landet. Tillsammans innebär det en bra möjlighet att skapa en bredare förändring och påskynda klimatomställningen. Samtidigt arbetar många, inte minst mindre kommuner, med utmaningen att ställa krav på en rimlig nivå och säkerhetsställa att de efterlevs i praktiken.

Kommuner och regioner står för ungefär 80 procent av upphandlingarna i Sverige. Det innebär en möjlighet att påverka och stötta näringslivets omställning genom att ställa högre miljökrav i hela landet, från norr till söder. Detta minskar inte bara klimatutsläppen, utan bidrar också till att Sverige kan hålla jämna steg internationellt.

Hur långtgående krav som kan ställas beror på kommunens storlek och resurser. I mindre kommuner är det ofta färre personer som ansvarar för både upphandling och miljöarbete, vilket gör prioriteringarna extra viktiga. Det var en av huvudfrågorna när några av Klimatkommunernas mindre medlemskommuner träffades för samtal och erfarenhetsutbyte härom veckan.

Hur ska kommunerna då prioritera? Ska fokus ligga på miljöcertifieringar eftersom de är enklare att följa upp? Eller bör byggnation och transporter prioriteras eftersom dessa inköpskategorier ofta står för stora utsläpp? När det saknas tydlig kunskap om var de största utsläppen uppstår kan en miljöspendanalys vara ett bra stöd. Och om resurserna inte räcker till för att göra en egen analys kan man ta hjälp av andra kommuner.

– Om man inte har råd att göra en egen kan man också kolla på någon annans, tipsar en av miljöstrategerna. Fördelningen mellan de olika kategorierna brukar se ganska likartad ut.

Även gemensamma miniminivåer för miljökrav kan vara ett viktigt stöd. En kommun berättar att när en leverantör ifrågasatte kraven kunde kommunen hänvisa till de gemensamma miljökrav för entreprenader som många kommuner använder. Kraven togs ursprungligen fram av Stockholm, Göteborg och Malmö stad tillsammans med Trafikverket, och används i dag av många kommuner som en gemensam miniminivå.

Samarbete gällande kravställning mellan grannkommuner kan också ge stor effekt. Det kan handla om gemensamma upphandlingar, att jämföra krav med varandra, eller att delta i nätverk och projekt för erfarenhetsutbyte och dialoger med marknader.

Effekterna av kravställning i närområdet kan ibland komma som en överraskning. En kommun blev plötsligt meddelad av en leverantör att alla leveranser till kommunen skulle gå på eldrivna fordon. Det visade sig att två närliggande kommuner hade ställt krav på detta i sina senaste upphandlingar, och eftersom kommunen låg på samma slinga blev bränslet fossilfritt även där.

– Det kändes nästan lite pinsamt. Men i nästa upphandling ska vi också ställa högre krav.

Klimatkommunerna arbetar kontinuerligt för att möjliggöra erfarenhetsutbyte kring upphandling. Inte minst genom våra interna mejltrådar, där medlemmarna diskuterar frågor om kravställning, uppföljning och organisering av upphandlingsarbetet. Föreningen verkar även för ett starkare stöd från nationell nivå, exempelvis skulle ett klimatavtal mellan staten och alla kommuner ge incitament för kommuner att ställa fler klimatkrav i upphandlingar. Det skulle även vara bra med ett nationellt klimatmål för konsumtion, krav på att ställa klimatkrav i LOU samt ökad kunskapsspridning genom Upphandlingsmyndigheten.