International Conference on Climate Action - en resedagbok

Vi är på resande fot, Klimatkommunernas kansli, på väg hem från en stor internationell klimatkonferens i Heidelberg. Vi har just stigit på ett tåg i Frankfurt. Eftersom det är första gången som vi båda gör en lång tågresa i tjänsten, och eftersom konferensen vi var på visade sig vara riktigt bra, tänkte vi ta en stund av restiden till att skriva lite resedagbok.

Vi var beredda på att det skulle vara betydligt krångligare att boka tågresan. Men Deutsche Bahns reseplanerare var bra och vi fick till det utan problem (kanske är det när man ska åka i flera länder som det är krångligare?). Så, i tisdags förmiddag steg vi på tåget i Malmö mot vårt första byte i Köpenhamn. Något (spårarbete?) betydde att vi åkte buss till Rödby och färja Rödby-Puttgarten på väg till Hamburg. I Hamburg missade vi precis vårt tåg till Frankfurt, men fick hjälp att byta till nästa tåg, som dessutom var ett direkttåg till Heidelberg. Vi hann dessutom köpa en god sallad på Hamburg Hbf.

Fyra byten på pappret blev tre, och elva timmar blev tolv, men ändå kändes resan inte jobbigt lång. Vi hann både jobba, fika, sticka, läsa och lyssna på radio, och den extra timmen spenderade vi i bistron med varsin tysk öl och utsikt över landskapet. Med det sagt var vi ändå glada när vi kom fram till Heidelberg halv elva på kvällen att vi hade bokat ett hotell med ”Hauptbahnhof” i namnet.

Onsdag morgon efter frukost tog vi oss till Kongresshaus, där konferensen hölls. Först när vi kom fram förstod hur stort evenemang denna ”International Conference on Climate Action 2019” var. Utanför ackrediteringstältet träffade vi på ett par personer från den lokala naturskyddsföreningen som stod och delade ut flygblad och en person i isbjörnsdräkt som poserade med konferensdeltagare från hela världen.

Temat för konferensen var samarbete mellan olika nivåer av ”governance” (snälla hjälp oss om ni har nån bra översättning på detta…). Bland de 900 deltagarna fanns folk från internationella organisationer som UNEP, UN Habitat och ICLEI, representanter från tyska miljödepartementet och delstaten Baden-Württenberg (där Heidelberg ligger), och en massa borgmästare och klimatchefer från städer och kommuner världen över. Och så nätverk som Klimatkommunerna, Energy Cities, Climate Alliance m.fl.

Onsdag förmiddag var alla samlade för föredrag och samtal i stora salen. Tysklands miljöminister, premiärministern i delstaten Baden-Württenberg och borgmästaren (kommunalrådet) i Heidelberg hälsade välkomna och lyfte konferensen ICCA2019 som en milstolpe på väg mot att nå Parisavtalet, och den enorma roll som städer spelar i omställningen som krävs.

Förmiddagens höjdpunkt, att döma av applåderna, var när representanter för Fridays for Future och Youth Climate Summit lyfte barn och ungas perspektiv. En av dem kom från Kerala i Indien och berättade om de hundratals bönder som tagit sina liv under den senaste torkan. En grupp från lokala Fridays for Future berättade att de hade gått ihop med forskare för att räkna ut hur högt priset på koldioxidutsläpp borde vara för att ge tillräcklig effekt, och att de hade landat i att det skulle behöva kosta 180 Euro per ton utsläppt koldioxid.

Lisa Helps, borgmästare i den kanadensiska staden Victoria, var ett annat inspirerande inslag. Hon betonade att städer och kommuner behöver mandatet och resurserna att nå våra egna klimatmål, även om dessa går längre än vad regioner och stater gör, och att städer som deklarerar ett nödläge för klimatet också måste lägga mer resurser på sitt klimatarbete, annars är det tomma ord.

Efter lunchen (som var vegetarisk och till stor del gjord på lokala råvaror – så mycket sånt gör för helhetsintrycket!) delade vi upp oss i parallella workshopar på olika teman. På kvällen gick vi en flåsig men fin ”walk and talk” uppför en lång trappa till slottet. Där minglade vi med folk från Nepal, Tyskland, Serbien, Danmark – och dansare i renässanskläder.

I förmiddags höll vi en workshop på temat ”Collaborative action for ambitious climate and energy planning”, en session som Energy Cities höll i. Vi berättade hur vi jobbar i Klimatkommunerna och hur vi kommunicerar med nationella nivån om vad kommunerna behöver för att nå längre, och diskuterade bl.a. kring framgångsfaktorer i arbetet.

Nu är vi trötta, men glada efter inspirerande dagar, så det är skönt att åka tåg i några timmar.