Fördjupning: byggmaterial med låg klimatpåverkan

Det existerar generella antaganden kring byggmaterial och dess klimatpåverkan, som att en betongstomme genererar mer klimatbelastande utsläpp än en trästomme. Och att mycket stål och betong generellt ger en hög klimatbelastning. Oavsett sanningsgrad så finns en fara med generella antaganden och det är absolut nödvändigt att sätta materialet i sitt sammanhang, att vara medveten om att utfallen kan variera beroende på hur man beräknar, vilken tidsperiod man tittar på samt vilket typ av trä eller betong det är man räknar på. Även vilken typ av byggnad (småhus, flervåningshus, verksamhet etc), geografiska förutsättningar, byggnadens övriga material, egenskaper och relaterade processer samt stödprocesser som exempelvis transporter under byggprocessen kan påverka utfall.

Att tillverka betong kräver mycket energi men nya metoder har potentialen minska energiförbrukningen och energi i sig behöver inte vara ett problem samtidigt som vinningen med klimatsmart trä exempelvis kan minska om transporten är lång och koldioxidkrävande. Utöver materialets klimatpåverkan behöver vi även ta hänsyn till materialvalets påverkan på byggnadens energieffektivitet men även relatera det till andra miljöfaktorer, inte förskjuta problemen. Att räkna med alla relevanta eventualiteter och möjligheter är en utmaning.

Figur 3: Klimatpåverkan kg CO2/m2 uppvärmd yta, sammanställd från klimatdeklarationerna från tio olika flerbostadshus, omfattar byggnaderna, inklusive markentreprenaden och byggprocessen. Klimatpåverkan ligger i genomsnitt på cirka 550 kg CO2/m2. Diagrammet visar att klimatpåverkan från byggprocessen kan variera stort mellan olika hus. Alla deklarationer är beräknade på samma sätt, vilket inte är givet om endast slumpvis utvalda LCA:er används (IVA, 2014).

En analys från IVL 2014 visade på stor spridning mellan klimatpåverkan på flerbostadshus där metoden för analys var beräknad på samma sätt och därmed i hög grad jämförbar.