Intervju: Kultursektorns roll i klimatomställningen

Vilka är de viktigaste utmaningarna för kultursektorn när det gäller klimatomställning?

Om vi pratar om strukturell förändring behövs det mycket ny kunskap om cirkularitet inom hela kultursektorn, även på kommunal nivå. Det handlar om att utveckla verktyg och strategier som hjälper verksamheterna att arbeta systematiskt med hållbarhet. Ett bra exempel är Theatre Green Book, som nu finns översatt till svenska för scenkonsten och finns på Svensk Scenkonst hemsida. Den är uppdelad i tre delar: verksamhet, byggnader och produktion. Med sådana gemensamma verktyg kan vi börja dela kunskap på ett helt nytt sätt och skapa en gemensam riktning för sektorn.

Finns det delar av kultursektorn som kommit längre än andra?

Ja, filmsektorn har kommit långt och har redan infört hållbarhetskriterier för produktion. Samtidigt finns det flera områden där det fortfarande saknas övergripande verktyg och metoder. Till exempel inom den fria konsten, bland enskilda konstnärer, på museer och inom delar av utbildningssektorn. Där skulle jag gärna vilja se mycket utveckling de kommande åren.

Hur arbetar Hållbart Kulturliv NU för att driva på förändringen?

Vi arbetar för hela kultursektorn och ser att engagemanget finns hos många institutioner. Men fortfarande är mycket av hållbarhetsarbetet beroende av enskilda eldsjälar. Just nu hjälper vi Folkteatern i Göteborg att implementera Theatre Green Book i verksamheten. Vi skulle gärna stötta fler aktörer runt om i landet och på så sätt påskynda klimatomställningen inom kulturlivet.

Vilken roll kan kommunerna spela?

En fråga som ofta kommer upp är behovet av gemensamma materialhubbar där institutioner, föreningar och privatpersoner kan få tillgång till återvunnet material. Det skulle vara fantastiskt att få sådana lösningar på plats i hela landet. Här kan kommunerna spela en viktig roll. De har redan infrastruktur för materialinsamling, transport och lagring och skulle kunna vara en möjliggörande kraft för att skapa och driva sådana hubbar.

Vad mer behövs för att stärka hållbarhetsarbetet?

Jag tror mycket på att samarbeta över sektorsgränserna. Kultursektorn kan lära av andra branscher och samtidigt bidra med sina egna perspektiv och metoder. Vi behöver också bli bättre på att dela med oss av våra misslyckanden. Det är ofta där de viktigaste lärdomarna finns. Om vi vågar prata om det som inte fungerade kan vi tillsammans utvecklas snabbare.

Hur kan kultur bidra till att skapa förändrade beteenden hos invånare?

Det är viktigt att arbeta på strukturell nivå, men lika viktigt är att skapa möjligheter för människor i alla åldrar att känna att de kan bidra till förändring. Konst och kultur har en unik förmåga att tala till hjärtat, väcka engagemang och visa på nya möjligheter. Ett exempel är projektet The Herds, som jag själv arbetat med. Det visar hur konst kan användas som metod för att skapa förståelse och engagemang kring klimatfrågor.

Vilken betydelse har utbildning i omställningen?

Vi tror att hållbarhet behöver integreras på alla nivåer i utbildningssystemet. Där har konstnärer och konstnärliga arbetssätt en viktig roll att spela. Även här är kommunerna centrala, eftersom de har en naturlig ingång till många olika verksamheter och målgrupper, från förskola och skola till kulturskola, bibliotek och fritidsverksamhet.

Varför startade ni Hållbart Kulturliv NU?

Vi startade föreningen för två och ett halvt år sedan som en reaktion på att något behövde göras. Vi kunde inte bara vänta på att förändringen skulle komma av sig själv. Samtidigt fanns det inga självklara svar på vilka åtgärder som skulle ge störst effekt. Dessutom var det få personer i ledande positioner som efterfrågade en omställning till en mer hållbar kultursektor, bland annat eftersom hållbarhetsarbete ofta uppfattades som en kostnad. Men det visar sig ofta vara tvärtom. När medvetenheten ökar och verksamheter arbetar mer resurseffektivt minskar också kostnaderna.

Vad hoppas ni uppnå framöver?

Vi behöver skapa ett narrativ där hållbarhet ses som något positivt, inspirerande och nödvändigt. Därför tror vi starkt på gemensamma verktyg, metoder och kunskapsdelning. Vi vill också visa att det är enklare än många tror att börja förändra sin verksamhet. Många som påbörjat ett hållbarhetsarbete beskriver att det är svårt att sluta när man väl kommit igång. Hållbart Kulturliv NU är fortfarande en liten organisation med stora ambitioner. Vi ser ett växande behov av ett nav där kunskap kan samlas och delas. Vår framtidsvision är att bli en aktör som når hela kultursektorn och bidrar till att hållbarhet blir en självklar del av allt kulturarbete.