Kultur och fritid
Här samlar vi exempel på hur våra medlemskommuner arbetar med klimat i sin kultur- och fritidsverksamhet.
Idrott
Hållbarhetsarbete under SM-veckan i Karlstad
När Karlstad stod värd för SM-veckan genomfördes evenemanget med höga hållbarhetsambitioner och certifierades enligt SUSA (Sustainable Standards). Arbetet omfattade bland annat fossilfria transporter, gratis bussar mellan arenor, krav på vegetariska alternativ och minskad användning av engångsplast hos matförsäljare. Evenemanget satsade också på avfallssortering, energieffektiv belysning, förnybar el och digital kommunikation för att minska resursanvändningen. Tillgänglighet och inkludering var en central del av planeringen, med målet att alla besökare skulle kunna ta del av aktiviteterna oavsett förutsättningar. Genom konkreta åtgärder visade Karlstad hur stora evenemang kan bidra till både minskad miljöpåverkan och ökad social hållbarhet.
Läs mer om Karlstads hållbarhetsarbete under SM-veckan på kommunens webbplats.
Bibliotek
Gröna biblioteket gör hållbarhet till vardag
Genom satsningen Gröna biblioteket arbetar Botkyrkas bibliotek med att göra hållbarhetsfrågor konkreta, tillgängliga och engagerande för invånare i alla åldrar. Verksamheten kombinerar klimat- och miljöarbete med folkbildning och gemenskap genom aktiviteter som klädbytardagar, återbruksworkshops, föreläsningar om hållbart resande och möjligheten att låna symaskin för att laga och återbruka kläder. Vid Kulturens trädgård i Fittja erbjuds odling och andra naturnära aktiviteter som stärker kunskapen om hållbar utveckling. Biblioteken arbetar också med social hållbarhet genom mötesplatser och aktiviteter som för människor samman över generationsgränser, exempelvis genom skogsbad och gemensamma naturupplevelser. På så sätt blir biblioteken en arena för både klimatengagemang och gemenskap.
Cirkulär förening
I Västra Götaland pågår projektet Cirkulär förening 2030 – tillräcklighet och tillgänglighet. Projektet drivs av Högskolan i Borås genom Science Park Borås tillsammans med idrottsrörelsen, kommuner, företag och organisationer. Utgångspunkten är att mycket av klimatutsläppen kopplade till idrott kommer från sällanköp och förbrukningsvaror, t.ex. kläder, utrustning och material. Målet är att utveckla arbetssätt och modeller som kan spridas till fler föreningar.
Expertnätverket för bibliotekens arbete med miljö och klimat delar kunskap och erfarenheter för att stärka bibliotekens arbete med frågorna. Nätverket är öppet för alla enskilda medlemmar eller anställda hos institutionella medlemmar i Svensk biblioteksförening. Kontakta info@svbib.se för att gå med.
Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Läs mer i en artikel från Digiteket.
Länktips
På Idrottsrörelsens Kunskapsarena finns korta filmer på olika teman och inspiration. Bland annat: Miljö- och klimatsmart idrott och Kläder och utrustning.
RF-SISU har tagit fram stödmaterial som föreningar kan använda för att kommunicera sitt klimatarbete, bland annat en arbetsbeskrivning för hållbarhetsansvarig och ett dokument med argument till varför idrottsföreningen bör arbeta med klimatfrågor.
Energimyndighetens beställarnätverk för lokaler ger på sin hemsida tips om energieffektiviseringar för idrottsanläggningar, exempelvis att skapa lokala ”energinät” där anläggningar som ligger nära varandra kan dra nytta av varandra. Spillvärme från ishallens kylmaskiner kanske kan användas för att värma simhallens bassänger. När fjärrvärmen har använts för att värma handbollshallen kanske den kan hålla fotbollsplanen snöfri, innan den returneras till värmeverket, och så vidare.
Med energieffektiviserade åtgärder kan genomsnittshallen sänka sin energianvändning med 20-40 procent, det vill säga med mellan 200 och 400 MWh per år. Energimyndighetens beställarnätverk för lokaler ger på sin hemsida tips på smarta åtgärder för kyla, värme, belysning och ventilation.