Kommuners arbete med kolsänkor 2020
Fler och fler svenska kommuner sätter upp mål om att bli klimatneutrala. För att nå dit krävs drastiska minskningar av växthusgasutsläppen, men även ett omfattande arbete med kolsänkor. För att ta reda på hur kommuner arbetar med kolsänkor idag och vilken typ av stöd som önskas i det arbetet skickade Klimatkommunerna under hösten 2020 ut en enkät till alla medlemmar. En sammanfattning av svaren på enkäten hittar du här nedan.
Andel kommuner (av 22 svarande) som idag arbetar med kolsänkor som ett sätt att nå klimatneutralitet.
Av de 22 kommuner som svarade på enkäten, bedömer de allra flesta sin kunskap om kolsänkor som låg till medelhög. Många arbetar redan idag med kolsänkor (se figur), men nästan alla vill veta mer om såväl åtgärder som kommunerna själva kan göra som sådant som kan kommuniceras till privata aktörer.
Några exempel på vad man vill veta mer om är
- hur man kan gynna aktörer som arbetar med kolsänkor
- hur man beräknar effekter av olika åtgärder
- hur man kan hantera olika miljömålskonflikter (till exempel vad gäller biologisk mångfald)
- metoder för klimatsmart skogsskötsel och livsmedelsproduktion
- vilka åtgärder som kan göras på skyddad mark
- åtgärder som bör undvikas på grund av otydliga/osäkra resultat
- villkor kring storskalig koldioxidavskiljning och lagring från biokraftvärme.
De flesta av de som svarade på enkäten anser att de viktigaste åtgärderna för den egna kommunen är användning av biokol, att bygga i trä och att öka andelen grönytor och trädplanteringar i urbana miljöer. Tretton kommuner ser BECCS (bio-CCS) som viktigt för den egna kommunen. Många har dock inte kommit så långt i arbetet med de åtgärder som de anser vara viktiga.
Något som flera kommuner påpekar är att de själva behöver öka sin kunskap innan de kan påbörja arbetet med att informera andra aktörer. Det verkar bland annat gälla lantbruksåtgärder såsom återvätning av torvmark, plöjningsfritt jordbruk och sådd av perenna grödor.