Luftkvalitetsdirektivet

EU:s luftkvalitetsdirektiv infördes först 2008, och har nu reviderats i ett nytt direktiv som röstades igenom i oktober 2024. Medlemsländerna har därifrån två år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Revideringen innefattar nya gränsvärden för luftkvalitet som ska genomföras och uppfyllas senast 2030. Dessa nya gränsvärden är mer i linje med WHO:s riktlinjer, och inkluderar både partiklar som PM10 och PM2.5, men också föroreningar som kvävedioxid och svaveldioxid.

Exempel – Hur kommer gränsvärdet för PM10 ändras:

  • Dagens gränsvärden för partikelhalt (PM10) i luften: Under ett år får medelhalten av PM10 vara högst 40 mikrogram per kubikmeter luft. Medelvärdet under ett dygn får överskrida 50 mikrogram per kubikmeter högst 35 gånger på ett år.
  • Gränsvärden för partikelhalt (PM10) i luften som ska uppnås senast 2030: Under ett år får medelhalten av PM10 vara högst 20 mikrogram per kubikmeter luft. Medelvärdet under ett dygn får överskrida 45 mikrogram per kubikmeter högst 18 gånger på ett år.

I dagsläget är kommuner skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i tätorter – och kommer med all trolighet att behålla det ansvaret när de nya luftkvalitetsreglerna införlivas i svensk lagstiftning. Kommuner behöver därför se till att luftvärdena håller sig under de nya gränsvärdena. Naturvårdsverket, som lämnar synpunkter på hur direktivet bör införlivas i svensk lag, föreslår bland annat att luftkvaliteten ska kontrolleras mer noggrant, och kommuner som inte upprättar eller omprövar åtgärdsprogram i tid kan få sanktioner. De föreslår även en årlig nationell modellberäkning som visar luftkvaliteten ända ner på gatunivå. Det gör det lättare för kommunerna, som har det lokala ansvaret för luftkvaliteten, att se var problemen finns och vilka åtgärder som behövs.

Länktips

Senast ändrad: 2025-11-25 2:32

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.