Oslos klimabudsjett

Catrin Robertsen, Head of Climate Budgeting på nätverket C40 Cities, deltog i Klimatkommunernas årsmöte 2022, för att berätta om hur Oslo använder sin klimabudsjett. Här finns Catrines presentation. Oslo leder ett nätverk av 13 städer i världen, för att introducera klimatbudgetar i ett bredare sammanhang, underlätta erfarenhetsutbyte och guida städer i arbetet och samla erfarenheter för att skala upp. Bland annat har Mumbai ett beslut om att införa en klimatbudget tack vare nätverket.  

Så funkar Oslos klimabudsjett  

• Arbetssättet kom till när staden konstaterade att implementeringen av utsläppsminskande åtgärder måste accelerera, och att alla delar av kommunens rådighet behöver användas. Klimabudsjett är integrerad i kommunens ordinarie budget och rapporteras som en del av ordinarie budgetcykel.
• Oslos klimatbudget är en kontinuerlig process. ”Finansdepartementet” i Oslo är de som äger klimatbudgeten. Ett team på 40 personer har jobbat med förankring m.m. 
• När alla verksamheter ger sina budgetförslag kollar ledningen vilka som har en ”klimatkomponent” och hur man ska hantera den. Ledningen ställer krav på rapportering av ett antal nyckeltal.
• Utsläppsminskande åtgärder (inom scope 1) identifieras. För varje åtgärd bedöms kostnaden och ansvarig enhet som ska se till att åtgärden genomförs. Roller och ansvar blir synliggjort i tabeller – vem ska göra vad? Jämför åtgärderna med ”vad händer om vi gör ingenting”.  
• Tillsammans med näringslivet och akademi tar man fram nya åtgärdsförslag som fungerar för dem.
• Åtgärderna följs upp inom ramen för ordinarie budgetprocess.
• Klimaoslo.no kommunicerar glada historier om framgångar men också uppföljning och utmaningar. Används också som påverkansverktyg gentemot staten – vi kan inte göra allt själva. Måste få med statliga myndigheter.
• Oslo, Trondheim och Hamar har tillsammans gjort en manual för kommuner som vill jobba med klimatbudget. Vägledningen finns här 

Vilka fördelar ser Oslo med arbetssättet?

• Det är en styrka att man använder kunskapsunderlag och data för att styra utsläppen.
• Klimatet lyfts på agendan. Roller och ansvar blir synliggjort i tabeller – vem ska göra vad? Jämför åtgärderna med ”vad händer om vi gör ingenting”.  
• Nu kommer många av förslagen på åtgärder från verksamheterna själva.
• Klimaoslo.no har gett resultat – stöd till klimatåtgärder, mer styrning för att minska städers klimatutsläpp.

Frågor och svar 

• Visst är det investeringsbudget, eller är det också driftbudget? Hur gör ni om ni ser att ni gör saker som ökar utsläppen?  
  • Det är både investeringsbudget och driftbudget. Vissa åtgärder kommer in i existerande ramar, en del får extra medel. När det finns förslag på saker som skulle öka utsläppen tar vi upp det till diskussion och ser hur vi kan minska utsläppen.  
• Vem är det som räknar på utsläppsminskningarna? Var i budgetprocessen görs detta? Finns det öronmärkta medel? Vem prioriterar?  
  • Vi får vår statistik från det norska miljödirektoratet årligen, och alla verksamheter ska när de ger ett budgetförslag också visa vilken klimateffekt förslag skulle ge. Tas fram tillsammans med klimatmyndigheten. Vi ser att om det finns en siffra på något så lyssnar politikerna. Har en första fördelning av medel i början av året ”såhär många procent ska gå till klimatåtgärder”. Arbetet är mer centraliserat än i Sverige.  
• Hur ser ni till att data ni använder är av bra kvalitet?  
  • Mycket av datan finns nationellt men inte lokalt. 1 år och 4 mån eftersläpning på siffrorna. Jobbat för att påverka staten
• Har ni något sätt att värdera vad som ger mycket effekt per investerad krona och i så fall hur?  
  • Nej, det har varit för svårt och tar för mycket tid.