Publicerad: 14 okt 2020

13 oktober: Gröna finanser – en lägesuppdatering för kommuner

Den 13 oktober 2020 bjöd Klimatkommunerna in till en lägesuppdatering om gröna finanser. Experter från branschen berättade vad som är på gång inom hållbara finanser, med fokus på klimat. En inspelning av träffen finns på Klimatkommunernas youtubekanal. Presentationer och anteckningar hittar du här nedanför. Här är länken till de formuleringar (för finanspolicy) som Klimatkommunerna tagit fram i samverkan med bl.a. medverkande i mötet idag

 

Block 1: Kapitalplaceringar

Bakgrund och summering av Klimatkommunernas förslag på skrivning kring fossila bränslen samt en analys av portföljnyttan av en implementering av skrivningen de senaste 12 månaderna.

Anna Jönsson, Director Institutionella kunder Storebrand Asset Management. Annas presentation

Jobbar mycket med kommuner och regioner, men många olika kunder. Kommunerna är de som kommit längst i att ställa krav. Klimatkommunerna samlade för ca ett år sedan till ett rundabordssamtal för att ta fram skrivningar om gemensamma krav för kommuner.

Varför har Klimatkommunerna tagit fram gemensamma förslag för skrivning i placeringspolicy?

  • Var och en slipper uppfinna hjulet
  • Starkare beställare
  • Förenkla intern beslutsprocess
  • Byggstenar: exkludering, lösning-/transitionsbolag, påverkansarbete

Det finns tillräckligt många fonder att välja på även om man är selektiv. På en femårsperiod har det fossilfria gått 5,2 %-enheter bättre. Det finns ingen anledning att inte arbeta vidare med dessa strategier.

Scope 3  – vikten en av en helhetsbild av företags utsläpp och påverkan

Anja Rundquist, Senior ESG Business Development Manager, S&P Global Trucost Anjas presentationer om EU Taxonomy revenue share och Trucost Taxonomy FAQ

Det som vanligtvis rapporteras idag är scope 1 och scope 2. Hur kan vi inkludera scope 3 där de största utsläppen sker (indirekta utsläpp som resulterar från våra investeringar – transport, end-of-life etc)? Hur ska man få bolag att rapportera scope 3? Syftet är att få en mer komplett bild av klimatpåverkan – det behövs för att verkligen se hur väl mål uppnås.

Mycket få bolag som rapporterar scope 3 – även oklart vad som rapporteras som vad. S&P täcker ca 15000 bolags scope 3-utsläpp – hjälper t.ex. fonder med data.

Det finns ingen standard. Fondförvaltare kan titta på vad bolaget redan har rapporterat. Och hjälpa och vägleda till att allt ska inkluderas.

Hållbara investeringar – vad är regelverket taxonomin och går det att räkna ut hur grön en portfölj är enligt taxonomin?

Marja Carlsson, Hållbara investeringar SEB Marjas presentation

EU:s taxonomi:

  • förra sommaren kom första draften med definitioner av grönt. Nu sätts det ner i lagtext. Om ca ett år kommer investerare och bolag behöva rapportera.
  • Kommer att täcka alla EUs sex klimatmål.
  • Pratas även om att det behövs social taxonomi tex.
  • Taxonomin berör alla som marknadsför finansiella rapporter. Hur stor del av deras portfölj är grön.
  • Tittat på vilka sektorer behöver ställa om och vilka sektorer som kan möjliggöra den omställningen.

Inte alla sektorer är med i taxonomin än. Taxonomin inkluderar sektorer som är signifikanta för den övergången till ett fossilfritt samhälle – inkluderade aktiviteter representerar 93% av växthusgasutsläpp i EU

Vad är hållbart enligt taxonomin? Måste ”significiantly contribute” till något miljömål, och får inte ”significantly harm” något annat mål. 2 % är grönt i nordiska länders pensionsportföljer. Danska investerare är grönare än andra i norden – dock låga tal i alla nordiska länder. SEB har utvecklat ett verktyg som arbetar med att utvärdera hållbarhet ur portföljer utifrån taxonomin.

Scope 3-data efterfrågas och behövs.

Att investera för omställning till hållbart samhälle. Hur investerare jobbar med påverkan för att få till hållbar omställning. Hur påverkas vi av nya EU-krav som taxonomin och Green deal? Vad innebär detta för kommunerna och vår relation till dem? Kommer banden stärkas eller försvagas?

Emilie Westholm, Chef för ansvarsfullt ägande, KPA Pension

KPA har ca 2 miljoner kunder, förvaltar 200 miljarder kr.

Har som mål: placeringsportföljerna ska ha nettonollutsläpp 2050 genom att med hjälp av ägande bidra till att bolag ställer om. ”Netzeroalliance”

Jobbar med uteslutande kriterier sedan 1999. Lanserade 2019 en ny utländsk aktieportfölj med 35% lägre koldioxidavtryck – har gett högre avkastning än jämförelseindex. Försöker påverka bolagen – röstar på årsstämmor och har dialog. Var med och grundade PRI (principles for responsible investment?)

Frågestund – kapitalplaceringar:

En fråga om ägardialog. Arbetar SPP & Co eller andra med att försöka förflytta bolag från fossilbolag till att vara lösningsbolag? (Och hur ser man där på försäljningen av de fossila tillgångarna)?

Svar: Hej, vi gör det inom delar av vårt förvaltade kapital (SKAGEN/Storebrand Fonder). Genom att helt deinvestera ifrån fossila bränslen på SPP Fonder har vi fått prata om fossila bränslen i många olika sammanhang.

Behöver en kommun som investerar i fonder rapportera enligt taxonomin?

Svar: Inte helt tydligt ännu, men det mest troliga är att taxonomin blir ett verktyg.

Hur tillgängliga är scope 3-data?

Svar: Metodiken finns tillgänglig.

KPA har 2050 som mål. Känns väldigt långt bort utifrån Sveriges klimatlag och de föreslagna målen i  Eu tex Euparlamentets förslag 60 % minskning till år 2030.

Svar: Vi jobbar med delmål också på vägen

En stor fråga: Finns det en risk att idag många ansvarsfulla ägare har sålt sina ägaraktier i fossila bolag, och att därmed får man lägre sannolikhet för att få igenom det som t ex föreslogs på Barclay’s stämma? (Dvs att inte låna ut pengar till fossil verksamhet)

Svar: Ja, jag skulle säga att det tyvärr finns en sådan risk

Fråga: Vilka är det största utmaningarna för att hitta tillräckligt pålitlig data för att kunna räkna på om man är i ”taxonomy alignment” när man räknar på olika sektorer och bolag. och hur kan man överkomma dessa utmaningar? Det nämndes att SEB har sitt egna verktyg – kommer olika aktörer att ta fram egna verktyg, eller finns det sikte på att standardisera detta inom EU?

Svar: Alla kommer behöva hitta sin lösning, men tex SCB erbjuder hjälp.

Block 2: Obligationer och lån

Kommuner och regioner är både investerare och emittenter och beslutsfattare. Alltså mkt viktiga.

Helena Lindahl, Senior portföljförvaltare, SPP Fonder Helenas presentation

Gröna obligationer är här för att stanna. Sverige är världsmästare på gröna obligationer. 30 % av alla obligationer som ges ut i Sverige är gröna.

Allt fler sparar hållbart – och intresset är stort hos allmänheten, myndigheter etc.

Nu när räntan är så låg är drivkrafterna att göra nytta med pengarna, göra goda investeringar. Kapitalet bidrar till projekt som främjar miljön på olika sätt – bättre dialog och bättre tillgång till de större investerarna. Hitta standardisering för att rapportera och kommunicera detta

Hög (högst?) avkastning för den gröna fonden.

Kommuninvests Gröna lån – Verktyg för att främja omställning på lokal/regional nivå

Björn Bergstrand, Hållbarhetschef, Kommuninvest Björns presentation

Taxonomin i Europa kommer få stora efterverkningar. Det som händer nu är exceptionellt. EU vill styra om kapitalflöden i hållbar riktning. Det finns flera olika bitar av EU-reglering för hållbar finansiering som samverkar för omställning. Marknaden för hållbara obligationer växer successivt (särskilt socialt hållbart har växt på den närmsta tiden).

Mer än 400 investeringsprojekt med gröna lån. Kommuninvest har en miljökommitté som granskar och godkänner ansökningar om gröna lån, i den ingår bl.a. personer från flera av Klimatkommunernas medlemskommuner.

Gröna lån: klimatkriterier. Tagit fram vägledning för att hjälpa byggbolag att ställa klimatkrav i upphandling.

Kommuninvest har en nylanserad vägledning för att hjälpa (särskilt allmännyttiga) bostadsföretag ställa klimatkrav i upphandling – hjälp inför kommande lagstiftning.

Gröna obligationer – ett sätt att finansiera klimatomställningen

Fredrik Block, Portföljförvaltare Göteborgs Stad Fredriks presentation

Gröna obligationer har gått från innovation till världssuccé – kan jämföras med elbilen. Avknoppningar så som sociala obligationer, och bredare hållbarhetsobligationer.

Lånare man grönt från kommuninvest kan man ses som indirekt utgivare av gröna obligationer – då är det inte så många kommuner kvar som inte har grönt bland sina obligationer.

Hur kan en kommun/region göra en grön obligation?

  • Behöver vi låna pengar?
  • Vilka miljöinvesteringar behöver vi göra?
  • Klassas dessa investeringar som gröna av likasinnade?
  • Kommuninvest eller låna själv?
  • Måste ha en klimatstrategi
  • Vem ska ansvara för att återrapportera miljönyttan?
  • Utse grön kommitté

Viktigt att ställa sig de stora frågorna innan man tar beslutet att ge ut gröna obligationer. Paketera gröna investeringsprojekt så att förvaltaren kan välja. Kolla på och kopiera andras gröna ramverk. Kolla igenom Kommuninvests Impact Report 2019 – ska ni ge ut egen behöver ni göra en liknande. Taxonomin kommer bli viktig framöver för vad som kan klassas som grönt. Håll koll på var exakt de gröna pengarna hamnat.

Frågestund – obligationer och lån

Ibland frågar folk om gröna obligationer leder till något mervärde, vad säger ni?

Svar: Att finansiera sig grönt innebär flera positiva sidonyttor – affärsmässiga och organisatoriska.

Passar energieffektiviseringsåtgärder i gröna lån?

Svar: Ja, man måste kunna visa på en 30 % energibesparing om projekt ska godkännas.

Fråga: Om du skulle starta ett kommunalt solcellsbolag och därmed behöver göra investeringar i solceller…vilket råd skulle du ge när det handlar om finansiering?

Svar: Grönt lån för den lånefinansiering man behöver. Det kan man ta oavsett hur stor investeringen är.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.