Fossilfria kapitalplaceringar

Hjälp – hur ska vi skriva i vår placeringspolicy?

För att hjälpa kommuner och regioner att ta klimatansvar i sina kapitalplaceringar, har vi tagit fram bakgrundstexten och skrivningarna nedan. Se texten som en grund – ni kan ta hela texten eller välja delar av den till er finans- eller placeringspolicy.

Bakgrundstext om att exkludera producenter och distributörer av fossila bränslen

De första bolagen att påverkas av krav på fossilfria kapitalplaceringar, är producenterna av kol, olja och gas. Därefter påverkas distributörerna av dessa bränslen. Idag är det enkelt att ställa krav på fossilfria kapitalplaceringar – det går bra att kvantifiera, mäta och följa upp kraven.

Bakgrundstext om att exkludera bolag med stora fossila reserver

Det räcker inte att enbart exkludera producenter och distributörer av fossila bränslen. Energi- och oljebolag besitter stora tillgångar som oljereserver, gas och kol. En sviktande efterfrågan på fossila råvaror innebär, i kombination med skärpt miljölagstiftning, att dessa bolag värderas på en tillgångsmassa som inte kommer att realiseras. Bolagen är alltså felvärderade. Det finns databaser som sammanställer bolags fossila reserver, så att man utifrån en vald gräns kan exkludera de med större reserver, och minska risken i portföljen.

Bakgrundstext om att exkludera bolag med stora utsläpp av växthusgaser

Jordens medeltemperatur ökar för att vi släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären. Vi behöver se till att inte investera i de bolag som står för de största utsläppen av växthusgaser. Det finns idag databaser som sammanställer bolags koldioxidutsläpp, men utmaningen är att vi inte har tillförlitlig data för klimatpåverkan av produkternas hela livscykler. I dag mäts de direkta utsläppen ifrån företagens produktion (det som kallas Scope 1) trovärdigt, men det visar inte hela bilden. De indirekta utsläppen ifrån produktionen och de indirekta utsläpp som sker genom bolagets hela värdekedja behöver också inkluderas i våra överväganden. För detta finns det än så länge begränsat med data, men tillgängligheten på data blir bättre och bättre och metoden allt mer tillförlitlig.

Bakgrundstext om att välja in lösningsbolag

Det krävs nya lösningar för att lösa världens klimatutmaningar. Bolag som genom sina produkter, tjänster eller affärsmodeller bidrar till detta kan kallas lösningsbolag. Dessa bolag behöver finansiering för att ha möjlighet att fortsätta växa och investera i vidareutveckling av sina produkter. Exempel på segment som dessa bolag representerar är förnybar energi, återvinning och gröna transporter.

Bakgrundstext om att välja in omställningsbolag

En del fonder som benämner sig ’impact’-fonder försöker delvis fånga upp transitionsbolag, exempelvis energibolag, som ställer om sin verksamhet till att bli allt mer fri från fossila bränslen. Den största risken med att ha kapital i sådana fonder är troligtvis ”reputational risk”. Alltså, enkelt förklarat, att kapitalägare tydligt inte velat förknippas med fossila bränslen över huvud taget, och därför kan det innebära en otydlighet om bolag som har en viss exponering mot fossila bränslen, ingår i portföljen. Detta är delvis drivet av den interna organisationen men även en granskande media. Att kalla sin kapitalförvaltning fossilfri och samtidigt investera i bolag med betydande omsättning ifrån fossila bränslen kan ifrågasättas av intressenter.

(Kommentar: Se till att ert kapital jobbar i samma riktning som era klimat- och hållbarhetsmål. Vill ni placera delar av ert kapital i omställningsbolag? Undvik då kol-, olja- och gasproducenter. Och ni som har en skrivning om fossilfrihet och är nöjda med den måste inte ändra er. I den här intervjun svarar vi på några frågor om omställningsbolag, utifrån ett samtal med kommuner, investerare och miljöorganisationer hösten 2022.)

Bakgrundstext om påverkansarbete

Påverkan är ett område som flertalet kapitalförvaltare fokuserar allt mer på, framförallt att återrapportera på aktiviteter och engagemang samt det resultat det har gett. Kommuner och regioner kan tillsammans lyfta specifika frågor och varför detta är viktigt, utifrån sitt perspektiv samt den förflyttning de önskar se.

Fyra rekommenderade formuleringar:

Fossilfria investeringar: Investeringar får inte ske i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning, produktion eller distribution av kol, olja, gas, oljesand eller annan okonventionell form av olja eller gas. Enligt Internationella energimyndigheten måste världen avstå från att använda två tredjedelar av de kända reserverna av olja och gas, om vi ska nå tvågradersmålet. Inom ramen för investeringar bör därför företag med stora fossila reserver hanteras som oinvesteringsbara från ett klimatriskperspektiv, och dessa reserver bör ses som så kallade ”stranded assets”. Ett gränsvärde på 100 miljoner ton Co2 i fossila reserver bör vara en första gräns då företag med större reserver än så påverkas mest av implementeringen av Parisavtalet.

Bolag med lågt CO2-avtryck ska premieras: Investeringar ska med fördel ske i bolag som har ett lågt Co2-avtryck genom hela sin livscykel. Eftersom det inte finns tillförlitlig data för detta idag ska våra samarbetspartners utefter bästa förmåga inkludera detta i sin bolagsanalys och fondförvaltning. De ska dessutom, delvis tillsammans med oss, arbeta för att dataleverantörer samlar in ett komplett dataset för bolags fossila utsläpp och framarbetar metoder för att sammanställa och analysera detta.

Lösningsbolag och omställningsbolag: Genom att investera i så kallade lösnings- eller omställningsbolag är vi med och finansierar omställningen mot mer klimatfrämjande produkter och tjänster. Investeringar får ske i bolag med exponering mot fossila bränslen eller höga CO2 utsläpp om de uppfyller kriterierna för ”omställningsbolag”.

Lösningsbolag anses vara företag som bidrar positivt till FN: s hållbara utvecklingsmål (SDGs) genom sina produkter eller tjänster och vars affärsmodell är i linje med bestämmelserna under Parisavtalet.

Omställningsbolag anses vara företag som har ett positivt ESG-momentum från en mindre fördelaktig utgångspunkt och en hög framtida potential att bidra till FN: s hållbara utvecklingsmål (Sustainable Development Goals) genom sina produkter eller tjänster, samt en tydlig strategi och tidslinje för denna omställning. Vid investeringar i vissa energiintensiva branscher som cement, stål och papper väljs bolag in utifrån principen ”bäst-i-klassen” med fokus på omställning till en koldioxidneutral affärsmodell. Enligt rekommendation från bland andra Klimatkommunerna tillåts sektor 55 Utilities som omställningsbolag, medan GICS-sektor 10 Energy (kol-, olja- och gasproducenter) utesluts från kategorin omställningsbolag. Vi bevakar Science Based Targets initiatives kommande standard för finansiella institutioner, som kommer att ligga till grund för kommande uppdatering av policyn.

Påverkansarbete: Våra samarbetspartners ska bedriva ett aktivt påverkansarbete för att förflytta bolag och branscher i en mer hållbar riktning. Det ska vara möjligt att följa upp aktiviteter kopplade till påverkansarbete och dess effekt.

OBS! Här lyfter vi endast de hållbarhetsaspekter som har med klimat att göra. Praxis för kommuner och regioner är att utöver klimat lyfta flera hållbarhetsaspekter, exempelvis att kapitalförvaltningen ska bidra till att uppfylla FN’s globala mål för en ekonomisk, socialt och miljömässig hållbar utveckling. För ett exempel på hur detta kan formuleras se Örebro kommuns placeringspolicy. 

Investera i lösningarna

Om vi ska ha en chans att klara målet om max 2 graders uppvärmning måste kommuner, regioner och andra kapitalägare börja investera i lösningarna. När många investerare efterfrågar fonder med inriktning mot bolag som är aktiva i klimatomställningen, kommer marknaden att anpassa sig. Branschen brukar tala om så kallade lösnings- och omställningsbolag. Lösningsbolag satsar på nya, miljövänliga tekniker och omställningsbolag driver omställningen mot fossilfritt inom sin bransch (exempelvis kan det handla om ett bolag som satsar på att ställa om till fossilfri cementproduktion).

Fler tips!

• Ta lärdom av andra kommuner/regioner/landsting som placerat hållbart. Läs på och ta kontakt!
• Om man har mycket indexnära förvaltning kan man byta till ett klimatindex, fråga din kapitalförvaltare vad som finns.
• Swesif är den svenska finansbranschens hållbarhetsnätverk (det finns motsvarande i andra länder). Medlemmarna består av kapitalförvaltare, kapitalägare och andra intressenter som data- och systemleverantörer. Det är en god idé att fler kommuner och regioner blir en del av detta forum.
• Kvantifiera ”vi ska inte investera i bolag som producerar och utvinner kol, olja och gas”. Det är viktigt för trovärdigheten att ha ett system för att följa upp hur man lyckas med implementeringen av sina mål/krav. Exempel på konkreta definitioner och skrivelser utav fossilkriterier hos institutionella kapitalägare finns i Klimatkommunernas rapport Kapitalplaceringar som verktyg i klimatomställningen (2017).
  • Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF), föreslår en 5 % gräns. Det innebär att om fondbolaget i sin marknadsföring framhåller att placeringar i viss verk­samhet väljs bort får högst fem procent av om­sättningen i det bolag där placeringen sker, eller i den koncern där bo­laget ingår, avse verksamhet som inte lever upp till de särskilda krav som fondbolaget har ställt upp. Detta ska tydligt framgå för investerarna.
  • Bolag som arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera (sektor 10 i MSCI klassificering) kol, olja och gas, uppenbara att ha som uteslutande kriterie – 0% eller 5% gräns.
  • Elkraftbolag (sektor 55 i MSCI klassificering) näst viktigast att överväga ett kriterie för – 5% gräns.
  • Gruvnäring (som bryter kol återfinns i sektor 15 i MSCI klassificering) bör också övervägas – 5% gräns.
  • Skriv in i era upphandlingar av fondförvaltning att det ska ingå att förvaltaren mäter och redovisar hur de lever upp till kraven i er finanspolicy, så behöver ni inte betala extra för den tjänste
• Fundera på: Hur ska ni implementera kraven i er kapitalförvaltning
  • Aktier – Räntor – övriga tillgångsslag
  • Passiv förvaltning – Aktiv förvaltning
  • Intern förvaltning – Extern förvaltning

Slå er ihop med andra!

Om man går ihop och visar att det finns ca 300 milj. att placera kan det startas en helt ny fond. Detta kan t.ex. kommuner kunna göra.

Uppsala utmanar om fossilfria kapitalplaceringar

Uppsala klimatprotokoll har utmanat sina medlemmar om att endast ha fossilfria investeringar och kapitalplaceringar senast 2020. SLU och Uppsala kommun har redan klarat utmaningen, och flera är på gång.