Kommunkoncernens byggnation

Ägardirektiv till bolag

Styrning via kommunal förvaltning eller genom ägardirektiv påverkar hur kommunens förvaltningar och bolag bygger, renoverar och upphandlar. Om det finns tydliga direktiv och mål kring att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renovering så måste dessa beaktas. Samverkan, kravställning och uppföljning behöver vara strukturerat och fungera.

Klimatdeklarationer – en handbok

Sedan januari 2022 finns det krav på klimatdeklaration vid nybyggnation. Boverket har tagit fram en handbok som går att hitta här. 

Krav i upphandlingar av byggprojekt

• I vägledningen Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt har Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL tagit fram underlag för upphandlare. På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns stöd för byggupphandling och möjlighet att uppskatta klimatpåverkan vid krav i bygg- och anläggningsupphandling.
• Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Trafikverket har tagit fram gemensamma miljökrav för upphandling av entreprenader. Kraven gäller entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Kraven gäller också alla underentreprenörer, deras organisationer och den verksamhet som underentreprenörerna bedriver inom ramen för uppdraget från beställaren. Kraven har i första hand utvecklats för entreprenadtjänster, såsom byggande, drift och underhåll av infrastruktur, samt mark- och anläggningsarbeten.
• I juni 2023 invigdes EU:s första utsläppsfria byggarbetsplats i Östersund. Det banbrytande projektet är resultat av samarbete mellan Östersund kommun, Fossilfritt Sverige, Volvo Construction Equipment (Volvo CE) och Skanska.
• Hur kan vi ställa krav på cirkulära processer för att bygga mer resurseffektivt? LFM30 har tagit fram förslag på upphandlingstexter som inspiration till byggherrar och fastighetsägare. Spana in deras hjälpmedel för upphandlingsstyrning här.

Krav på LCA/miljöcertifiering

• Stockholms stad krävde i Norra Djurgårdsstaden LCA-beräkningar av alla byggherrar. Se denna rapport från IVL för jämförelser mellan LCA.
• Upplands Väsby kommun ställer krav på Miljöbyggnad (dock inte alltid certifiering).
• Västerås stad har ett generellt lägstanivåkrav på Miljöbyggnad silver.
• Växjö kommun ställer vid bygge av kommunens egna bostäder och lokaler t ex skolor krav på Miljöbyggnad Silver.
• Jönköpings kommun använder Byggvarubedömningen (BVB) under ny-, om- och tillbyggnationer. Där ingår LCA för material & varor, tillverkning av varan, emballage, urlakning av ämnen, användning av energi, andel VOC och avfall & rivning. I upphandlingar ställer kommunen krav på att materialet ska vara bedömt av BVB och ha bedömningen Rekommenderas, alt. Accepteras. Nybyggnationer byggs efter Miljöbyggnad Silver där en av indikatorerna är att räkna ut stommens klimatpåverkan genom materialets & transporternas miljöpåverkan
• Vid ombyggnation och renovering ställer Växjö kommun krav på material enligt BASTA och BETA online.
• Södertälje kommun ställer krav på byggmaterial enligt Sunda Hus, där materialet ska vara A eller B klassat. Om det inte finns material i de 2 klasserna måste avvikelsen godkännas av projektledare och miljösamordnare. Ett konkret exempel är projektet Stockholmsberget, ett flerbostadshus med 72 nya hyresrättslägenheter.
• När Karlstads kommun skulle bygga ut Norrstrands förskola var ett av kraven i anbudet att huset skulle byggas i korslimmat trä. Träet som används är också närproducerat: träden har inte rest mer än tio mil. Första spadtaget togs redan i höstas. Förskolan, som ska stå klar i september 2020, byggs i färdiga trästommar. Fabriken ligger knappt fyra mil från Karlstad, liksom sågverket. Träden har inte rest mer än tio mil. I entreprenaden ingår även att göra i ordning förskolans park. På området stod några träd som behövde fällas för att ge plats åt det nya huset. De kommer användas för att göra lekutrustning till förskolan. Man har också tagit vara på spillvirket som fabriken sågat ur för fönster och dörrar. Detta virke kommer förvandlas till möbler och en lekstuga.

Återbruk och avfallshantering

• Mölndals stads fastighetsavdelning har i flera år arbetat med att testa möjligheterna för byggåterbruk, i ett första steg inom en så kallad strategiskt partnering för nybyggnation och renovering av några utpekade skol- och förskolebyggnader. För cirka två år sedan startade arbetet med att införa återbruk som en integrerad del i fastighetsavdelningens processer genom systematisering och digitalisering. Detta har ökat återbruket från att endast gälla enskilda föremål, som toalettstolar och handfat, till att nu gälla ett större antal produkter och vilket även har möjliggjort återbruk av en hel simhall.
• Jönköpings kommun har inget krav på återvinning men entreprenören har möjlighet att föreslå byte av material till begagnat eller återvunnet så länge föreskrivna krav uppfylls och att garantikrav kvarstår. Entreprenören ombeds prioritera varor, material & apparater från närliggande orter för att minimera onödiga transporter till arbetsplatsen.
• Upplands Väsby kommun ställer krav på källsortering av avfall under entreprenaden och ambition om att minska transporter, t.ex. genom att välja närmaste avfallsanläggningen.
• Karlstads kommun återbrukar material i ombyggnader genom att i första hand återanvända material i entreprenaden, i andrahand får vår egen drift plocka material/funktioner som kan återanvändas. Ett fåtal material tas till vara och magasineras, övrigt rivs och sorteras på entreprenadområdet och går till olika återvinningsplatser. Vi har alldeles nu startat upp i några byggprojekt där vi kommer att använda oss av auktionssite för att auktionera ut visst material.
• I Karlstad återanvänds material från rivningsprojekt och material som blir över i nya projekt på andra platser. Exempelvis kan murstensblock återbrukas och blir en grotta och betongrör från ett annat projekt blir en spännande tunnel på en lekplats. Karin Pettersson är landskapsarkitekt på parkenheten på teknik- och fastighetsförvaltningen och har under flera år jobbat med återbruk vid byggnation av lekmiljöer. Hon berättar att när kommunen bygger nytt och rustar upp ordentligt har de numera som rutin att kolla möjligheten för återbruk.
• Södertälje kommun ställer krav på att avfallshanteringen under byggprojektet ska efter avslutat projekt redovisas. Avfall från byggproduktionen ska källsorteras för återvinning och farligt avfall ska minimeras och förvaras separat från annat avfall. Innan exploatör tecknar avtal med kommunen ska exploatören kunna redovisa att den i tidigare referensprojekt har följt det redovisade hållbarhets- eller miljöprogrammet. Avfallshantering är ett av områdena där vi kan arbeta med hållbarhet utan att bryta mot förbudet om tekniska särkrav.
• Malmö stads ambition är att jobba med återbruk i all rivning. Det är en viktig del i att minska stadens klimatavtryck och bidra till stadens mål om ett klimatneutralt byggande till år 2030. När den tidigare Svävarterminalen på Smörkajen revs för att lämna plats till utvecklingen av Nyhamnen testades gränserna för återbruk. Delar från Svävarterminalen kommer att leva vidare i nya byggnader. Byggnaden har både karaktär och ett värdefullt innehåll i form av plåt, sten och stål. Detta är råvaror som inte försämras med tiden, utan som kan få nytt liv. Läs mer här.
• Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) är en arena där branschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning. Arenan erbjuder nätverk, kunskap och digitala tjänster som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster i samhällsbyggnadsbranschen och som gör det lätt att arbeta med återbruk. CCBuild utvecklas i bred samverkan under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet.
• Återbruk Väst är ett projekt som undersökt potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen. Ladda ner IVL-rapporten här.
• Lunds kommun har tagit fram en rutin för återbruksinventering vid ombyggnation och rivning.
• Klimatarena Stockholm har tagit fram en sida som slår hål på många av de myter som som har uppstått kring återbruk. Läs mer här

Uppföljning av krav i upphandling

Göteborgs stad begär in redovisning av klimatpåverkan från stomme och grundkonstruktion i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15. Entreprenadmaskiner följs upp enligt TK:s vägledning (fordonsförteckning där ålder, CO2 -utsläpp, euroklass m.m).

Jönköpings kommun följer upp ställda materialkraven så att de material som loggbokförs verkligen är de som byggs in. Detta görs genom kontroll av material på plats och fakturakontroller. Löpande tas även materialkraven upp under projekterings- & byggmöten för att säkerställa så material bokförs, att aktiva val görs och att information & förståelse för arbetet finns.

I Södertälje kommuns avfallsplan finns mätetal för mängd icke farligt bygg- och rivningsavfall som återanvänds eller återvinns och antal inspektioner på byggarbetsplatser.

Tallolja i asfalt

På Brandmästargatan i Rosendal testar Uppsala kommun att lägga en mer klimatsmart asfalt. Asfalten innehåller återanvänd asfalt och produceras i asfaltverk som drivs av fossilfritt bränsle. Det fossila bindemedlet bitumen som används i vanliga fall och utvinns ur fossil råolja är också delvis ersatt av förnybara bindemedel som tallolja. Asfalten ska också kunna tas bort när den är uttjänt för att sedan återanvändas.

En ny sorts marksten tillverkad av klimatförbättrad betong testas också i Rosendal. Läs mer om hur Rosendal genom etapp 4 ska bli en klimatpositiv stadsdel här.

Läs mer

Upphandlingspanelen, en portal med tips och råd för cirkulär och fossilfri offentlig upphandling, drivs av IVL.

Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt är en rapport som togs fram av IVL, 2022.

Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen togs fram av Göteborg stad, m. fl., 2020.

IVLs kunskapsbank för klimat och bebyggelse Framtagen under 2024

Guide för cirkulärt byggande i markanvisningar – framtagen av Klimatarena Stockholm under 2024