Planer och strategier

Steg ett i ett framgångsrikt klimatarbete är att sätta upp ett ambitiöst klimatmål. Vägen till att uppnå målet samlas ofta i en klimatstrategi eller motsvarande dokument.

Behöver du hjälp att ta fram en energi- eller klimatstrategi? Kolla in vår guide!

Lokala klimatmål formuleras på olika sätt

Kommunernas klimatmål fokuserar ofta på en utsläppsreduktion med x antal procent till antingen år 2025 eller 2030. En del kommuner har mer långsiktiga mål, exempelvis till år 2040, 2045 eller 2050. En del kommuner sätter mål om att minska fossila bränslen, andra inkluderar alla växthusgaser. I en del kommuner omfattar målet de utsläpp som sker inom kommunens geografiska område, i andra inkluderas även vissa eller alla utsläpp från konsumtion. Nedan följer några exempel från våra medlemmar.

Fossilfrihet

Det här är ett mål för uppvärmning, elproduktion och alla transporter.

Karlstads mål är att Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun

Södertälje: Vi ska vara en fossilbränslefri och energieffektiv kommun 2030.

Åmål: Målet är att vara fossiloberoende 2030.

Östersund ska vara fossilfritt och energieffektivt till 2030.

Nettonollutsläpp

Nettonollutsläpp följer det nationella klimatmålet och betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp.

Helsingborgs mål är att nettoutsläppen av växthusgaser är noll senast 2035.

Lidköping: år 2045 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären.

Nynäshamn år 2045 har kommunen nettonoll-utsläpp.

Värmdö: År 2045 ska Värmdö kommun inte bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Klimatneutral

Med siktet inställt mot klimatneutralitet inkluderas alla växthusgaser. De utsläpp som inte går att reducera kompenseras med kolsänkande åtgärder.

Botkyrka som geografiskt område ska vara fossilbränslefritt senast år 2030 och klimatneutralt senast år 2045

Forshaga Vårt mål är att vara klimatneutrala 2030

Järfällas mål är att bli klimatneutrala 2030.

Lomma kommun utmärker sig som en klimatneutral kommun och motverkar global uppvärmning.

Lund: År 2030 är Lund en klimatneutral och fossilbränslefri kommun

Klimatpositiv

Eskilstuna är en klimatpositiv kommun år 2045

Stockholm: Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040

Uppsala ska vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt 2050

Örebro: år 2045 är kommunen som geografiskt område klimatneutralt, år 2050 är kommunen som geografiskt område klimatpositivt.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Göteborgs klimatavtryck ska vara nära noll. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år. De konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030.

Koldioxidbudget

Ett annat sätt att sätta mål är att utgå från en koldioxidbudget. En koldioxidbudget är en beräkning av hur mycket koldioxidutsläppen behöver minska för att klara ett visst temperaturmål. Uppsala universitet har tagit fram en modell som flertalet kommuner och regioner med koldioxidbudgetar använder. Utgångspunkten är IPCCs beräkningar av det globala utsläppsutrymmet. En koldioxidbudget visar hur mycket utsläppen måste minska varje år. Beräkningen från Uppsala universitet brukar landa i att en kommun behöver minska sina utsläpp med cirka 16 % per år. Om man minskar med mindre så blir det kommande behovet av årlig minskning större. En koldioxidbudget sätter ett tak för utsläppen i ton koldioxid likt en ekonomisk budget sätter ett tak i antal kronor. En koldioxidbudget täcker ett helt territorium, alltså inte bara den egna kommunens/regionens verksamhet. En kommun har inte rådighet över allt som påverkar utsläppen inom kommunens geografiska område och behöver därför samverka med andra.

Idag finns hjälp att få med att ta fram en beräknad koldioxidbudget för sin kommun. Det finns flera konsultbyråer som gör lokala koldioxidbudgetar. Att ta fram en koldioxidbudget behöver därför inte vara så tidskrävande, däremot behöver en kommun ofta lägga mer tid på att bestämma hur koldioxidbudgeten ska användas och följas upp. Det går att använda koldioxidbudgeten som en visualisering. Men för att koldioxidbudgeten ska ge full effekt är det bra om den:

  1. Är antagen politiskt och därmed är det beslutat att kommunen ska arbeta för att minska utsläppen i den takt som behövs.
  2. Följs upp med hjälp av en årlig utsläppsminskningskurva som uppdateras.
  3. Kompletteras med en plan för uppföljning/implementering.

En koldioxidbudget kan kombineras med andra styrdokument och antagna klimatmål.

Borås: klimatpåverkan från kommun och samhälle ska minska med 16 % årligen från och med 2020.

De norska kommunerna Oslo, Trondheim och Hamar har samlat sina erfarenheter av att jobba med koldioxidbudget i en Veileder for klimabudsjett som styringsverktøy.

Agenda 2030 – det övergripande hållbarhetsarbetet

För att bidra till att uppnå FN:s globala mål i Agenda 2030, såväl som nationella och lokala hållbarhetsmål har Örebro kommun har antagit ett program för hållbar utveckling, en utvecklingsagenda med mål för 2050 och delmål för 2030. Läs mer om Örebros Program för hållbar utveckling.

Flera kommuner integrerar sitt klimatarbete i ett övergripande hållbarhetsprogram med utgångspunkt i de globala målen, Agenda 2030. Malmö stad redogör för stadens arbete i sin Hållbarhetsrapport. Här redogörs för målområdena och hur staden ligger till.

Lokala klimatråd

 

Lunds kommun var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av experter med tvärvetenskaplig kompetens från Lunds universitet och SLU Alnarp. Den 3 april överlämnade rådet sin första rapport till kommunstyrelsen. Även Linköpings kommun har inrättat ett klimatråd, som består av kommunens strategiska utskott samt fyra externa ledamöter från Linköpings universitet, SMHI och VTI. Läs mer

På vår youtube-kanal kan du se en presentation om Lunds klimatpolitiska råd från den 9 juni 2020.

Regionala kraftsamlingar för klimatet

På en del håll har länsstyrelse och region gått ihop i gemensamma satsningar:

  • Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i samverkan med många andra aktörer.
  • Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Syftet är att arbeta gemensamt med klimatfrågor i Skåne. Ledorden är samsyn, samverkan och samordning – utan ny byråkrati.

Samhällsekonomisk analys av klimatåtgärder

För att få en helhetsbild och gemensam förståelse av Malmös största utsläppskällor, vilka åtgärder som mest effektivt kan minska utsläppen och beräkna kostnader och nyttor av åtgärderna tog Malmö fram rapporten Utsläppsläget Malmö 2020-2030.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.