Planer och strategier

Klimatkommunernas medlemmar har höga ambitioner med lokala klimatmål som i flera fall överstiger de nationella. Målen fokuserar ofta på en utsläppsreduktion med x antal procent till antingen år 2020, 2025 eller 2030. En del kommuner har mer långsiktiga mål, exempelvis till år 2040, 2045 eller 2050. Kommunerna följer upp sina mål med jämna mellanrum,för att utvärdera om de är på rätt väg eller om ytterligare åtgärder behöver genomföras.

Behöver du hjälp att ta fram en energi- eller klimatstrategi? Kolla in vår guide!

Exempel från Klimatkommunerna

Framtidsbilder i Borås strategi

Borås stad beskriver i sin energi- och klimatstrategi en framtidsbild år 2035: ”Boråsarna är väl medvetna om hur de kan minska sina klimatutsläpp genom minskad och medveten konsumtion, bra transportval och smart energianvändning. De kommunala förvaltningarna och bolagen är en förebild i arbetet med att effektivisera energianvändningen både för byggnader och för transporter. Boråsarna och många andra aktörer i kommunen bidrar i arbetet mot det hållbara samhället.”

 Jönköpings kommun samlar sitt miljömålsarbete i ”Program för hållbar utveckling – miljö 2018-2025”. Miljömålsarbetet är ett årligt arbete med uppföljning och uppdatering av visioner, mål och åtgärder som bedrivs integrerat med budgetprocessen. Kommunfullmäktige fattar varje höst beslut om ändringar och tillägg i ”Program för hållbar utveckling – miljö”. Varje år i mars fattar kommunfullmäktige beslut med anledning av uppföljning av föregående års mål/åtgärder.

I Västerås stads klimatprogram beskrivs hur kommunen kommit fram till sina mål och åtgärder så här: ”För varje åtgärd i handlingsplanen har det beräknats vilken minskning i koldioxid som åtgärden kan bidra med till år 2020. Denna minskning har sedan summerats för de åtgärder som tillhör det geografiska området respektive den kommunala organisationen för att få fram den totala minskningen av koldioxid. Därefter har minskningen satts i relation till koldioxidutsläppen för respektive basår för att få fram ett mål. För det geografiska området är målet även satt i relation till antalet invånare.”

Skarpa klimatmål kan formuleras på olika sätt

Flera kommuner följer de nationella målen, men en del siktar betydligt högre, till exempel Linköpings kommun, som ska bli koldioxidneutralt till 2025 eller Uppsala kommun, som ska bli klimatpositivt 2050. Utöver mål för det geografiska området är det inte ovanligt att kommunen sätter mer ambitiösa mål för den egna organisationen.

Region Skåne och många av de skånska kommunerna har exempelvis antagit målet att bli fossilbränslefria till 2020, genom utmaningen 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020.

Det finns även kommuner som har satt mål utöver det geografiska området, dvs de räknar även in konsumtion som sker i kommunen. Göteborgs stad har, utöver mål för det geografiska området, antagit målet att till år 2050 ska utsläppen minskat till 1,9 ton co2/invånare och år.

Exempel från Klimatkommunerna

Klimatpolitiska råd - nu också hos kommuner

Lunds kommun var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av experter med tvärvetenskaplig kompetens från Lunds universitet och SLU Alnarp. Den 3 april överlämnade rådet sin första rapport till kommunstyrelsen. Även Linköpings kommun har inrättat ett klimatråd, som består av kommunens strategiska utskott samt fyra externa ledamöter från Linköpings universitet, SMHI och VTI.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.