Stockholms klimatbudget
Stockholms stads klimatbudget gör det tydligt vad varje del av kommunen behöver göra för utsläppsminskningar – nämnder och styrelser får beting som de ska leva upp till och redovisa hur det går.
Vad ingår i Stockholms klimatbudget?
Idag ingår scope 1 (direkta utsläpp som sker i kommunen) och scope 2 (utsläpp från inköpt energi) i Stockholms koldioxidbudget. De konsumtionsbaserade utsläppen täcks inte av klimatbudgeten idag, men stadens organisation ska gå före och visa vägen.
Så togs Stockholms klimatbudget fram
Miljöförvaltningen berättar: ”Vi fick först i uppdrag att fundera på en utsläppsbudget (koldioxid och andra växthusgaser), som skulle ha samma systemgränser som de andra målen – scope 1, 2 och 3. Vi började med att räkna – hur ser vår totala utsläppsbudget ut 2020-2040? Och hur mycket av den har vi kvar nu (2022)? Sen fördelade vi den återstående budgeten över tiden med en linjär minskning ner till noll 2040 (se bild). Vi ser stor effekt första året eftersom vi stängt det sista kolkraftverket.”
Hur ser möjligheterna ut att bli klimatneutrala till 2030?
Det ser lite bättre ut än vi trodde, bland annat på grund av BECCS (bioenergikraftverk med koldioxidinfångning och lagring).
Utsläppsbeting för förvaltningar och bolag
Stockholms stad hämtade inspiration från Oslo, där det har funkat bra att alla förvaltningar och bolag får ansvar för att minska utsläppen. I Stockholm ges utsläppsbeting (”Såhär mycket behöver ni minska utsläppen”) till de stora utsläpparna bland bolag och förvaltningar: Kommunstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Familjebostäder AB, AB Stockholmshem, AB Svenska bostäder, Exploateringsnämnden, Fastighetsnämnden, Idrottsnämnden, Kyrkogårdsnämnden och Micasa fastigheter AB.
Hur går det med betingen?
Fördelar med att jobba med en klimat/utsläppsbudget med beting:
- Möjligheten att göra något, och att komma på ideer, har triggats igång av att verksamheterna får beting på sig. Väldigt lyckat!
- När en verksamhet inte klarar sitt beting får de tänka vad de kan göra istället. Arbetssättet har ökat förståelsen för frågan och att alla behöver ta ansvar.
Utmaning: Hur får vi till det som inte kan bli en siffra? Nyckelord osv
Frågor om Stockholms klimatbudget:
- Om ni gör hela listan med beting, hur långt når ni i er utsläppskurva? Missar man näringsliv, privata hyresvärdar m.fl.?
- Svar: Den totala utsläppskurvan tar med alla utsläpp, så det arbete vi gör som handlar om transporter, bostäder m.m. är med. Vissa beting handlar om påverkan.
- Vem tar fram betingen? Är det ni eller verksamheterna själva?
- Svar: Vi funderade först själva vilka beting vi tyckte kunde vara rimliga, och räknade lite, sen stämde vi av med verksamheterna och frågade vad de tyckte, och justerade lite