Byggande

I takt med att energisnålare hus byggs och andelen förnybar energi ökar, flyttas byggnaders klimatpåverkan alltmer från driftsskedet till byggskedet. Genom tydliga målsättningar, dialog och krav i upphandlingar kan kommuner bana vägen för att material och byggprocesser blir mer hållbara. Navigera i menyn till vänster för att hitta mer material.

En introduktion

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan – beräkningar har visat att de motsvarar de totala utsläppen från Sveriges inrikes transporter. Över hälften av utsläppen från sektorn kommer från importerade varor och tjänster. De flesta kommuner ser ett stort behov av nya bostäder och andra byggnader, samtidigt som befintliga fastigheter behöver underhållas. Om klimatmålen ska uppnås behöver klimatpåverkan från material och byggprocess minska avsevärt. Det finns en vilja hos kommuner och drivande marknadsaktörer att arbeta med frågan, men hur man bör göra detta är långt ifrån självklart.

Översiktsplan/detaljplan

Genom planmonopolet har kommuner en betydande möjlighet att påverka var och till viss del hur vi bygger. Möjligheten att detaljstyra är begränsad till de regler som finns i PBL. Det saknas praxis för att i planer ställa miljörelaterade krav kopplade till miljöbalkens allmänna krav på hänsynstagande och miljömålet. Planer kan däremot vara ett sätt att informera om ambitioner att minska klimatpåverkan och föra dialog kring detta med exploatörer.

Bygglov, dialog med byggherrar och riktlinjer

Kommunen kan föra dialog med exploatören om hur man kan gå tillväga för att arbeta med att begränsa klimatpåverkan från material och processer, och vilka verktyg och redskap som kan användas. Byggherredialog eller information till byggherrar används frekvent i kommunerna. Betydelsen av dialog har ökat efter att det blev förbjudet för kommunerna att ställa ”särkrav”. Byggherredialog används ofta i kombination med andra verktyg.

Karlstad kommun har tagit fram byggriktlinjer för egen byggnation och byggnation på kommunens mark. Vid val av material i kommunens lokaler och anslutande mark läggs stor vikt vid byggmaterialens påverkan på människor och miljö. Här anges bland annat att: ”Trä ska användas i så stor utsträckning som möjligt då teknik- och fastighetsförvaltningen har som mål att användandet av byggmaterialet trä ska öka. Hänsyn ska dock tas till LCC i de fall underhållskostnaden för exempelvis fasadmaterial är hög.”

Göteborgs stad har ett Program för miljöanpassat byggande, och fastighetskontoret stöttar byggherrar under planeringsfasen. Riktlinjer finns i en checklista, som används vid uppföljning. Byggföretaget lämnar dokumentation till fastighetskontoret vid tre avstämningar: inför det särskilda samrådet, vid byggstart och innan byggnaden tas i bruk. Dokumentationen består av t.ex. ritningar, energiberäkning, miljöbedömning av material och olika mätprotokoll. Här ställs bland annat:

  • Krav på att använda Byggvarudeklarationer/ Miljövarudeklarationer eller Säkerhetsdatablad/ Varuinformationsblad vid material- och produktval
  • Trä/träråvara ska vara PEFC- eller FSC-märkta eller motsvarande. I första hand används närodlat (ifrån Västra Götaland eller norden) PEFC-märkt trä med korta transportsträckor, i andra hand används utomnordiskt FSC-märkt trä.
  • Krav på redovisning av klimatpåverkan från stommen och grundkonstruktionen i gram CO2-e per Atemp i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15.
  • Krav på att minska spill- och avfallsmängder från produktionen.

I Miljöbyggstrategi för Malmö får byggherren bland annat svara på frågan: ”Kommer ni ta fram en LCA (livscykelanalys) för projektet/byggnaden? Förklara gärna lite kort kring vilka aspekter som tas med i er LCA”

Träbyggnadsstrategi

Växjö kommun och Skellefteå kommun har antagit träbyggnadsstrategier. I Växjös strategi finns mål om att 50 procent av nybyggnation ska vara i trä. Krav ställs i detaljplan och markanvisning. Trä är en lokal och förnybar råvara som är enkel att bearbeta, lätt att transportera och vacker som byggmaterial. Byggkostnader blir bara marginellt dyrare och kommunen använder sig av ett jämförelseförfarande. Mycket fokus på nybyggnation, men ser stor potential i befintligt bestånd.  En ny tågstation och kommunhus i trä och glas planeras – klart 2020/2021. Kommunen skriver i sina ägardirektiv in krav om trä, energi, miljöbyggnad silver, förnyelsebar produktion. Hur entreprenörerna väljer att utforma varierar, i några fall görs två våningar i betong och resten i trä. I vissa fall är fasaden i trä och i andra består byggnaden av korslimmat, massiva träelement.

Järfällas kommuns trähusstrategi innehåller nio punkter som ska bidra till att sänka koldioxidutsläppen vid nybyggnationer. Strategin har stort fokus på trä men öppnar även upp för andra innovativa byggnadstekniker med låga koldioxidutsläpp. Här hittar du trähusstrategin och beslut som rör den.

Trästad Sverige samlar offentliga beslutsfattare och beställare, näringslivets entreprenörer samt resurser inom forskning och utbildning för att driva på  träbyggande.

Exploateringsavtal

I 1 kap. 4§ PBL definieras exploateringsavtal som ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggaktör eller fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. När exploatering istället sker på kommunägd mark tecknas markanvisningsavtal och köpeavtal för exploatering där genomförande och marköverlåtelser regleras.

I ett exploateringsavtal går det inte att ställa högre krav än vad som har lagstöd, med det finns en öppning för att ställa LCA-krav utifrån PBL:s allmänna skrivningar om miljöbalkens miljökvalitetsmål. Det finns inte några uppenbara juridiska hinder för kommuner att ställa miljökrav med hjälp av LCA i ett exploateringsavtal eller markanvisningar. Det är alltså möjligt att ställa livscykelbaserade krav i dagsläget utan några lagändringar eller justeringar av PBL. Byggherredialog är dock vanligare än styrande krav.

Södertälje kommun ställer i exploateringsavtal ofta krav på att exploatören ska redovisa en etableringsplan som ska godkännas av samhällsbyggnadskontoret innan byggnation får påbörjas. I etableringsplanen framgår hur den tilltänkta hanteringen av byggavfall ska ske. I exploateringsavtalet hänvisas också till att exploatören ska följa kommunens Avfallsplan 2015-2020 där ett av målområdena handlar om bygg och rivningsavfall. Målet lyder: Senast år 2020 ska minst 70 viktprocent av icke farligt bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas. I vissa fall har exploatören själv ett miljöprogram som knytas till exploateringsavtal.

Markanvisning

Markanvisningen innebär att byggföretaget under en begränsad tid och på givna villkor ensam kan förhandla med kommunen om att köpa mark som kommunen äger för att sedan bygga på den. Villkoren för markanvisningen regleras i ett särskilt avtal som kallas för markanvisningsavtal.

Vid markanvisning har kommunen större möjligheter att påverka processen då avtalet sluts för kommunal mark och en byggherre. Det är ofta fråga om incitament, krav eller tävlingar. Incitament kan innebära att byggherren får marken till ett billigare pris om den möter vissa önskemål. Direkta krav är mer begränsade men förekommer. Markanvisningstävlingar kan användas som ett verktyg för att främja lösningar som resulterar i byggprojekt med lägre klimatpåverkan. Det finns också möjlighet att ställa LCA-krav, detta görs sällan men flera kommuner testar det, bland annat Stockholms stad. Främst handlar det om att vänja och förbereda byggherrarna vid processen och metoderna. När kommunen är markägare är dialogen med byggherren betydelsefull och möjligheterna är ofta stor att påverka byggnationen i önskad riktning även utan krav.

Uppsala kommun presenterar vid markanvisningstävlingar kommunens hållbarhetsvision och fullmäktiges mål. Sedan tävlar byggherrarna på bästa hållbarhet och kvalitet. I en byggherredialog konkretiseras det hela ytterligare. Exempel från området Rosendal: Materialvalen görs med avseende på klimatpåverkan och närhet och stödjer Uppsalas mål (…) Ett livscykelperspektiv präglar både byggandet av hus och utformningen av offentliga rum. Utgångspunkten är robusta materialval av hög kvalitet och med lång livslängd.

Malmö stads markanvisningspolicy beskriver kommunens utgångspunkter för överlåtelser och upplåtelser av mark för bebyggande samt grundläggande villkor för markanvisningar och markprissättning. Enligt den nya policyn spelar miljöfrågor och social hållbarhet en stor roll när staden fördelar mark. Det innebär bland annat att höga ambitioner inom miljö- och klimatområdet såväl som aktivt arbete med sociala åtaganden ska prioriteras. Läs mer

Ägardirektiv till bolag

Styrning via kommunal förvaltning eller genom ägardirektiv påverkar hur kommunens förvaltningar och bolag bygger, renoverar och upphandlar. Om det finns tydliga direktiv och mål kring att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renovering så måste dessa beaktas. Samverkan, kravställning och uppföljning behöver vara strukturerat och fungera.

Offentlig upphandling

Det är främst vid egna nybyggnationsprojekt som de flesta kommuner arbetar med att minska klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess. Ett sätt att stödja utveckling av klimatförbättrade produkter och lösningar är att välja leverantörer som använder sig av miljövarudeklarationer och jämföra mellan dessa och därmed få en produkt med lägsta möjliga klimatpåverkan.

Hoppet, Sveriges första fossilfria förskola, Hisings Backa, Göteborg

Aktiva materialval för platta och stomme kan göra stor skillnad för en byggnads klimatpåverkan, på grund av volymen material. Det största bidraget till klimatpåverkan från en byggnad kommer oftast från betongen. Livscykelanalyser som gjorts inför bygget av den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg visar på stora variationer i klimatpåverkan från olika val för platta och stomme, men även för exempelvis isolering och isolering av rör. Projektet visar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor på området.

Stockholms stad krävde i Norra Djurgårdsstaden LCA-beräkningar av alla byggherrar. Se denna rapport från IVL för jämförelser mellan LCA.

Många kommuner väljer att certifiera byggnader för att säkerställa att en bredd av miljöaspekter uppfylls. Upplands Väsby ställer krav på Miljöbyggnad (dock inte alltid certifiering). Västerås har ett generellt lägstanivåkrav på Miljöbyggnad silver. Växjö ställer vid bygge av kommunens egna bostäder och lokaler t ex skolor krav på Miljöbyggnad Silver. Vid ombyggnation och renovering ställs också krav på material enligt BASTA och BETA online.

Jönköpings kommun använder Byggvarubedömningen (BVB) under ny-, om- och tillbyggnationer. Där ingår LCA för material & varor, tillverkning av varan, emballage, urlakning av ämnen, användning av energi, andel VOC och avfall & rivning. I upphandlingar ställer kommunen krav på att materialet ska vara bedömt av BVB och ha bedömningen Rekommenderas, alt. Accepteras. Nybyggnationer byggs efter Miljöbyggnad Silver där en av indikatorerna är att räkna ut stommens klimatpåverkan genom materialets & transporternas miljöpåverkan

Södertälje kommun ställer krav på byggmaterial enligt Sunda Hus, där materialet ska vara A eller B klassat. Om det inte finns material i de 2 klasserna måste avvikelsen godkännas av projektledare och miljösamordnare. Ett konkret exempel är projektet Stockholmsberget, ett flerbostadshus med 72 nya hyresrättslägenheter.

Jönköpings kommun har inget krav på återvinning men entreprenören har möjlighet att föreslå byte av material till begagnat eller återvunnet så länge föreskrivna krav uppfylls och att garantikrav kvarstår. Entreprenören ombeds prioritera varor, material & apparater från närliggande orter för att minimera onödiga transporter till arbetsplatsen.

Upplands Väsby kommun ställer krav på källsortering av avfall under entreprenaden och ambition om att minska transporter, t.ex. genom att välja närmaste avfallsanläggningen.

Karlstads kommun återbrukar material i ombyggnader genom att i första hand återanvända material i entreprenaden, i andrahand får vår egen drift plocka material/funktioner som kan återanvändas. Ett fåtal material tas till vara och magasineras, övrigt rivs och sorteras på entreprenadområdet och går till olika återvinningsplatser. Vi har alldeles nu startat upp i några byggprojekt där vi kommer att använda oss av auktionssite för att auktionera ut visst material.

Södertälje kommun ställer krav på att avfallshanteringen under byggprojektet ska efter avslutat projekt redovisas. Avfall från byggproduktionen ska källsorteras för återvinning och farligt avfall ska minimeras och förvaras separat från annat avfall. Innan exploatör tecknar avtal med kommunen ska exploatören kunna redovisa att den i tidigare referensprojekt har följt det redovisade hållbarhets- eller miljöprogrammet. Avfallshantering är ett av områdena där vi kan arbeta med hållbarhet utan att bryta mot förbudet om tekniska särkrav.

När Karlstads kommun skulle bygga ut Norrstrands förskola var ett av kraven i anbudet att huset skulle byggas i korslimmat trä. Träet som används är också närproducerat: träden har inte rest mer än tio mil. Första spadtaget togs redan i höstas. Förskolan, som ska stå klar i september 2020, byggs i färdiga trästommar. Fabriken ligger knappt fyra mil från Karlstad, liksom sågverket. Träden har inte rest mer än tio mil. I entreprenaden ingår även att göra i ordning förskolans park. På området stod några träd som behövde fällas för att ge plats åt det nya huset. De kommer användas för att göra lekutrustning till förskolan. Man har också tagit vara på spillvirket som fabriken sågat ur för fönster och dörrar. Detta virke kommer förvandlas till möbler och en lekstuga.

Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Trafikverket har tagit fram gemensamma miljökrav för upphandling av entreprenader. Kraven gäller entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Kraven gäller också alla underentreprenörer, deras organisationer och den verksamhet som underentreprenörerna bedriver inom ramen för uppdraget från beställaren. Kraven har i första hand utvecklats för entreprenadtjänster, såsom byggande, drift och underhåll av infrastruktur, samt mark- och anläggningsarbeten.

Uppföljning av krav i upphandling

Göteborgs stad begär in redovisning av klimatpåverkan från stomme och grundkonstruktion i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15. Entreprenadmaskiner följs upp enligt TK:s vägledning (fordonsförteckning där ålder, CO2 -utsläpp, euroklass m.m).

Jönköpings kommun följer upp ställda materialkraven så att de material som loggbokförs verkligen är de som byggs in. Detta görs genom kontroll av material på plats och fakturakontroller. Löpande tas även materialkraven upp under projekterings- & byggmöten för att säkerställa så material bokförs, att aktiva val görs och att information & förståelse för arbetet finns.

I Södertälje kommuns avfallsplan finns mätetal för mängd icke farligt bygg- och rivningsavfall som återanvänds eller återvinns och antal inspektioner på byggarbetsplatser.

Malmö: Lokal färdplan för bygg och anläggning

LFM30 är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030. Initiativet är aktörsdriven och stöttas av Sveriges Byggindustrier, Fossilfritt Sverige och Malmö stad. Stöttas även av Informationscentrum för hållbart byggande. Läs mer

Att välja byggmaterial med låg klimatpåverkan

Vid val av byggmaterial och byggprocesser med så liten klimatpåverkan som möjligt, finns det flera faktorer att ta med i beräkningarna:

  • vilken typ av byggnad det är (småhus, flervåningshus, verksamhet etc)
  • geografiska förutsättningar
  • vilken tidsperiod man tittar på
  • vilken typ av trä eller betong man räknar på
  • materialvalets påverkan på byggnadens energieffektivitet
  • m.m.

Vad spelar boytan för roll?

Relativa miljöförbättringar kan lätt raderas av att vi bygger större bostäder. Diskussionen om klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocessen måste kompletteras med frågan om hur vi bygger och bor mer yteffektivt.

Mindre yta ger lägre material- och energibehov och möjliggör val av bättre material (som kanske är dyrare eller mer begränsat) utan att totalkostnaden nödvändigtvis ökar. Det ger också förutsättningar för fler bostäder per byggnad. Klimatbelastning per ytenhet (CO2/m2) är ett relevant mått, men det inte tar inte hänsyn till antal boende.

Annat att tänka på

Andra saker som spelar roll för byggets klimatpåverkan är bland annat:

  • noggrann planering av logistik vid bygget
  • val av eldrivna maskiner och verktyg
  • strategier för begränsning av materialspill
  • val av energieffektiva ljuskällor och byggbodar
  • vilken/vilka perioder på året det är lämpligast att bygga vad
  • om klimatskal behövs under byggskedet
  • hur platsgjuten betong kan torkas ut med minimal klimatbelastning

Lästips

Hållbar byggnation i Blekinge – en praktisk manual ger ökad kunskap om vilka aspekter och mål som är viktiga att utgå ifrån för att bygga hållbart.

I Bygg- och anläggningssektorn färdplan, som Klimatkommunerna har varit med och arbetat fram, har en mängd aktörer enats om att sektorn ska minska utsläppen med 50 % till 2030 för att nå nettonollutsläpp 2045. För att klara denna klimatomställning finns 26 uppmaningar till politiker,  myndigheter och aktörer i värdekedjan.

 

Trä vs. betong - vilket vinner?

Generella klimatfördelar med trä som byggmaterial

Trä är en förnybar råvara, trä binder koldioxid, att det kan odlas mer eller mindre lokalt och att det kan återanvändas eller återvinnas på olika sätt.

Generella klimatfördelar med betong som byggmaterial

Betong lagrar värme, vilket ger möjligheter till minskad energiförbrukning, att betong kan binda koldioxid genom karbonatisering (är även är ett mått på betongens åldrande) och återvinnas den dag huset rivs (även om det idag inte sker i någon stor utsträckning).

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.