Byggande

I takt med att energisnålare hus byggs och andelen förnybar energi ökar, flyttas byggnaders klimatpåverkan alltmer från driftsskedet till byggskedet. Genom tydliga målsättningar, dialog och krav i upphandlingar kan kommuner bana vägen för att material och byggprocesser blir mer hållbara. Navigera i menyn till vänster för att hitta mer material.

Malmö: Lokal färdplan för bygg och anläggning

LFM30 är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030. Initiativet är aktörsdriven och stöttas av Sveriges Byggindustrier, Fossilfritt Sverige och Malmö stad. Stöttas även av Informationscentrum för hållbart byggande. Läs mer

En introduktion

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan – beräkningar har visat att de motsvarar de totala utsläppen från Sveriges inrikes transporter. Över hälften av utsläppen från sektorn kommer från importerade varor och tjänster. De flesta kommuner ser ett stort behov av nya bostäder och andra byggnader, samtidigt som befintliga fastigheter behöver underhållas. Om klimatmålen ska uppnås behöver klimatpåverkan från material och byggprocess minska avsevärt. Det finns en vilja hos kommuner och drivande marknadsaktörer att arbeta med frågan, men hur man bör göra detta är långt ifrån självklart.

Göteborg: Bygger fossilfria förskolan Hoppet

Hoppet, Sveriges första fossilfria förskola, Hisings Backa, Göteborg

Aktiva materialval för platta och stomme kan göra stor skillnad för en byggnads klimatpåverkan, på grund av volymen material. Det största bidraget till klimatpåverkan från en byggnad kommer oftast från betongen. Livscykelanalyser som gjorts inför bygget av den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg visar på stora variationer i klimatpåverkan från olika val för platta och stomme, men även för exempelvis isolering och isolering av rör. Projektet visar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor på området.

Att välja byggmaterial med låg klimatpåverkan

Vid val av byggmaterial och byggprocesser med så liten klimatpåverkan som möjligt, finns det flera faktorer att ta med i beräkningarna:

  • vilken typ av byggnad det är (småhus, flervåningshus, verksamhet etc)
  • geografiska förutsättningar
  • vilken tidsperiod man tittar på
  • vilken typ av trä eller betong man räknar på
  • materialvalets påverkan på byggnadens energieffektivitet
  • m.m.

Vad spelar boytan för roll?

Relativa miljöförbättringar kan lätt raderas av att vi bygger större bostäder. Diskussionen om klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocessen måste kompletteras med frågan om hur vi bygger och bor mer yteffektivt.

Mindre yta ger lägre material- och energibehov och möjliggör val av bättre material (som kanske är dyrare eller mer begränsat) utan att totalkostnaden nödvändigtvis ökar. Det ger också förutsättningar för fler bostäder per byggnad. Klimatbelastning per ytenhet (CO2/m2) är ett relevant mått, men det inte tar inte hänsyn till antal boende.

Annat att tänka på

Andra saker som spelar roll för byggets klimatpåverkan är bland annat:

  • noggrann planering av logistik vid bygget
  • val av eldrivna maskiner och verktyg
  • strategier för begränsning av materialspill
  • val av energieffektiva ljuskällor och byggbodar
  • vilken/vilka perioder på året det är lämpligast att bygga vad
  • om klimatskal behövs under byggskedet
  • hur platsgjuten betong kan torkas ut med minimal klimatbelastning

Närproducerat trä i Karlstads nya förskola

När Karlstads kommun skulle bygga ut Norrstrands förskola var ett av kraven i anbudet att huset skulle byggas i korslimmat trä. Träet som används är också närproducerat: träden har inte rest mer än tio mil. Första spadtaget togs redan i höstas. Förskolan, som ska stå klar i september 2020, byggs i färdiga trästommar. Fabriken ligger knappt fyra mil från Karlstad, liksom sågverket. Träden har inte rest mer än tio mil.

I entreprenaden ingår även att göra i ordning förskolans park. På området stod några träd som behövde fällas för att ge plats åt det nya huset. De kommer användas för att göra lekutrustning till förskolan. Man har också tagit vara på spillvirket som fabriken sågat ur för fönster och dörrar. Detta virke kommer förvandlas till möbler och en lekstuga.

Lästips

I Bygg- och anläggningssektorn färdplan, som Klimatkommunerna har varit med och arbetat fram, har en mängd aktörer enats om att sektorn ska minska utsläppen med 50 % till 2030 för att nå nettonollutsläpp 2045. För att klara denna klimatomställning finns 26 uppmaningar till politiker,  myndigheter och aktörer i värdekedjan.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.