Fossilbränslefria fordon och arbetsmaskiner

En viktig del i det interna klimatarbetet är att minska utsläppen från kommunens egna fordon. Tillsammans med våra medlemskommuner har vi ringat in sex steg som kan hjälpa er att ställa om till fossilbränslefria transporter i er organisation.

Vi börjar med ett exempel från Botkyrka

Tydligt politiskt mandat, in i ordinarie styrning, central hantering av fordonen och satsning på förarnas beteende var framgångsfaktorer i Botkyrka kommuns arbete med att öka andelen miljöbilar. Redan 2015 uppnådde Botkyrka sitt mål om att bli en fossilbränslefri organisation, och alla 180 fordon som Botkyrka kommun äger kan drivas med el, biogas eller HVO. I organisationen finns ca 130 biogasfordon, övriga är el eller kan tankas med HVO.  De stora, tunga entreprenadmaskinerna tankas i kommunens egen HVO-tank. Digital teknik i fordonen underlättar uppföljning och styrning. Kommunen har satsat på att utbilda personalen att tanka rätt bränsle. Uppföljning av tankningsgraden visar att drygt 80 % är fossilbränslefritt.

6 steg mot fossilfria transporter i kommunorganisationen

1. Politiskt beslut

Första steget behöver kommunens politiker ta ett beslut som kommer att fungera som er ledstjärna och ge legitimitet åt arbetet. Det kan exempelvis vara ett mål om att bli en fossilbränslefri organisation eller att ha en fossilbränslefri fordonsflotta. Kommuner som vi intervjuat lyfter fram detta som mycket viktigt – arbetet behöver ett tydligt politiskt mandat för att nå framgång i organisationen.  Kanske behövs även en politiskt beslutad handlingsplan, där åtgärder som att samordna alla kommunens fordon ingår. Exempel på hur kommuner formulerat sina politiska beslut. Exempel på hur kommuner formulerat sina mål:

  • Kristianstads kommun: Kommunkoncernens verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020. Målet avser inköpt energi till ägda lokaler samt ägda eller leasade fordon och maskiner. (KF beslut jan 2018)
  • Södertälje kommun: Fasa ut fossila bränslen i den egna fordonsparken för att uppnå 100 % fossilbränslefri fordonspark 2020. (KF beslut dec 2017, sid 13)

2. Inventering och nulägesanalys

Nu är det dags att undersöka hur det är ställt med er fordonspark. Bilda en fordonsgrupp, vars första uppgift är att göra nulägesanalysen. Ett sätt att göra en nulägesanalys är att implementera digital teknik i sina fordon (om man inte redan har det) och analysera hur fordonen används och vilket bränsle som tankas. Detta gör allt fler kommuner, eftersom de digitala fordonssystemen blivit mycket bättre och billigare på senare år. Transportstyrelsen och Vroom har också filer som kan vara till hjälp i arbetet med nulägesanalysen. Viktiga frågor att ställa när ni gör analysen är:

  • Hur många fordon som kan drivas fossilfritt har ni i organisationen idag? Och hur många fordon har ni totalt?
  • Hur mycket fossilt bränsle köps in och hur kan det fasas ut?
  • Hur mycket används de bilar som finns i organisationen? Kan det optimeras så att ni inte behöver lika många bilar?

Fundera över era egna förutsättningar samtidigt som ni inspireras av hur andra gjort! Ett medskick från en av våra kontaktpersoner är att gasbilar är registrerade som bensinbilar hos Transportstyrelsen – detta är missvisande, så var medveten om det (Transportstyrelsen anger Bränsle 1 och bränsle 2).

3. Fordonsstrategi/fordonspolicy/fordonsriktlinjer

När ni har gjort nulägesanalysen har ni koll på era fordon och hur de används i nuläget. Nu är det dags att göra upp en strategi/policy som visar vilken utveckling ni vill se framåt. Då kan det vara bra att ha med sig en enkel begreppsförklaring, för att underlätta kommunikationen med de som behöver vara med på resan: Ett fossilfritt fordon innebär ett fordon som körs på icke-fossila drivmedel eller förnybar el. Ett fossiloberoende fordon kan köras antingen på förnybart drivmedel/med el eller fossilt drivmedel. Ett emissionsfritt fordon ger inga koldioxidutsläpp (eller andra skadliga utsläpp till luft) vid avgasröret. Och – glöm inte att cyklar också är fordon – det finns en uppsjö av olika elcykelmodeller som kan fungera lika bra som bilar. Här har vi samlat material som kan hjälpa fordonsgruppen i arbetet:

4. Fordonssamordning – EN ägare till alla fordon

Redan 2010 fattade kommunstyrelsen i Lunds kommun beslutet att kommunen som organisation skulle vara fossilfri senast vid utgången av 2020. Till skillnad mot exempelvis el och energi, där kommunen blev fossilbränslefri redan 2013, tog det lång tid innan det började röra på sig på fordonssidan. Det som fick fart på arbetet var när kommunen inrättade Mobilitetsservice – en funktion som hade överblick och ett övergripande ansvar för hela kommunens tjänsteresor.

 

Läs mer och se en film om hur Lund lyckades nå sitt mål.

Här hittar du Lunds kommuns Fordonsriktlinjer

 

 

 

 

Energikontoret Östergötland har en mall som kommuner kan använda när de bestämmer ansvarsfördelningen för kommunens fordonshantering. I mallen står bland annat:

  • Fordonssamordnare – en funktion för hela kommunen. Exempel: Fordonssamordnaren har till uppgift att administrera kommunens fordon och underlätta för de verksamheter som behöver fordon. Fordonssamordnaren är kontaktperson mot den upphandlade fordonsleverantören och leasingfinansiären. Fordonssamordnaren sköter all hantering av bränslekort, internfakturering samt sköter årlig uppföljning av körda mil, bränsleanvändning, nyttjandegrad mm. Fordonssamordnaren har rapporteringsansvar gentemot politiken.
  • Fordonsansvarig på förvaltningsnivå: Exempel: Varje förvaltning inom kommunen har en person utsedd som har det operativa och ekonomiska ansvaret för förvaltningens fordon. Respektive förvaltningschef utser förvaltningens fordonsansvarige. Förvaltningens fordonsansvarige har rapporteringsansvar till den strategiskt fordonsansvarige.

5. Digitala körjournaler i alla bilar

Digitala körjournaler där bilarna är ”uppkopplade” är viktigt för att kunna följa upp. Dessa system har utvecklats mycket på senare år och är inte dyra längre. Ett bra körjournalssystem levererar kunskap om hur fordonsflottan kan användas på ett bättre sätt, så att man kan ta bort onödiga fordon.

Örebro kommuns Tekniska förvaltning äger cirka 1000 bilar, maskiner och lastbilar som dom hyr ut till kommunens olika avdelningar. Att hålla fordonen servade, säkra och besiktigade är en svår logistisk utmaning. Örebro har gått från en ”manuell” fordonshantering till ett digitalt system, där de kan följa upp hur deras bilar används. På så sätt har de också ett helt automatiskt flöde av besiktningen – förut hade kommunen en anställd som skickade brev till dom olika enheterna när det var dags för besiktning, idag genereras det automatiskt ett mail från systemet utifrån transportstyrelsens kalender, som meddelar att det är dags för besiktning. Andra fördelar är att den centrala fordonsgruppen kan titta bland annat på mätarställning och hur ofta bilen används, och får in alla felkoder som visas i bilen, så att de kan jobba proaktivt med att kontakta avdelningarna och kolla vad som har hänt med bilen.

Förutom faktureringsunderlag används den insamlade datan också som beslutsstöd för att optimera fordonsflottan. Utifrån bilarnas faktiska användning blir det enkelt att ta beslut om ett fordon kan fasas ut eller flyttas till en annan avdelning där det behövs mer.

Det finns ett antal fabrikat på marknaden, bland annat:

6. Ta fram en kostnadsmodell som håller

En viktig del av arbetet är att hitta en kostnadsmodell som fungerar. Energikontoret Östergötland ger i denna mall några exempel på vad som bör förtydligas i en fordonspolicy eller -rutin:

  • Internleasing. Exempel: Alla fordon hyrs ut via XXX till respektive verksamhet och villkoren regleras i internleasingavtal. Leasingkostnaden baseras på kostnader för leasing, halv moms, skatt, försäkringspremie, serviceavtal och månadsavgift för körjournal. I hyran ingår också̊ ett OH påslag som skall täcka XXX administration. Genom interna omflyttningar av fordon, beroende på verksamhetsförändringar eller för att uppnå̊ bättre optimalt användande av fordonsresursen, så kan intenleasingavtal ibland tecknas på internt begagnade fordon. Kostnader för skador och slitage utöver normalanvändande betalas av den verksamhet som nyttjat bilen. Kontroll och dokumentation över skador och onormalt slitage skall göras när interna byten sker.
  • Bilpool. Exempel: Målsättning med bilpoolen är att minska körsträckor i kommunal tjänst och att samutnyttja kommunala bilar bättre. Bilpoolen skall organiseras, drivas och utvecklas i förhållande till efterfrågan och de ekonomiska och miljömässiga faktorer som ger kommunen bäst utbyte. Bilpoolen är tillgänglig för XXX. Bilpoolen drivs av XXX och bilarna utgår från parkeringar där det bedöms finnas tillräckligt behov från kommunala verksamheter/kommunhusets parkering. Utökning eller minskning av antalet bilar sker utifrån efterfrågan. Debitering av resa med poolbil sker genom XXX. Bokning sker via e-postsystem/växel. Bilen ska återlämnas med full/minst halv tank. Förvaltning/enhet eller motsvarande som föraren är anställd vid är ersättningsskyldig för skada, bärgning, räddning och självrisker.
  • Fordonsservice. Exempel: En fordonsservicegrupp avlastar verksamheternas praktiska fordonsansvar. Fordonsservicegruppen sköter alla skötsel av bilar som biltvätt, däckbyte, kollar olja, hämta/lämna fordon till service, besiktning, skadehantering, bilbyte. Fordonsservicegruppen ska även kunna sköta enklare service av kommunens cyklar.
  • Skadehantering. Riktlinjer vid skadehantering, parkeringsskada, ersättningsbil etc. Exempel: Alla kontakter med försäkringsbolag i samband med skador skall ske via fordonssamordnaren/XXX förvaltning. När skada uppstår skall alltid skadeanmälan fyllas i, finns motpart skall båda parter fylla i blanketten och underteckna. Blanketten skickas till XXX för vidare hantering.
  • Tankning och laddning. Beskrivning av vad som gäller vid tankning och laddning av fordon. Exempel: Tankning ska ske hos de leverantörer som kommunen har tecknat avtal med eller på kommunens egna tankställen/depåer. Fordon som kan drivas med både förnybara och fossila drivmedel ska tankas med förnybart drivmedel. Endast om förnybart drivmedel inte finns tillgängligt inom en rimlig radie får fossilt bränsle tankas. Laddhybrider ska laddas rutinmässigt så att de kan köras på el så mycket som möjligt. Fordon med dieselmotor tankas i första hand med förnybara dieselersättningar (t ex HVO eller RME) och i andra hand med vanlig diesel med hög grad av inblandning av förnybara dieselersättningar.
  • Drivmedelskort. Beskrivning av hanteringen av drivmedelskort. Exempel: Kommunen upphandlar bränsle för stationstankning och fordon skall tankas med det primära bränsle som bilen är avsedd för. Varje fordon skall ha ett unikt drivmedelskort och tankning får inte göras på ett annat fordons drivmedelskort. Särskild rutinbeskrivning för hantering av kort för drivmedel finns. Arbetsmaskiner och redskap (gräsklippare, trimmer mm) ska ha eget drivmedelskort.
  • Kostnadsfördelning. Beskrivning av kostnadsfördelning avseende fordonen. Exempel: Kostnader för fordon tillfaller den förvaltning som använder fordonet. Ansvarig chef attesterar alla fakturor som har med fordonets objektsnummer att göra. Förvaltningen som nyttjar de bokningsbara fordonen blir debiterad efter fastställd kilometerkostnad.
  • Cyklar. Beskrivning av hanteringen av kommunens cyklar. Hur de är placerade, vem som ansvarar för skötsel och underhåll, tillgång till hjälmar och reflexvästar etc.

Fler exempel: Så jobbar Klimatkommunernas medlemmar

Malmö stads mål är att vid utgången av år 2020 ska samtliga fordon i stadens lätta fordonsflotta vara miljöbilar. Av dessa ska 95 % drivas med biogas, vätgas, el eller laddhybrid-teknik. Minst 15 % av flottan ska drivas av enbart el. Här kan ni följa hur det går.

Södertälje kommun har ställt om sin driftverksamhet till HVO 100. Kommunen har en stor driftverksamhet och omställningen har genererat stora utsläppsminskningar. En förutsättning för arbetet är att Södertälje har målet fossilbränslefri kommunorganisation 2020. Läs mer

Tjänstebilsutmaningen - är ni med?

Idag står företag och organisationer för 50% av alla nybilsköp i Sverige. De tjänstebilar som köps idag, är alltså de som privatpersoner kan köpa om tre år. Genom att köpa eller leasa miljöbilar blir inte bara företag och organisationer själva mer hållbara – de bidrar också till att ställa om hela Sveriges fordonsflotta. Fossilfritt Sverige utmanar organisationer att anta Tjänstebilsutmaningen. Haka på, ni med!

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.