Jordbruket och kolet
Det finns en stor potential att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Förutom att inbindningen av kol kan bidra till att motverka klimatförändringen är mängden kol i åkermarken även viktig ur produktionssynpunkt, då det påverkar både biologiska och fysiska jordegenskaper. En högre halt av organiskt kol leder bland annat till en förbättrad vattenhållande förmåga, ökad infiltrationskapacitet och ökad bördighet. Det stimulerar även den mikrobiella aktiviteten och den biologiska mångfalden i jorden vilket i sin tur påverkar cirkulationen av näringsämnen.
I ett globalt perspektiv förlorar vi idag stora mängder kol från jordbruksmarken. Studier har uppskattat att kolförrådet i amerikansk jordbruksmark minskat med 30-50 procent jämfört med innan jordbruket etablerades. En av de främsta anledningarna till förlusterna anses vara de brukningsmetoder som idag används i stora delar av världen.
I Sverige är förlusterna av kol inte lika omfattande, men även här förlorar vi varje år kol från jordbruksmarken. Statistik från Naturvårdsverket visar att nettoutsläppen av växthusgaser från åkermarken var i genomsnitt fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden 1990-2019. Kolförlusten från mineraljordar har i den senaste klimatrapporteringen uppskattats till 60 kg koldioxidekvivalenter per hektar och år. Stigande temperaturer kan i kombination med andra klimatförändringar och dagens brukningsmetoder leda till att dessa förluster i framtiden kan komma att öka.
Det finns flera olika sätt att arbeta för att minska förlusterna av kol från jordbruksmarken. Vissa är vetenskapligt belagda, andra mer osäkra. Lantbrukare och forskare på olika håll i världen provar sig nu fram för att hitta metoder som ger en god skörd under olika klimatförhållanden och i ett föränderligt klimat, samtidigt som kol från atmosfären binds in och kolförlusterna från marken minimeras.
I filmerna nedan kan du kika på forskarna Maria Ernfors och Thomas Prade som berättar mer om några olika sätt att bevara kolet, och kanske till och med öka kolinbindningen, i jordbruksmarken. Du får även besöka två sydsvenska gårdar som arbetar på inte särskilt konventionella sätt för att öka kolinbindningen, och bördigheten, i sina marker.
Läs mer om jordbruket och kolet:
Agrifood 2021. Kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat. Policy brief 2021:7 från Agrifood economics centre.
Björnsson L, Prade T, Lantz M, 2016. Åkermark som kolsänka. En utvärdering av miljö- och kostnadseffekter av att inkludera gräsvall för biogas i spannmålsrika växtföljder. Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet.
Cederberg C, Landquist B, Berglund M, 2012. Potentialer för jordbruket som kolsänka. En rapport från Naturskyddsföreningen och SIK. SIK-Rapport nr 850 2012.
Droste N, May W, Clough Y, Börjesson G, Brady M, Hedlund K, 2020. Soil carbon insures arable crop production against increasing adverse weather due to climate change. Environmental research letters 15, 124034.
Formas, 2021. Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark. En systematisk översikt och samhällsekonomisk analys. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Stockholm, Sverige.
KSLA, 2021. Koll på kolet – kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 2.
Sveriges klimatrapportering om Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) till United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC).
Läs mer om hur Södertälje kommun arbetar för att stärka tillväxt och hållbarhet inom lantbruk och livsmedelsnäring:
Södertälje kommuns odlingsstrategi
Projekt Matlust – ett EU-projekt om miljö, hälsa och livsmedel i Stockholmsregionen.
Diet for a greener planet – Södertälje kommuns koncept för måltider som tillämpas inom alla verksamheter under kostenheten.
Vill ni som kommun bidra till att öka kolinlagringen i jordbruket?
Svensk kolinlagring är en organisation som arbetar för att skapa incitament att öka kolinlagringen i svensk jordbruksmark. Visionen är mer kol i marken, mindre i luften. Projektet samlar lantbrukare, forskare, företag i matbranschen och andra aktörer och syftet är att visa att det svenska lantbruket kan fungera som en kolsänka, samtidigt som lönsamheten för det svenska jordbruket förbättras och livsmedelsförsörjningen tryggas.
Svensk kolinlagring erbjuder en rad olika metoder för att öka kolinlagringen i åkermarken och lantbrukarna väljer själva vilka metoder de vill använda sig av. Många av metoderna har även andra positiva effekter utöver kolinlagring, såsom en ökad biologisk mångfald och minskad övergödning.
Som företag eller kommun kan du vara med och sponsra någon av svensk kolinlagrings egna pilotgårdar att använda sig av kolinlagrande metoder eller se till att ansluta gårdar i ditt eget leverantörsled. Förhoppningen är att i slutändan skapa ett system där företag, privatpersoner och organisationer betalar lantbrukarna för olika kolsänkande åtgärder.
Läs mer på Svensk kolinlagrings hemsida.
Skogsstyrelsen och Jordbruksverkets regeringsuppdrag om kolsänkor
EU-kommissionens initiativ om carbon farming
Titta på en längre film om agroforestry:
Leva inom planetgränserna. Del 2: Agroforestry. En film från 2020 producerad av Paradigmshiftfilm Sweden.