Jordbruket och kolet
Det finns en stor potential att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Mängden kol i åkermarken är viktig ur produktionssynpunkt, då det påverkar både biologiska och fysiska jordegenskaper. En högre halt av organiskt kol leder bland annat till en förbättrad vattenhållande förmåga, ökad infiltrationskapacitet och ökad bördighet. Det stimulerar även den mikrobiella aktiviteten och den biologiska mångfalden i jorden vilket i sin tur påverkar cirkulationen av näringsämnen.
I ett globalt perspektiv förlorar vi idag stora mängder kol från jordbruksmarken. Studier har uppskattat att kolförrådet i amerikansk jordbruksmark minskat med 30-50 procent jämfört med innan jordbruket etablerades. En av de främsta anledningarna till förlusterna anses vara de brukningsmetoder som idag används i stora delar av världen.
I Sverige är förlusterna av kol inte lika omfattande, men även här förlorar vi varje år kol från jordbruksmarken. Statistik från Naturvårdsverket visar att nettoutsläppen av växthusgaser från åkermarken var i genomsnitt fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden 1990-2019. Kolförlusten från mineraljordar har i den senaste klimatrapporteringen uppskattats till 60 kg koldioxidekvivalenter per hektar och år. Stigande temperaturer kan i kombination med andra klimatförändringar och dagens brukningsmetoder leda till att dessa förluster i framtiden kan komma att öka.
Det finns flera olika sätt att arbeta för att minska förlusterna av kol från jordbruksmarken. Vissa är vetenskapligt belagda, andra mer osäkra. Lantbrukare och forskare på olika håll i världen provar sig nu fram för att hitta metoder som ger en god skörd under olika klimatförhållanden och i ett föränderligt klimat, samtidigt som kol från atmosfären binds in och kolförlusterna från marken minimeras.
Kalmar kommun har tillsammans med Svensk Kolinlagring startat ett arbete för att svara på frågor som: Hur kan vi arbeta med mark vi själva äger? Hur kan kommunen skapa incitament för kolinlagring där andra är markägare? Vad är effektiva insatser? Kommunen har bildat en arbetsgrupp och externa aktörer, såsom lantbrukare och lantbrukarorganisationer, involveras i arbetet. Arbetet är en viktig del i att skapa negativa utsläpp för att kunna uppnå klimatneutralitet till 2030.
Södertälje kommun arbetar för att stärka tillväxt och hållbarhet inom lantbruk och livsmedelsnäring. Här hittar du Södertälje kommuns odlingsstrategi. I Projekt Matlust har kommunen jobbat tillsammans med andra i Stockholmsregionen om miljö, hälsa och livsmedel. Diet for a greener planet är Södertälje kommuns koncept för måltider som tillämpas inom alla verksamheter under kostenheten.
I filmerna nedan kan du se forskarna Maria Ernfors och Thomas Prade som berättar mer om några olika sätt att bevara kolet, och kanske till och med öka kolinbindningen, i jordbruksmarken. Du får även besöka två sydsvenska gårdar som arbetar på inte särskilt konventionella sätt för att öka kolinbindningen, och bördigheten, i sina marker.
Läs mer om jordbruket och kolet:
Agrifood 2021. Kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat. Policy brief 2021:7 från Agrifood economics centre.
Björnsson L, Prade T, Lantz M, 2016. Åkermark som kolsänka. En utvärdering av miljö- och kostnadseffekter av att inkludera gräsvall för biogas i spannmålsrika växtföljder. Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet.
Cederberg C, Landquist B, Berglund M, 2012. Potentialer för jordbruket som kolsänka. En rapport från Naturskyddsföreningen och SIK. SIK-Rapport nr 850 2012.
Droste N, May W, Clough Y, Börjesson G, Brady M, Hedlund K, 2020. Soil carbon insures arable crop production against increasing adverse weather due to climate change. Environmental research letters 15, 124034.
Formas, 2021. Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark. En systematisk översikt och samhällsekonomisk analys. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Stockholm, Sverige.
KSLA, 2021. Koll på kolet – kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 2.
Sveriges klimatrapportering om Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) till United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC).
Vill ni som kommun bidra till att öka kolinlagringen i jordbruket?
Svensk kolinlagring är en organisation som arbetar för att skapa incitament att öka kolinlagringen i svensk jordbruksmark. Visionen är mer kol i marken, mindre i luften. Projektet samlar lantbrukare, forskare, företag i matbranschen och andra aktörer och syftet är att visa att det svenska lantbruket kan fungera som en kolsänka, samtidigt som lönsamheten för det svenska jordbruket förbättras och livsmedelsförsörjningen tryggas. Läs mer på Svensk kolinlagrings hemsida.