Samverkan med andra byggaktörer

 

Dialog med byggaktörer

Enligt Plan- och bygglagen är det förbjudet för kommuner att ställa egna, högre krav på tekniska egenskaper, exempelvis energiförbrukning, än vad som anges i BBR (Boverkets Byggregler). Men detta hindrar inte att kommunerna har en god dialog med byggherrar om energilösningar.

Karlstads kommun är medlem och aktiva i föreningen Hållbart byggande i Värmland, vars syfte bland annat är att samla  kommuner och byggherrar som vill bidra till ett mer hållbart byggande. Här är dialogen ett viktigt verktyg.

Växjö kommun har, i dialog med byggherrar, tagit fram kvalitetsprogram för nya områden, bland annat Vikaholm. Programmen ligger till grund för projektering, fastighetsförsäljning, bygglov och produktion.

Solna stad har tagit fram en guide som representerar stadens ambitioner inom en hållbar stadsutveckling. Materialet är lättillgängligt och rör saker som miljöklassning och materialval, hållbar resursanvändning, grönytor, dagvattenshantering, effektiv energianvändning, transporter, och mycket mer.

LFM30 är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030. Initiativet är aktörsdriven och stöttas av Sveriges Byggindustrier, Fossilfritt Sverige och Malmö stad. Stöttas även av Informationscentrum för hållbart byggande. Läs mer

Klimatarena Stockholm är ett gemensamt initiativ av Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län, med finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Syftet är att effektivisera och strukturera samverkan mellan länets företag, kommuner och akademi för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. Läs mer

Återbruk och andra cirkulära lösningar ska öka markant vid både ny- och ombyggnation i Göteborg. Det är avsikten med ett handslag mellan 50 av stadens privata och offentliga fastighetsägare. Tillsammans vill aktörerna skapa en fungerande marknad för återbrukat material. Läs mer på SKR:s hemsida och få tips från Göteborgs stad.

Riktlinjer för byggande

Karlstad kommun har tagit fram byggriktlinjer för egen byggnation och byggnation på kommunens mark. Vid val av material i kommunens lokaler och anslutande mark läggs stor vikt vid byggmaterialens påverkan på människor och miljö. Här anges bland annat att: ”Trä ska användas i så stor utsträckning som möjligt då teknik- och fastighetsförvaltningen har som mål att användandet av byggmaterialet trä ska öka. Hänsyn ska dock tas till LCC i de fall underhållskostnaden för exempelvis fasadmaterial är hög.”

Göteborgs stad har ett Program för miljöanpassat byggande, och fastighetskontoret stöttar byggherrar under planeringsfasen. Riktlinjer finns i en checklista, som används vid uppföljning. Byggföretaget lämnar dokumentation till fastighetskontoret vid tre avstämningar: inför det särskilda samrådet, vid byggstart och innan byggnaden tas i bruk. Dokumentationen består av t.ex. ritningar, energiberäkning, miljöbedömning av material och olika mätprotokoll. Här ställs bland annat:

• Krav på att använda Byggvarudeklarationer/ Miljövarudeklarationer eller Säkerhetsdatablad/ Varuinformationsblad vid material- och produktval
• Trä/träråvara ska vara PEFC- eller FSC-märkta eller motsvarande. I första hand används närodlat (ifrån Västra Götaland eller norden) PEFC-märkt trä med korta transportsträckor, i andra hand används utomnordiskt FSC-märkt trä.
• Krav på redovisning av klimatpåverkan från stommen och grundkonstruktionen i gram CO2-e per Atemp i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15.
• Krav på att minska spill- och avfallsmängder från produktionen.

I Miljöbyggstrategi för Malmö får byggherren bland annat svara på frågan: ”Kommer ni ta fram en LCA (livscykelanalys) för projektet/byggnaden? Förklara gärna lite kort kring vilka aspekter som tas med i er LCA”

 

Träbyggnadsstrategi

Allt fler kommuner har en träbyggnadsstrategi. I Växjös strategi finns mål om att 50 procent av nybyggnation ska vara i trä. Krav ställs i detaljplan och markanvisning. Trä är en lokal och förnybar råvara som är enkel att bearbeta, lätt att transportera och vacker som byggmaterial. Byggkostnader blir bara marginellt dyrare och kommunen använder sig av ett jämförelseförfarande. Mycket fokus på nybyggnation, men ser stor potential i befintligt bestånd.  En ny tågstation och kommunhus i trä och glas planeras – klart 2020/2021. Kommunen skriver i sina ägardirektiv in krav om trä, energi, miljöbyggnad silver, förnyelsebar produktion. Hur entreprenörerna väljer att utforma varierar, i några fall görs två våningar i betong och resten i trä. I vissa fall är fasaden i trä och i andra består byggnaden av korslimmat, massiva träelement.

I Skellefteå har Sara Kulturhus byggts i trä, här hittar du deras träbyggnadsstrategi. 

I Borås finns en lång tradition av att bygga bostäder i trä, här är deras strategi.

Järfällas kommuns trähusstrategi innehåller nio punkter som ska bidra till att sänka koldioxidutsläppen vid nybyggnationer. Strategin har stort fokus på trä men öppnar även upp för andra innovativa byggnadstekniker med låga koldioxidutsläpp. Här hittar du trähusstrategin.

Trästad Sverige samlar offentliga beslutsfattare och beställare, näringslivets entreprenörer samt resurser inom forskning och utbildning för att driva på  träbyggande. Trästad Sverige och WSP Advisory erbjuder genom materialet Wood First Sveriges kommuner och regioner processtöd i arbetet med att ta fram, uppdatera eller följa upp en träbyggnadsstrategi eller färdplan för klimatneutralt byggande. Processtödet ges i workshopformat. Läs mer

Exploateringsavtal

I 1 kap. 4§ PBL definieras exploateringsavtal som ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggaktör eller fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. När exploatering istället sker på kommunägd mark tecknas markanvisningsavtal och köpeavtal för exploatering där genomförande och marköverlåtelser regleras.

I ett exploateringsavtal går det inte att ställa högre krav än vad som har lagstöd, med det finns en öppning för att ställa LCA-krav utifrån PBL:s allmänna skrivningar om miljöbalkens miljökvalitetsmål. Det finns inte några uppenbara juridiska hinder för kommuner att ställa miljökrav med hjälp av LCA i ett exploateringsavtal eller markanvisningar. Det är alltså möjligt att ställa livscykelbaserade krav i dagsläget utan några lagändringar eller justeringar av PBL. Byggherredialog är dock vanligare än styrande krav.

Södertälje kommun ställer i exploateringsavtal ofta krav på att exploatören ska redovisa en etableringsplan som ska godkännas av samhällsbyggnadskontoret innan byggnation får påbörjas. I etableringsplanen framgår hur den tilltänkta hanteringen av byggavfall ska ske. I exploateringsavtalet hänvisas också till att exploatören ska följa kommunens Avfallsplan 2015-2020 där ett av målområdena handlar om bygg och rivningsavfall. Målet lyder: Senast år 2020 ska minst 70 viktprocent av icke farligt bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas. I vissa fall har exploatören själv ett miljöprogram som knytas till exploateringsavtal.

Markanvisningar

Markanvisningen innebär att byggföretaget under en begränsad tid och på givna villkor ensam kan förhandla med kommunen om att köpa mark som kommunen äger för att sedan bygga på den. Villkoren för markanvisningen regleras i ett särskilt avtal som kallas för markanvisningsavtal.

Markanvisningar lyfts ofta som ett sätt att jobba med hållbarhet i byggnation, men det råder otydligheter kring vilka krav och kriterier som får anges utan att tolkas som byggnadstekniska särkrav. RI.SE har tagit fram en första version av en användarhandbok för hur kommuner bör gå tillväga vid hållbara markanvisningar. Ta del av handboken här, och lyssna gärna på presentationen av handboken – eller kolla igenom presentationen i egen takt här.

Vid markanvisning har kommunen större möjligheter att påverka processen då avtalet sluts för kommunal mark och en byggherre. Det är ofta fråga om incitament, krav eller tävlingar. Incitament kan innebära att byggherren får marken till ett billigare pris om den möter vissa önskemål. Direkta krav är mer begränsade men förekommer. Markanvisningstävlingar kan användas som ett verktyg för att främja lösningar som resulterar i byggprojekt med lägre klimatpåverkan. Det finns också möjlighet att ställa LCA-krav, detta görs sällan men flera kommuner testar det, bland annat Stockholms stad. Främst handlar det om att vänja och förbereda byggherrarna vid processen och metoderna. När kommunen är markägare är dialogen med byggherren betydelsefull och möjligheterna är ofta stor att påverka byggnationen i önskad riktning även utan krav.

Uppsala kommun presenterar vid markanvisningstävlingar kommunens hållbarhetsvision och fullmäktiges mål. Sedan tävlar byggherrarna på bästa hållbarhet och kvalitet. I en byggherredialog konkretiseras det hela ytterligare. Exempel från området Rosendal: Materialvalen görs med avseende på klimatpåverkan och närhet och stödjer Uppsalas mål (…) Ett livscykelperspektiv präglar både byggandet av hus och utformningen av offentliga rum. Utgångspunkten är robusta materialval av hög kvalitet och med lång livslängd.

Malmö stads markanvisningspolicy beskriver kommunens utgångspunkter för överlåtelser och upplåtelser av mark för bebyggande samt grundläggande villkor för markanvisningar och markprissättning. Enligt den nya policyn spelar miljöfrågor och social hållbarhet en stor roll när staden fördelar mark. Det innebär bland annat att höga ambitioner inom miljö- och klimatområdet såväl som aktivt arbete med sociala åtaganden ska prioriteras. Läs mer

Återbyggdepåer för hushåll

Återbygget – så heter boden där man kan återbruka byggmaterial i Helsingborg. Idén är enkel, privatpersoner kan lämna sådant de vill bli av med och någon annan kan hämta det. Saker som återvinns är t.ex. fönster, dörrar, reglar, toalettstolar, takpannor och verktyg. Projektet sköts av Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Läs mer om Återbygget på NSRs hemsida.