Steg 2:
Kartlägg befintlig infrastruktur

Innan ni börjar kartläggningen kan det vara bra att förstå vilka faktorer som påverkar vårt gångbeteende. Här är de tre viktigaste faktorerna[1]:

• Fysiska faktorer: Är gatan formad efter en fotgängares behov (tillräcklig bredd, tydlig markering för gångbana, osv)? Hur säkra är fotgängare från kollision med fordonstrafiken? Hur trevlig och stimulerande är miljön som man går i?
• Sociala faktorer: Är gångmiljön trygg? Upplevs den som trygg? Finns det möjlighet till interaktioner och umgänge? Finns det platser som har särskild betydelse för grupper och individer? Finns det höga kulturella värden?
• Individuella faktorer: Hur enkelt är det att ta sig till målet? Finns det gena vägar, bänkar, viloplatser, osv? Vilka är de personliga anledningarna att gå (t.ex. ta sig till arbete/skola, utföra ärenden eller motionera)?

Det är kombinationer av dessa tre faktorer som gör att vi väljer att gå.

En grupp som är extra känslig för brister i gångtrafiken är äldre. Situationer och miljöer som undviks av äldre och som också utgör en faktisk trafiksäkerhetsrisk är: höga fordonshastigheter, mycket trafik på gatan, otillräckligt utrymme, signalreglerade korsningar med för korta gröntider, blandfas och utan refug, cyklister på gångytor och dåligt separerade gång- och cykelvägar samt fysiska hinder och oklara anvisningar i gångmiljön.  (Sociala nyttor och onyttor av transportåtgärder)

Vad kan mätas och hur kan ni gå tillväga för att göra det?

Här listas mätmetoder och datakällor som bidrar till att skapa en bild av olika aspekter av er gånginfrastruktur.

• Ta reda på kommunens potential i stort.
  Hur uppfylls de grundläggande förutsättningarna för täthet, funktionsblandning och närhet till målpunkter? Ett sätt att mäta närhet och tillgänglighet till olika målpunkter är att använda tillgänglighetsmått. Se Göteborg stad: Tillgänglighetsmått (goteborg.se)
• Gångflöden på vissa stråk eller i vissa punkter.
  Mäts med hjälp av sensorer eller kamera, det vill säga fasta mätstationer för automatisk räkning. Kan även mätas med manuella räkningar.
• Enkelt avhjälpta hinder, t ex gångytors jämnhet, kantstenar, kontrastmarkeringar mm.
  Se HIN 3 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2013:9
• Trängsel.
  Kolla in den manual för att mäta trängsel som Stockholm stad har tagit fram: Varför mäta trängsel på Stockholms gångytor?
• Trafiksäkerhet längs viktiga gångstråk.
  Titta t ex på utformning av passager och separeringsformer.
• Olycksstatistik för gående.
  Finns i Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)

Resultat av kartläggning

Järfälla kommun beskriver i sin gångplan några brister med den befintliga gånginfrastrukturen:

• Järfälla är till stora delar planerad utifrån en trafikseparering som lett till en gles och i vissa fall otrygg miljö för gående.
• Många trottoarer är generellt smala på ena sidan av gatan (ca 1 meter). Mindre välskött vegetation gör många trottoarer än smalare.
• Totalt består huvudgångnätet av 4 km gata med trottoar som är smalare än 2 meter.
• De flesta gång- och cykelbanor saknar separering mellan gående och cyklister och är för smala.

Huddinge kommun har i sin gångplan pekat ut ett övergripande gångnät inom kommunens primära utbyggnadsområden enligt översiktsplanen (i de flesta fall ett område på 1200 meter från en befintlig eller framtida spårstation). Detta för att potentialen till att öka resandet till fots är som störst här. Stråk som behöver utvecklas/förbättras har identifierats och ritats in på kartan.

Stockholms stad gjorde 2017 en gångflödeskarta som visar antalet fotgängare per dygn som passerar gator i centrala Stockholm. Data täcker Norrmalm och visar ett vardagsmedeldygn under år 2017. Data baseras på uppmätta och skattade värden för vissa tidsperioder över dygnet.

Läs mer om hur ett sammanhängande gångnät planeras i Gångbar stad.

[1] Ewing, R. & Handy, S. (2009). Measuring the unmeasurable: Urban design qualities related to walkability. J. of Urban Design. 14(1), 67 och Mehta, V. (2008). Walkable streets: pedestrian behaviour, perceptions and attitudes. Journal of Urbanism. 1(3), 219.